Bollen ligger hos huvudmännen : NSG uppvaktar SKL

Elisabeth Fridsäll Emilsson representerar Sveriges skolbibliotekscentraler i NSG

Den 8/12 2017 uppvaktade Jenny Nilsson och undertecknad Maria Caryll på SKL, med på mötet var Maria Jacobsson och Henrik Bergström från SKL.

Vi informerade om hur det ser ut på skolbiblioteksfronten i Sveriges skolor.

Att det se väldigt olika ut på skolorna då det gäller bemannade skolbibliotek och skolor där skolbibliotekarien är en naturlig kollega i arbetslaget med ansvar för medie- och informationskunnighet (MIK). Vi lyfte hur viktigt skolbiblioteket är för elevernas läs- och språkutveckling och överhuvud taget eleverna lärande och utveckling även goda exempel på detta.Vi framförde också att i valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven och Gustav Fridolin att ”säkerställa att alla elever har tillgång till skolbibliotek” samt att ”skolbiblioteken ska vara bemannade med kompetenta bibliotekarie vilket är en viktig resurs för eleverna läsande och lärande”.

Nu krävs det att huvudmännen motpresterar och satsar för att leva upp till skollagens krav. Det behövs nog ett förtydligande och en tydligare styrning.

Rektorer har idag en bristande kunskap om skolbibliotek och skolbibliotekarier. När rektor upptäcker vilken resurs och möjlighet detta är för eleverna vill man inte vara utan den.Vi talade om problemet att det inte finns tillräcklig med utbildade skolbibliotekarie, vilket är något som man måste se över.

Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker, bland rektorer och skolledningar.

Vi talade också om att vi skulle kunna göra något kring skolbibliotek på Skolriksdagen 6-7 maj  2019.

Maria Caryll lovade att redogöra och informera om vår uppvaktning från Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) långt ”upp” i SKL:s organisation. Vi tackade varandra för ett positivt och givande möte.

 

Elisabeth Fridsäll Emilsson

Annonser

Läsa med öronen- Så arbetar vi med talböcker på Snösätraskolan

Med ett blogginlägg om en av skolbibliotekens allra viktigaste uppgifter vill vi i NSG tacka er följare för det här året och önskar er ett gott nytt 2018. Elisabeth Ljungdahl arbetar på skolbiblioteket på Snösätraskolan i Rågsved och är Lärarförbundets representant i NSG.

I skolbiblioteket ska eleverna kunna få hjälp och stöd att hitta bra böcker att läsa och alla elever ska få möjlighet att läsa på sina villkor. Min uppgift är att hjälpa dem att kunna göra det. Vi har många böcker i vårt bibliotek, på svenska och på flera av de 32 språk som talas på skolan och det är alltid lika roligt när en elev kommer tillbaka till biblioteket och säger:
– Boken jag lånade var jättebra! Finns det en fortsättning?

Elever har olika förutsättningar och behöver stöd på olika sätt med läsningen.

– Möjligheten att läsa är en viktig grund i ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Personer med läsnedsättning har rätt till nyheter, information och litteratur för att kunna ta del av samhället på samma villkor som alla andra, säger Magnus Larsson, MTM:s generaldirektör.

En av skolbibliotekets uppgifter är att ge elever med läsnedsättning möjlighet att använda Legimus, Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTM) bibliotek. Där kan man ladda ner talböcker samt låna och beställa talböcker, böcker på punktskrift med mera.

Vad räknas då som läsnedsättning?

Några exempel är:

  • synnedsättning
  • rörelsehinder
  • intellektuell funktionsnedsättning
  • läs- och skrivsvårigheter
  • kognitiva funktionsnedsättningar (till exempel traumatiska hjärnskador, språkstörning, afasi, autism, adhd, demenssjukdomar, whiplashskador eller psykiska funktionsnedsättningar)
  • hörselskada (för hörselträning)

Det räknas inte som en läsnedsättning att ha svenska som andraspråk.

På min skola har vi haft nedladdningstillstånd för talböcker sen 2009. De första åren laddade jag ner till MP3-spelare och brände CD-skivor som sen lånades ut.

Men de senaste åren är det Legimus och egen nedladdning som gäller.

För att alla elever som har rätt till Legimuskonto ska få det har jag ett tätt samarbete med skolans specialpedagog. Hon har koll på eleverna och träffar föräldrarna och berättar om Legimus. Sen träffar jag eleverna och hjälper dem att skapa konton. En sak som vi har lärt oss på vägen är för att eleven ska använda Legimus och tycka att det är en bra grej, så måste de lära sig att lyssna. Det försöker vi jobba med på olika sätt. Vi har en handlingsplan från förskoleklass till åk 6 där alla elever får träna på ett lyssna.

Jag och specialpedagogen har också lyssningscirklar, en för åk 5 och en för åk 6.
Då träffar vi grupper med 4-6 elever med läsnedsättning 5 gånger, ca 40 min/gång.

Träffarna har vi lagt upp så att vi först lyssnar på en av SR:s dramatiseringar för unga i ca 15 min. Vi diskuterar det vi hört och sen får eleverna lyssna efter eget val på Legimus eller Inläsningstjänst. Eleverna i åk 6 har egna datorer och 5:orna får låna.
Vi har haft fina stunder i biblioteket och eleverna har vart mycket nöjda.
Några axplock från utvärderingen med eleverna:
Det är lättare att få bilder i huvudet när man lyssnar. När man läser själv får man inte bilderna lika snabbt.”

”Det är skönt att lyssna i slutet av dagen, när man jobbat hårt.”

Förutom att specialpedagogen och jag samarbetar har vi också ett talboksteam på skolan där även rektor och IT-pedagogen ingår. Vi träffas ungefär en gång per termin och stämmer av handlingsplanen. Att rektor är med tycker jag är viktigt och ger en ökad dignitet till arbetet kring användandet av talböcker och att läsa med öronen.

Just samarbetet i talboksteamet och med specialpedagogen tycker jag har varit avgörande för att vi tagit ett stort kliv på vägen till ett ökat användande av talböcker och möjligheten till tillgänglig läsning för alla elever.

Elisabeth Ljungdahl

Uppvaktning av SKL

Fredag 8 december gjorde NSG en uppvaktning av Sveriges kommuner och landsting. Vi som representerade NSG var Jenny Nilsson och Elisabeth Fridsäll Emilsson. Vi träffade Maria Caryll, bilden, och två av hennes kollegor. Vi hade ett bra och konstruktivt samtal. Elisabeth kommer att skriva lite mer utförligt om mötet här på bloggen i januari. Vi överlämnade en skrivelse undertecknad av samtliga organisationer inom NSG. Här nedan kan ni läsa den.

Till Sveriges kommuner och landsting                                                

En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek

Fortfarande saknar en stor del av Sveriges elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det visar Kungliga bibliotekets statistik. Nu krävs resurser från ansvariga huvudmän.

Nationella Skolbiblioteksgruppens vision är ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans arbete. Väl fungerande skolbibliotek har stor betydelse för elevernas lärande och utveckling. Skolbibliotek har en särskilt central roll för elevens läs- och språkutveckling och medie- och informationskunnighet. Därför är bristen på skolbibliotek alarmerande. Eleverna går miste om en viktig förutsättning för att nå sina mål och vara rustade för framtidens arbetsmarknad.

Huvudmännens ansvar

I valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven och Gustav Fridolin ”säkerställa att alla elever har tillgång till skolbibliotek”, samt uttalade att ”skolbibliotek bemannade med kompetenta bibliotekarier är en viktig resurs för elevers läsande och lärande”.

Ett första steg blev resurser för personalförstärkningar i skolbibliotek som administrerats av Skolverket sedan 2016. Men dessa satsningar sker under en begränsad tid.

Det är en bra början, men det är inte tillräckligt. Det krävs att huvudmännen motpresterar och satsar för att leva upp till skollagens krav.

En viktig pusselbit

Idag är medie- och informationskunnighet (MIK) en förutsättning för att eleverna ska klara sin skolgång, kraven i läroplaner och styrdokument är tydliga. Eleverna ska uppnå en hög grad av källkritiskt tänkande, kunna söka och hitta information. Utvecklingen mot 1-1 satsningar kräver också kompetens och nya arbetsmetoder, där kan skolbibliotekarien vara ett stöd. MIK är i grunden en läsförmåga för en digital verklighet. Då behövs naturligtvis också grundläggande läsförmåga. Den är en central del av all inlärning i vårt textbaserade samhälle. En skolbibliotekarie i ett välfungerande skolbibliotek ger rektor en av de pusselbitar som behövs. Bibliotekarien har kompetens bland annat inom litteratur och MIK, tillsammans med lärarna kan bibliotekarien arbeta för elevernas måluppfyllelse.

Skolpolitiker kan se till att resurserna finns för att möjliggöra för skolledarna att satsa offensivt på en högkvalitativ biblioteksverksamhet.

Nu arbetar Skolinspektionen med en kvalitetsgranskning av skolbiblioteken. Den kan ge kommuner ett riktmärke för hur välfungerande skolbibliotek bör organiseras.

Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar.

För Sveriges elevers bästa – satsa på skolbiblioteken!

2017-12-08

Tony Melander, DIK

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet

Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund

Malena Martinger Storme, Skolbiblioteksföreningarna

Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening

Bengt-Erik Engholm, Sveriges författarförbund

Elisabeth Fridsäll Emilsson, Sveriges skolbibliotekscentraler

Rapport från prisutdelningen Årets skolbibliotek 2017

Beng-Erik Engholm, som representerar Sveriges författarförbund i NSG rapporterar från utdelningen av vårt pris Årets skolbibliotek 2017. Här hittar du också Bengt-Eriks filmer från prisutdelningen.

I måndags delade vi ut priset till Årets skolbibliotek under Skolforum i Älvsjö. Men innan själva priscermonin berättade före detta läsambassadören Anne-Marie Körling om hur det kan kännas att inte kunna läsa och om vad som händer när vi faktiskt kan läsa. Men framförallt talade hon om vikten av att böckerna är tillgängliga och att det finns någon som kan guida oss in i litteraturen: bemannade skolbibliotek. Hon berättade att hon en gång varit med om att stänga och tömma ett skolbibliotek för att det skulle bli ett datarum där i stället. Idag har vi datarummet i fickan, men vi behöver ändå böckerna och samtal om dem. Hon har upplevt att där det finns skolbibliotek vill barnen bara ha fler böcker, men där det saknas bibliotek saknar barnen inte böckerna. Lyssna på hela anförandet här.
Året pristagare, Skolbibliotekarieteamet i Kävlinge kommun, tog emot priset ur utbildningsminister Gustaf Fridolins hand. Motiveringen löd: Årets skolbibliotek 2017 utmärks av ett nytänkande när det gäller organisation och samarbete, vilket leder till en stabil och innovativ verksamhet. Den gemensamma webplatsen och de samlade medierna ger en klok resursanvändning. Genom kollegialt lärande och regelbundet nätverkande skapar man en stark grupp som bidrar till elevernas och personalens utveckling. Se prisutdelningen här och lyssna på när teamet från Kävlinge berättar kort om sin verksamhet.
Beng-Erik Engholm

Årets skolbibliotek 2017 finns i Kävlinge – och är en grupp

Vinnare av Årets skolbibliotek 2017 är Skolbibliotekarieteamet i Kävlinge kommun med motiveringen:

Årets skolbibliotek 2017 utmärks av:

ett nytänkande när det gäller organisation och samarbete, vilket leder till en stabil och innovativ verksamhet. Den gemensamma webbplatsen och de samlade medierna ger en klok resursanvändning. Genom kollegialt lärande och regelbundet nätverkande skapar man en stark grupp som bidrar till elevernas och personalens utveckling.

Priset delades ut av utbildningsminister Gustav Fridolin vid ett seminarium på Skolforum, Stockholmsmässan.

Missa inte utdelningen av Årets skolbibliotek 2017!

Utbildningsminister Gustav Fridolin delar ut priset vid NSG:s seminarium med Anne-Marie Körling på Skolforum, Stockholmsmässan, måndag 30 oktober 2017 15:00 – 15:50 på Södra scenen:

Skolbiblioteken och läsningen

Hur ser en Läsambassadör på skolbibliotekens roll för läsningen? Anne-Marie Körling, Läsambassadör 2015-2017, berättar på seminariet om sina erfarenheter. Programmet avslutas med att priset Årets skolbibliotek 2017 delas ut till vinnarna av utbildningsminister Gustav Fridolin och sedan blir det lite mingel.

Foto: Kristian Pohl /Regeringskansliet

Skolbibliotek som del i en skola i förändring

I onsdags släpptes Nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport ”Den femte statsmakten”. Rapportens omvärldsspaning kring skolbiblioteken görs av Stefan Pålsson. Pålsson är frilansskribent och sedan 2008 ansvarig för innehållet på Omvärldsbloggen, Skolverket. Jenny Nilsson, sammankallande i NSG och representant för Svensk biblioteksförening ger sin syn på Pålssons bidrag.

Utgångspunkten i Pålssons text kan tyckas självklar – skolbibliotekets framtidsutmaningar och omvärld är de samma som skolans framtidsutmaningar och omvärld. Men eftersom skolbiblioteken fortfarande inte självklart ses som en del av skolan så måste det fortfarande poängteras.

Pålsson lyfter fram resonemangen i OECD:s Trend Shaping Education 2016 som visar hur de trender som påverkat skolan ”länge varit linjära, långsiktiga och tämligen stabila”. Men genom den digitala utvecklingen måste skolan nu anpassa sig till en ständig förändring. Längre fram i rapporten skriver han om skolledarnas utmaning att leda skolan i den förändringen och att de i många fall inte anser sig själva rustade för det uppdraget. Pålsson beskriver det som att de inte har ”förmågan att organisera och driva utvecklingen framåt”. I det sammanhanget gäller det också för rektorerna att förstå på vilket vis de har nytta av biblioteks- och informationsvetenskaplig kompetens. Moment som rör digitalisering ska framöver vara en del av Rektorsprogrammet. Där ser jag att det är viktigt att det synliggörs hur skolbibliotekariens kompetens kan bidra till skolans utveckling. Pålsson föreslår att skolbibliotekets roll behandlas i nya moduler kring ledarskap och skolans digitala utveckling inom Skolverkets skolutvecklingsprogram. Det är en väldigt god idé.

För att skolbiblioteken ska fungera integrerat och inte som isolerade öar krävs förutom insiktsfulla skolledare också att man utvecklar bra arbetssätt där lärares och skolbibliotekariers kompetenser möts. Här behövs mer kunskap och forskning om hur det görs på bästa sätt. I de reviderade läroplanerna lyfts skolbibliotekens funktion både när det gäller språkutveckling och medie- och informationskunnighet. Det är inte minst viktigt för elever med läsnedsättningar och/eller med svenska som andraspråk. Pålsson tar exempel från kriterier för både DIK:s pris Skolbibliotek i världsklass och NSG:s Årets skolbibliotek (en randanmärkning här: priset har alltid delats ut av NSG) som bra beskrivningar av förutsättningar som måste finnas för välfungerande integrerade skolbibliotek.

Grundproblemet beskriver Pålsson rakt på sak: ”För att få ordentlig fart på skolbiblioteket måste det helt enkelt satsas mer pengar”. Men han lyfter också det alldeles nya problemet med att rekrytera bibliotekarier. Det är nu ett bristyrke och många skolor försöker förgäves rekrytera fackutbildade bibliotekarier. Här föreslår Pålsson, och detta återkommer på fler ställen i omvärldsrapporten, att ett sätt att hantera det skulle vara en särskild utbildningsinriktad bibliotekarieutbildning. Det tål att funderas över.

Jag håller verkligen med Pålsson om att svensk skoldebatt länge varit bakåtblickande och nostalgisk. Jag hoppas att han har rätt i att blicken nu börjar riktas framåt och att man i det sammanhanget verkligen ser vad kompetenta skolbibliotekarier kan bidra med. Det är inte utan att jag också känner en viss stolthet över de sammanhang där skolbiblioteken har funnits med i olika centrala dokument som Pålsson lyfter. Det är inte minst ett starkt påverkansarbete genom åren från både NSG och Svensk biblioteksförening som bidragit till det.

Jenny Nilsson