Ansökan öppnad till Årets skolbibliotek 2019

Nu kan ni ansöka om att bli Årets skolbibliotek 2019, mer info här. Senaste ansökningsdag är 21 augusti.

Nytt för i år är att NSG inte går ut med tre nominerade först utan juryn utser direkt en vinnare och två hedersomnämnanden i början av september.

Det gör vi för att prisutdelningen ligger tidigare, nämligen 26 september under Bokmässan i Göteborg.

Välkomna med era ansökningar!

Stärkta skolbibliotek centralt i den nationella biblioteksstrategin

Jenny Nilsson är utredare på Svensk biblioteksförening och sammankallande i Nationella skolbiblioteksgruppen. Här delar hon sina reflektioner kring skolbiblioteken i den nationella biblioteksstrategin.

”Skolan behöver en utbyggd, välfinansierad och med pedagogiken integrerad skolbiblioteksverksamhet”

Nej, det är inte ett citat från Nationella skolbiblioteksgruppen, även om det ligger mycket nära vår vision om ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans arbete. Det är ett citat ur förslaget till en nationell biblioteksstrategi, som igår på Kungliga biblioteket överlämnades till kulturminister Amanda Lind av riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg och nationelle utredaren Erik Fichtelius.

Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för skolan (och även för ett i sin helhet fungerande svensk biblioteksväsende) är så tydlig i förslaget. Några andra mycket viktiga citat ur strategin:

”Utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och medier, ändamålsenliga lokaler samt stöd från ledningen bidrar klart till bättre målresultat för eleverna.”

”En skolbiblioteksverksamhet är inte främst en samling böcker, utan del i en pedagogisk verksamhet med bibliotekarien som nyckelperson.”

”Det behövs mätbara mål, kvalitetskriterier, modeller och nyckeltal för att kunna förbättra och fördjupa skolbiblioteksverksamheten med avseende på pedagogik och organisation för elevernas måluppfyllelse.”

Man skriver vidare om en förstärkning av skolbibliotekariens profession, att uppbyggandet av ett nationellt digitalt bibliotek är ett sätt att öka likvärdig tillgång till medier och att de olika kompetenserna och uppdragen för folkbiblioteken respektive skolbiblioteken ska upprätthållas.

Det viktigaste i förslaget, som jag ser det, är att man benämner behovet av åtgärder som akut och att kraven ”i skollagen och läroplanen, liksom Skolinspektionens tillsynsverksamhet, bör skärpas.”

Bland de sex strategiska reformer som ingår som en bilaga till strategin nämns som första punkt ”Stärkta skolbibliotek” och där föreslås att 50 miljoner kronor anslås för inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor som ska ge ökad kompetensutveckling för alla berörda och en stärkt medieförsörjning. Här får vi i NSG återkomma med våra tankar när vi har lite mer information om hur detta är tänkt att organiseras.

Det här är alltså ett förslag till nationell biblioteksstrategi och nu tar den politiska nivån över. Amanda Lind nämnde vid överlämningen att hon tillsammans med utbildningsministern Anna Ekström kommer att arbeta vidare med frågan om en förändring av skollagen gällande skolbiblioteken.

Nu får Nationella skolbiblioteksgruppen arbeta vidare och med strategin i ryggen fortsätta vårt påverkansarbete så att de goda intentionerna i strategin också blir verklighet i skollag och i slutändan ute på Sveriges alla skolor.

Jenny Nilsson, sammankallande i NSG

I samband med överlämningen släpptes också två underlagsrapporter på webben, Värdet av skolbibliotek : En verksamhet för hållbar utbildning och bildning av Pamela Schultz Nybacka och Biblioteket i skyn Nationella digitala bibliotekstjänster av Jesper Klein och Ewa Thorslund

 

Hur stöttar man skolbiblioteksutvecklingen på bästa sätt?

Foto: Fredrik Hjerling

Tony Melander har varit DIK:s representant i NSG sedan 2016. Här tar han farväl med en personlig betraktelse över skolbiblioteksutvecklingen under 25 år. Ny representant i NSG blir Mikael Nanfeldt, utredare på DIK.  

Our passion is our strength” / Billie Joe Armstrong (Green Day)

1994 var ett märkligt och omvälvande år… svenskt brons i världens största sport, en ofattbar katastrof i Östersjön, ett fantastiskt album släpptes och gjorde att ett punkband från San Francisco blev megastjärnor över i stort sett en natt, Nelson Mandela blir vald till president i Sydafrika och Kurt Cobain lämnar en värld han inte längre vill leva i… Det är också året då jag började arbeta som skolbibliotekarie. Med kortsystem, underbara elever och ett beslutsfattande om skolbiblioteket ska införa Book-IT eller inte. Det var en helt annan skolbiblioteksvärld då… men ändå, på många sätt, samma som vi har nu.

Från 1994 till 2019 har jag sett och upplevt en ofattbar och extremt snabb teknisk utveckling – det har gått så snabbt att inlemma digitala verktyg i undervisningen och… ändå sitter vi nu, 25 år senare, och diskuterar hur skolan ska digitaliseras och hur skolbiblioteket ska integreras i elevernas kunskapsinhämtning, lärande och kring språkliga färdigheter. Vi letar – fortfarande – efter goda exempel att lyfta fram för att boosta skolors skolledningar och skolbibliotek eller för att, hemska tanke, få skolledningar att ens inse att ett skolbibliotek är bra för undervisningen och för eleverna. Och, i slutändan, för samhället och demokratin. Vi gör det fortfarande, efter 25 år, sen jag tog mina första stapplande steg som skolbibliotekarie i Uppsala. Letar vi fortfarande goda exempel att visa upp? Borde vi kanske leta efter något annat?

DIK:s expertgrupp för skolbibliotek startades 2010. DIK ville bevaka implementeringen av den nya skollagen (2010:800) – där skolbibliotek för första gången omnämns. DIK ville också aktivt stödja utvecklingen av skolbiblioteksverksamheten i Sverige. Expertgruppen skulle leda detta arbete och vara en motor och inspiration – vi ville ju se en utveckling mot en skolbiblioteksverksamhet som var en del av det pedagogiska arbetet och hade ett stöd från skolledningen och ett starkt samarbete med lärarna.

2013 föddes så tanken på att lyfta fram dom skolor som lyckats komma dit och sedan hålla uppe den nivån – den årliga och återsökbara utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass” föddes! Tanken att kunna använda utmärkelserna för i någon mån finna korrelationer mellan utmärkelsen och goda skolresultat fanns och att utnyttja dessa korrelationer för att visa politiker och skolledare att det är en fantastisk investering att satsa på en god skolbiblioteksverksamhet, som samverkar med lärare och är en del av undervisningen.

”Skolbibliotek i världsklass” har gjort mycket gott för skolbibliotekens utveckling i Sverige under de 5 år utmärkelsen funnits – det är jag helt övertygad om! Vi kanske inte har funnit den förlösande länken mellan skolbibliotek och goda skolresultat tillräckligt för att kunna peka på den, men framför allt har utmärkelsen gett skolledare och skolbibliotekarier något att sträva efter eller något att upprätthålla och också utveckla.

Men… ändå… efter 5 år med ”Skolbibliotek i världsklass” finns det stora svarta hål när det gäller skolbiblioteksverksamhet i Sverige. Många skolor saknar fortfarande ett skolbibliotek med en utbildad och samverkande skolbibliotekarie. Många skolor söker lösningar med folkbibliotek i närområdet och hamnar allt som oftast i ett utlåningssamarbete och inte ett samarbete som omfattar både språkliga och digitala färdigheter. Vi i expertgruppen ställer oss därför denna fråga: ska vi ändra fokus? Bort från utmärkelsen, goda exempel och in i något annat? Är det dags att byta spår? Vad det innebär vet vi inte riktigt än, diskussionerna ska snart börja. Men stöd för skolledare och skolbibliotekarier i olika former kan vara rätt väg. Till exempel ”Första hjälpen för skolledare som vill bygga upp en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet”, ”Hur kan skolan utvärdera sin skolbiblioteksverksamhet?” eller kanske ”Hur ska skolledningen stödja och ställa krav på skolbibliotekets verksamhet?” Eller så hittar vi en annan väg att vara den där motorn och inspiratören… arbetet börjar nu!

En sak är dock säker: det expertgruppen kommer arbeta mot kommer bli spännande och bra för Sveriges skolor, skolledare, skolbibliotek och – framför allt – elever!

Tony Melander

Gott nytt skolbiblioteksår 2019!

Maria Ronnås arbetar på Medioteket i Stockholm och är suppleant i NSG för Sveriges skolbibliotekscentraler.

Ett nytt år har precis inletts och vi som ingår i den Nationella skolbiblioteksgruppen ser förbättringar runtom för skolbiblioteken i Sverige. Inom några månader får vi ta del av vad Nationella biblioteksstrategin slutligen kommit fram till. Vi hoppas på en ökad tillgänglighet till e-media och digitala resurser för alla Sveriges elever samt tydlighet kring skolbibliotekens roll för läsning, lärande och elevers digitala kompetens.

En ny forskningsrapport värd att hålla ögonen på släpps i februari. Pamela Schulz Nybacka berättar om hur biblioteksverksamheten ser ut på våra skolor idag och om vägar till fortsatt utveckling.

I Nationella skolbiblioteksgruppen företräder jag tillsammans med Elisabeth Fridsäll Emilsson ett nätverk av skolbibliotekscentraler, samordnare och utvecklare. Flera av Sveriges kommuner har skolbibliotekscentraler eller liknande centrala funktioner för att underlätta och utveckla skolbibliotekens verksamhet. Genom dessa centraler erbjuds utlån av särskilda medier till skolbibliotek för att de i sin tur ska kunna erbjuda klassuppsättningar, temaläsning eller litteratur på olika språk. Skolbibliotekariernas arbete underlättas av att ha tillgång till många titlar att välja mellan.

Medioteket i Stockholm som är min arbetsplats har ett Mångspråksbibliotek med böcker på mer än sextio olika språk. Därifrån kan Stockholms skolbibliotek låna litteratur på elevernas modersmål och möjliggöra en god språk- och läsutveckling för flerspråkiga elever. Skolbiblioteken har ju oftast en begränsad budget och inte alltid möjlighet att köpa in stora mängder av medier på egen hand. Dessutom växlar ju språken som talas på skolan över tid och mellan åldersgrupper.

Vi har även ett Cirkulationsbibliotek och därifrån lånas även ut klassuppsättningar av skönlitteratur till våra grundskolor och gymnasier. Förutom att låna ut depositioner av böcker till bibliotek på skolor arbetar skolbiblioteks- centraler och samordnare med att skapa möjligheter till kompetensutveckling och kollegialt lärande i nätverk eller på andra likande sätt. Förutsättningar och behov för kommunerna ser olika ut och innehållet i det som erbjuds för vidare utveckling av skolbibliotekens verksamhet varierar.

Vi som arbetar på skolbibliotekscentraler, som utvecklare eller samordnare försöker också skapa opinion för skolbibliotek och bidra till ett förändringsarbete i den kommun vi verkar. Givetvis är också arbetet med medie- och informationskunnighet och digital kompetens viktiga områden där vi som centraler och samordnare kan bidra genom insatser med digitala resurser och kompetensutveckling.

Skolbibliotek har en unik position på skolan både som en plats för språkträning och som förmedlare av läsning, litteratur och andra medier. Det finns ett starkt samband mellan elevers lust att läsa och bemannade skolbibliotek. En engagerad, kvalificerad och drivande bibliotekarie kan med kunskap om litteratur och om elevernas läsintresse och förmåga locka många till läsning.

För att lyckas med konststycket att ”hitta rätt bok till rätt barn” så ordnar många skolbibliotekarier bokpresentationer och boksamtal med elever. Ett samarbete mellan lärare och bibliotekarier betyder mycket liksom stöd av en skolledare för att få till bra skolbibliotek.

Jag har goda förhoppningar om att forskning och nya strategier för bibliotek ska ge oss fortsatt inspiration och stärka vidare utvecklingsarbete.

/Maria Ronnås

NSG önskar God Jul och Gott Nytt År

Sittande fr v: Elisabeth Ljungdahl, Bengt-Erik Engholm, Maria Ronnås, Malena Martinger Storme. Stående fr v: Jenny Nilsson, Svante Tideman, Tony Melander, Elisabeth Fridsäll Emilsson.

Vi i Nationella skolbiblioteksgruppen vill önska alla våra följare en god jul och ett gott nytt år!

2018 har varit fullt av aktivitet för att påverka och flytta fram positionerna för skolbiblioteken på nationell nivå, gentemot myndigheter och politiker. Några exempel är

att NSG fick läsa Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget om skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens i förväg och komma med inspel på utkastet till åtgärdsförslag,

att två medlemmar i NSG under Biblioteksdagarna var med för att möta politiker från Riksdagens utbildningsutskott för att tala om skolbibliotekens betydelse för läsning och MIK,

att NSG följt Skolinspektionens arbete med kvalitetsgranskningen ända sedan vi lämnade synpunkter på direktivet och under hela arbetets gång,

att vi har fortsatt kontakten med SKL från vår uppvaktning hos dem i december 2017.

Ibland svarar vi på remisser som NSG och ibland samordnar vi delar av remissvar från våra olika organisationer, vilket i vissa fall kan ha större effekt. Det viktiga är inte att NSG alltid syns, utan att det blir bra effekt för skolbiblioteken i slutändan.

Så har vi ju också haft glädjen att dela ut pris till Årets skolbibliotek 2018 till Bessemerskolan, Sandviken. Utdelningen är bland annat ett tillfälle att synliggöra bra skolbiblioteksverksamhet i medierna och i år blev det flera artiklar om Bessemerskolans strategiska och genomtänkta arbete med sitt bibliotek. Här ett exempel från Tidningen Gymnasiet. Vi fick också lyssna på Skolverkets och Skolinspektionens framtidsspaningar inom området skolbibliotek.

Vi ser framemot 2019 då vi bland annat ska medverka i Skolriksdagen, bevaka och reagera på Nationella biblioteksstrategin, följa och om vi kan stötta en fortsättning av den grupp av myndigheter som samverkat kring skolbibliotek och dela ut Årets skolbibliotek 2019, denna gång på Bokmässan under temat Med(ie)vetenhet!

Jenny Nilsson,

sammankallande NSG

NSG till Skolriksdagen 2019

Elisabeth Fridsäll Emilsson är Sveriges skolbibliotekscentralers representant i NSG och jobbar med skolbiblioteksutveckling i Ödeshögs kommun.

Nu händer det något med Skolbiblioteken. I väntan på den Nationella biblioteksstrategin tycker jag det händer en hel del när det gäller skolbiblioteken.

Det märks att vi lyfter frågan om skolbibliotek i olika sammanhang, vilket är mycket positivt då det är en så viktigt verksamhet i skolan för barn och elever. Att vi blir tillfrågade i olika sammanhang vad vi tycker om tex biblioteksstrategin, mediaförsörjning mm känns mycket positivt.

Själv försöker jag sprida god exempel, men också tala om de svårigheter som kommuner har att rekrytera skolbibliotekarier. Detta är verkligen ett bristyrke och som jag just läst är det också ett framtidsyrke.

Jag var på BHS, Högskolan i Borås och informerade tillsammans med Bildnings- och Kulturchefen i lilla Ödeshög. Vi informerade om vilket behov det finns då det gäller skolbibliotekarier utifrån kommunernas olika förutsättningar.

Det är viktigt att lyfta vilken skillnad det gör om man har utbildade skolbibliotekarier i en skola då det gäller betyg i samhällskunskap, källkritik och inte minst synen på demokrati, om man jämför med en skola som inte har utbildade skolbibliotekarier. Sedan finns det ju idag kurser på Bibliotekshögskolan där tex lärare kan fortbilda sig inom informationkompetens och källkritik. Det finns naturligtvis också kurser där skolbibliotekarier kan läsa in pedagogik.

Jag tror man måste se över utbildningarna för dessa två yrkesgrupper.

Om det är väl fungerande arbetslag på skolor och det finns en skolbibliotekarie som ingår i det arbetslaget, så blir det ett vinna vinna koncept för skolan. Detta inser kloka rektorer som också anställer fler och fler  skolbibliotekarier.

Men tillbaka till att det händer något med skolbibloteksfrågan.

NSG (Nationella Skolbiblioteksgruppen) har blivit utsedda av SKL att ha miniseminarie tillsammans med en kommun på Skolriksdagen i maj 2019 vilket är mycket positivt. Vårt tema är ”Skolbibliotekens roll i en digitaliserad värld”. Detta ser vi som mycket positivt då vi här kan nå politikerna i kommunerna och chefer inom skolans värld.

Priset går till…

De nominerade till Årets skolbibliotek 2018:

Alléskolan, Åtvidaberg

Länk till film från Alléskolan

Bessemerskolan, Sandviken

Länk till film från Bessemerskolan

Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Länk till film från Söderslättsgymnasiet

 

IMG_0092Platsen, Östra scenen Skolforum på Stockholmsmässan i Älvsjö,
måndagen den 29 oktober kl. 15.30.

På scenen står Jakob Amnér, ordförande i Sveriges elevråd (SVEA), beredd att läsa upp vilken skola som i år ska få ta emot NSG:s utmärkelse Årets skolbibliotek.
I år blev det Bessemerskolan i Sandviken!

IMG_0107Bessemerskolan är en gymnasieskola med ca 1200 elever. Man har både högskoleförberedande program, yrkesprogram och introduktionsprogram.

I biblioteket arbetar två bibliotekarier, Kirsi Rutanen och Emma Lindgren,
samt en biblioteksassistent på heltid.

I sin ansökan beskrev skolan sin verksamhet på följande sätt: ”Bessemerbiblioteket initierade ”Bessemermodellen” för att skapa ett dynamiskt flöde av ansvar och insatser från alla inblandade aktörer: skolledare, lärare och bibliotekarier. Idag arbetar vi tillsammans med elevernas måluppfyllelse i fokus. Vi gör varandra bättre! Arbetssättet skapar en dynamik som gynnar flödet mellan aktörerna så alla kan bidra med sin kompetens och kunnighet.”

De resurser som skolbiblioteket erbjuder finns tillgängliga för alla på hemsidan

Vi gratulerar Bessemerskolan och önskar dem lycka till i sitt fortsatta arbete!

IMG_0060

I samband med prisutdelningen anordnade NSG ett seminarium med titeln Skolbiblioteken – nuläge och framtidsspaning.

Jenny Nilsson från NSG samtalade med två undervisningsråd, Anette Holmqvist från Skolverket och Anna Wide från Skolinspektionen.

Anette Holmqvist började med att berätta om Skolverkets rapport, om skolbibliotekens funktion och skolbibliotekariens kompetens används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalité.

I rapporten konstaterar man att samarbetet mellan skolbibliotekarier och lärare är svagt och kunskapen om vad skolbiblioteket kan användas till är låg både hos lärare och skolledare.

Det finns en otydlig styrning av skolbiblioteken och de ingår sällan i skolornas kvalitetsarbete och bara 25 % av de kommunala biblioteksplanerna tar upp skolbiblioteken.

Alla elever har inte tillgång till skolbibliotek och dessutom råder det stor brist på skolbibliotekarier. Den bristande likvärdigheten i svensk skola omfattar även skolbiblioteken.

Rapporten utmynnade i några förslag till regeringen. Man föreslår att regeringen ska utreda om det går att tydliggöra skolbibliotekens pedagogiska funktion i skollagen. Vidare föreslår Skolverket att statsbidraget för personalförstärkningar i skolbibliotek ska överföras till statsbidraget för likvärdighet och kvalitetsutveckling och uttryckligen ska kunna användas till personal i skolbiblioteken. Slutligen rekommenderar Skolverket att de själva ska ta fram stöd till skolledare och skolhuvudmän.

Anna Wide berättade om den kvalitetsgranskning som Skolinspektionen genomförde på 20 mellanstadieskolor under läsåret 17/18.
Det man tittade på var om skolbiblioteken var en integrerad del undervisningen och om rektor gav förutsättningar för samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare. Resultatet av granskningen visade på stora skillnader mellan skolorna men också inom skolorna beroende på hur viktigt läraren tyckte att det var med skolbibliotek.

Rektorerna vet numer att det ska finnas skolbibliotek, men de är osäkra på vad skolbibliotek ska användas till och hur skolbiblioteket ska samverka med den övriga pedagogiska verksamheten?
Även Skolinspektionen konstaterade att den svenska skolan inte är likvärdig.

Framtiden då? Kommer rapporten och granskningen leda till något konkret?

Svårt att säga i dagens politiska läge vad den nya regeringen kommer att till sig av Skolverkets rapport. Själva arbetar dock Skolverket vidare med stödet till skolledare och skolhuvudmän.

Skolinspektionen tar med sig frågor och tankar från granskningen att använda vid kommande inspektioner. Inte bara fråga om det finns skolbibliotek eller inte, utan vad fyller man det med?

Hur kommer skolbiblioteken att se ut 2030?

En skolbibliotekarie med en mer pedagogisk roll i en digitaliserad skola, där det inte kommer att finnas så mycket tryckt material, tror Anette Holmqvist.

Anna Wide menade att det är viktigt både nu och framtiden att man ställer sig frågan Vad behövs på just den här skolan? och bygg upp verksamheten utifrån det. Skolbiblioteket ska finnas överallt, hela tiden, och vara en levande del av hela skolans verksamhet.

Jag slutar med SVEA-ordföranden Jakob Amnérs ord:

Det är viktigt att alla elever får de skolbibliotek de har rätt till och att man formar skolbiblioteken i samråd med eleverna.

 

Vill ni se hela seminariet så titta här

(Tack Bengt-Erik Engholm som filmade!)

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet

Foton: Malena Martinger Storme