Blir 2020-talet skolbibliotekens decennium?

Victoria Lovsten och Maria Schedvin

Nu lägger vi snart 2019 till handlingarna. På många sätt har det varit ett bra år för oss i NSG. Vi fick fint genomslag på Skolriksdagen och talade med många lokala skolpolitiker. Vårt remissvar på den nationella biblioteksstrategin, där vi bland annat önskade en rask utredning 2020 angående ny skrivning i skollagen om skolbibliotek, blev snabbt besannad. Utdelningen av Årets skolbibliotek på Bokmässan blev en hit, med betydligt fler i publiken än tidigare och fint tal av ministern.

Men samtidigt kom dystra siffror om minskad bemanning på skolbiblioteken i KB:s statistik och mörka moln hopar sig över den kommunala ekonomin.

Kan vi hoppas att 2020-talet blir det årtionde då NSG:s vision om ”ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans pedagogiska arbete” faktiskt blir sanning? Vi kommer iallafall inte att ge oss utan fortsätter träget vårt arbete för detta. 2020 kommer vi att ligga på för att Gustav Fridolins utredning ska bli så bra som möjligt.

I NSG har vi nu också två, nya starka krafter från Skåne. Victoria Lovsten, samordnare på skolbibliotekscentralen i Lund, som representerar Skolbiblioteksföreningarna och Maria Schedvin, utvecklingssekreterare Malmö stad, som representerar nätverket för Sveriges skolbibliotekscentraler. Välkomna! Samtidigt vill vi tacka Malena Martinger Storme och Elisabeth Fridsäll Emilsson för ert stora engagemang och viktiga bidrag under era år i NSG.

Vi i Nationella skolbiblioteksgruppen vill önska er alla skolbiblioteksvänner ett riktigt avkopplande jullov.

 

 

Jenny Nilsson,

sammankallande NSG

NSG träffar B o I-utbildningarna

Elisabeth Fridsäll Emilsson arbetar som projektsamordnare/konsult med skolbiblioteken i Ödeshögs kommun och är Sveriges skolbibliotekscentraler och samordnares representant i NSG. Här skriver hon ur ett arbetsgivarperspektiv om ett möte med representanter från Sveriges samtliga biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar.

Den 23 oktober 2019 träffade NSG representanter från de Biblioteks-och Informationsvetenskapliga utbildningarna vid de 6 lärosätena som har utbildning inom området. Det vill säga Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet och Uppsala universitet.

Jag vill börja med att skriva att det var ett mycket intressant och givande möte. Mötet startade med en presentation från varje lärosäte och därefter hade vi frågestund där vi utgick från våra frågor från NSG som samtliga lärosäten fått ta del av tidigare.

Hur ser behoven ut?

Vad krävs i grundutbildning?

Vad krävs i fortbildning?

Samverkan med lärarutbildningarna?

Koppling till statliga rektorsutbildningen?

Kontakter med Skolverket?

Utbildningsrepresentanterna gav sin syn kring innehåll i frågorna från respektive lärosätes utbildning kopplat till skolbibliotekariens verksamhet i skolan.

De gav en samstämmig bild av att man är väl medvetna om behoven på skolbiblioteken, men grundutbildningen ska ha en bredd så att studenterna kan arbeta i många olika biblioteksverksamheter och även inom andra områden där deras kompetens efterfrågas.

Studenterna vid de olika utbildningarna har lite olika syn på en framtid som skolbibliotekarie, generellt sett är det på kandidatutbildningarna som det finns störst intresse. Mastersstudenterna skriver gärna uppsatser om skolbibliotek, men siktar själva framför allt på arbete inom forskningsbibliotek. Flera av utbildningarna har kortare kurser som påbyggnad med inriktning på att arbeta i skolan eller i annat pedagogiskt sammanhang.

Vi fick också information om att utbildningarna fokuserar mer på läsfrämjande som ämne än t ex skönlitteraturen i sig. Många studenter har också läst litteraturvetenskap före utbildningen.

Några av lärosätena har också distansutbildningar för att underlätta för fler att gå utbildningen. Umeå och Linnéuniversitetet ser att det finns ett stort lokalt behov av utbildade skolbibliotekarier och ser vikten av att ha utbildningen lokalt för de näraliggande kommunerna. Flera arbetar också med uppdragsutbildningar inom området.

Samarbetet med lärarutbildningarna (där dessa finns) fungerar lite varierande och verkar ibland vara personberoende. Vid två av lärosätena finns Skolverkets rektorsutbildning. Här anser jag att det saknas ett samarbete med Skolverket för att bli en del i rektorsutbildningen och att samarbetet med lärarutbildningen borde vara självklar.

Från NSG framförde en idé om att eventuellt synliggöra skolbiblioteken på utbildningarna vid en särskild Skolbibliotekens dag för att få fler studenter att upptäcka hur intressant och självständigt arbetet på skolbibliotek är. Ett försiktigt intresse för detta från utbildningarna.

Avslutningsvis var alla var positiva till att ha ytterligare kontakt för att diskutera vidare.

Mina personliga reflektioner efter detta möte var:

  • Att vi tillsammans måste arbeta för att ge skolbibliotekarieyrket en högre status och ge en medvetenhet om de arbetsuppgifter som en skolbibliotekarie har i skolan, hur viktigt detta yrke är för förskolebarn och elever
  • Att det måste till ett mer konkret samarbete mellan Skolverket och Biblioteks-och Informationsvetenskapliga utbildningen för att lyfta skolbibliotekariens viktiga roll i skolan, så att det blir en del i rektorsutbildningen. Även ett samarbete med skolbiblioteksnätverken som finns är viktigt.
  • Att lärosäten som har biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning samarbetar mer med lärarutbildningen och att övriga lärarutbildningar som inte har denna utbildning hittar  samarbetsformer med biblioteksutbildningarna och Skolverket.
  • Att SKL tar ett större ansvar i denna fråga.

Vid pennan

Elisabeth Fridsäll Emilsson

NSG:s yttrande angående den Nationella biblioteksstrategin

Foto: Fredrik Hjerling

Nationella Skolbiblioteksgruppen har idag skickat in ett yttrande gällande den Nationella biblioteksstrategin. Vi väljer att även publicera yttrandet här på vår webb.

Sammanfattning

Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) instämmer överlag med slutsatserna i Nationella biblioteksstratgins slutrapport ”Demokratins skattkammare”. NSG vill se den skärpning av skollagen beträffande tillgången till kompetent personal i skolbiblioteken, som både Läsdelegationen och Nationell biblioteksstrategi lyfter. Vi anser att frågan ska snabbutredas under 2020. NSG anser vidare att Skolinspektionens tillsynsverksamhet ska ha ett tydligare uppdrag gällande skolbibliotek, än vad som framkommer i strategin. NSG menar vidare att strategin bör innehålla ett förslag på utbyggnad av utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, gärna på fler platser i landet, i syfte att attrahera fler studenter till skolbiblioteksinriktad yrkesverksamhet. Gällande utvecklingen av det nationella kunskapscentret, som rapporten föreslår, menar NSG att detta ska vara knutet till Skolverket. Slutligen anser NSG att en god tillgång till forskningsresultat för lärare och elever via skolbiblioteken också är väsentlig del i en framgångsrik nationell biblioteksstrategi.

Nationella Skolbiblioteksgruppen har inte fått Nationella biblioteksstrategins slutrapport ”Demokratins skattkammare” på remiss, men vi vill ändå kommentera den i stora delar utmärkta och välskrivna rapporten med ett yttrande.

Vi har fokuserat på följande områden:

  • Bemanningen av skolbiblioteken
  • Ett läsfrämjande uppdrag för skolbiblioteken
  • Utbildningsplatser för skolbibliotekarier
  • Nationellt kunskapscentrum
  • Nationell tillgång till e-tjänster

Nationella skolbiblioteksgruppen ser med tillfredsställelse att de regionala och nationella nivåernas stödjande betydelse för en stark och likvärdig skolbiblioteksverksamhet poängteras redan i rapportens förord. Dessutom nämns oron för att inte alla skolor följer skollagens krav på skolbibliotek i inledningen. Många elever har idag inte ens tillgång till ett rum med böcker, än mindre en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet eller relevant bemanning. Senare lyfts den utbildade bibliotekarien som möjliggörare och problemlösare, som en guide som underlättar för elever och lärare att hitta rätt information. Vidare nämns skolbibliotekariernas viktiga pedagogiska arbete, i samarbete med annan personal på skolan, som avgörande för elevernas resultat.

Som en konsekvens av det som senare skrivs i kapitlet ”Lärande” om skolbibliotekens funktion, måste en strategi tydligare kräva att tillgången på kompetent personal i skolbiblioteken skrivs in i skollagen. Här hänvisas till Läsdelegationens förslag men vi hade önskat en tydligare skrivning i strategin. Således vill NSG att frågan om en tvingande bemanning i skollagen ska snabbutredas under 2020. Detta gäller då följaktligen även Skolinspektionens tillsynsverksamhet.

Läsdelegationens förslag om ett läsfrämjandelyft för bibliotekarier tas upp och där skulle NSG vilja att detta även gäller skolbibliotekarier, även om det allra viktigaste är att skolbibliotekarierna ingår i Läslyftet. Vi föreslår också att skolbiblioteken får ett läsfrämjande uppdrag. Detta särskilt med tanke på hur viktigt det är även med fritidsläsning, den läsning som inte är direkt kopplad till skolundervisningen.

Som ett led i en utveckling där allt fler skolor verkligen har reell möjlighet att följa lagen, inklusive det nya kravet på utbildad bibliotekspersonal, behövs inte bara extra ekonomiska resurser utan även fler utbildningsplatser för bibliotekarier.

Idag råder brist på utbildade bibliotekarier, något som märks inom skolan. Därför bör även utbildningarna fokusera mer på att fånga upp och erbjuda ett särskilt kursutbud för de som är intresserade av att verka och samverka inom skolans värld. En utbyggnad av bibliotekarieutbildningarna är en viktig del i att nå målet om skolbibliotek bemannade av relevant utbildad personal. Detta får gärna ske vid fler lärosäten, men då måste kopplingen till den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen vara säkrad.

Det är mycket positivt att rapporten konkret tar upp behovet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor. Här skulle NSG vilja att centret kopplas till Skolverket. Skolbiblioteken är en del av skolan och bör därför främst stöttas av skolmyndigheterna.

Angående den digitala tillgängligheten är det betydelsefullt att tillgången till forskningsresultat för lärare och elever via skolbiblioteken är säkrad, något som också bör vara en del i en nationell biblioteksstrategi.

Prisat vare skolbiblioteket!

IMG_1910

Vid seminariet Prisat vare skolbiblioteket! som arrangerades av Nationella Skolbiblioteksgruppen och Svensk biblioteksförening på Bokmässan fick Alléskolan, Åtvidaberg, motta diplom som Årets skolbibliotek 2019 som överlämnades av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

IMG_1911

Ministern höll ett fint tal om bildningens betydelse historiskt och om skolbiblioteken som en viktig aktör för bildning idag som innefattar även medie- och informationskunnighet.

”I det dagliga mötet med våra barn och unga är skolbibliotekens arbete avgörande för att stärka den digitala kompetensen”, sa ministern också.

Detta visade Linda Spolén, Medioteket Stockholm stad, när hon talade om vikten av samarbete mellan professioner för att öka alvernas kunnighet inom informationssökning och mediekunnighet.

Alléskolan fick sedan beskriva den imponerande bredden i arbetet för att göra eleverna medie- och informationskunniga.

Än en gång ett stort grattis till en mycket välförtjänt pristagare!

IMG_1912

 

 

 

Årets skolbibliotek 2019 finns på Alléskolan, Åtvidaberg

Foto Alléskolan: Filip Mehari-Carlsson

Efter att tidigare år ha varit bland de tre nominerade nådde Alléskolans bibliotek hela vägen i år och vinner priset som Årets skolbibliotek 2019.

Juryns motivering:
”En väl strukturerad och integrerad verksamhet som är tydligt kopplad till målen i läroplanen. Höga ambitioner för alla elever oavsett deras skilda förutsättningar samt att utvecklingen följs upp och stöttas på flera olika plan. Inom MIK har de pilotklasser skolan satsat på uppvisat bra resultat i nationella prov. Detta bygger skolbiblioteket nu vidare på för progression mellan årskurserna. Trots de utmaningar som möter en skolhuvudman i en mindre kommun, förmår skolbiblioteket erbjuda en uthållig och långsiktig verksamhet som ger kunskap, kraft, glädje och inspiration till både elever och personal.”

Länk till film om Alléskolans bibliotek.

Juryn delar också ut två hedersomnämnanden som går till:

Gymnasieskolan Spyken, Lund, film
Stapelbäddsskolan, Malmö, film

Priset kommer att delas ut av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman på Bokmässan i Göteborg torsdag 26 september kl 17:00 på seminariet ”Prisat vare skolbiblioteket!”.

Juryns sammansättning:
Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund
Lena Linnerborg, Sveriges Skolledarförbund
Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet
Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening 
Mikael Nanfeldt, DIK

Vad utmärker ett bra skolbibliotek?

Bessemerskolans bibliotek, Årets Skolbibliotek 2018

Elisabeth Ljungdahl arbetar på skolbiblioteket på Snösätraskolan i Rågsved och är Lärarförbundets representant i NSG och har suttit i juryn för Årets skolbibliotek i tio år.

I ansökan till Årets skolbibliotek har vi i juryn formulerat det så här:

  • att skolledningen har del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning, värdegrundsarbete och medie- och informationskunnighet
  • tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier,
    oavsett modersmål
  • att man har en bemanning som motsvarar skolans behov

Det här kan ju se olika ut på olika håll. Självklart är det lättare att få medel till ett skolbibliotek på en gymnasieskola med 1500 elever än till en skola i Norrlands inland.

Men skolbiblioteksverksamheten ser inte likadan ut på en gymnasieskola som på en en-parallellig skola i en landsortskommun.

Det vi i juryn skulle vilja se i årets ansökningar till Årets skolbibliotek är olika typer av skolbibliotek; i stora och små skolor, integrerade med folkbibliotek, kommunala skolbibliotekarieteam. Goda exempel på skolbiblioteksverksamhet skapade utifrån de förutsättningar man har. Ja, vi vill ha ansökningar från hela vårt avlånga land.

2018 års biblioteksstatistik från KB visade att andelen bemannade skolbibliotek har minskat sen förra året, detta trots att tillgången till skolbibliotek är obligatorisk enligt skollagen och trots regeringens ”bemanningspengar”.

Detta är självklart nedslående siffror men efter att ha varit med i juryn för Årets skolbibliotek sen 2009 vet jag att det finns många utomordentliga skolbibliotek runt om i Sverige och jag hoppas att många av dessa kommer att ansöka till årets utmärkelse innan ansökningstiden går ut den 21 augusti. Läs mer här hur man går till väga.

I sitt förslag till nationell biblioteksstrategi betonar KB behovet av en ordentlig satsning på skolbibliotek med bl.a. inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor.

Jag hoppas att detta blir verklighet och att KB:s biblioteksstatistik framöver kommer visa att andelen bemannade skolbibliotek ökar istället för minskar och att vi i Nationella skolbiblioteksgruppen får utse ett av dessa till Årets skolbibliotek 2019.

Snösätraskolan, Rågsved

Till sist ett nerslag i skolbiblioteksvardagen.

I landets skolbibliotek pågår febril verksamhet dessa dagar.
Bokhögarna växer, många elever återlämnar sina böcker och många lånar också sommarlån för härliga lässtunder under sommarlovet.

”Har vi en gång vant oss vid att hämta vår fröjd och tröst i böckerna,
så kan vi inte undvara dem
.” Astrid Lindgren

Just nu läser jag Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg.

Vad läser du i sommar?

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet

Årets skolbibliotek 2019 på Bokmässan – missa inte att ansöka!

Anders Ygeman
Energi- och digitaliseringsminister
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Vi i juryn ser fram emot att läsa era ansökningar om att bli Årets skolbibliotek 2019!

NSG kan nu avslöja att prisutdelare i år är energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Priset kommer att delas ut på Bokmässan i Göteborg torsdag 26 september kl 17:00 på seminariet ”Prisat vare skolbiblioteket!”. Bokmässan lyfter i år MIK som tema under rubriken Medievetenhet. En av förutsättningarna för en lyckad digitalisering av samhället är att invånarna i Sverige är medie- och informationskunniga. Där har skolan en stark roll och skolbibliotekarien tillför en mycket viktig kompetens i skolan. Därför är vi mycket glada att kunna välkomna digitaliseringsministern som prisutdelare.

Mer info här om hur ni ansöker om att bli Årets skolbibliotek 2019. Senaste ansökningsdag är 21 augusti.

Nytt för i år är att NSG inte går ut med tre nominerade först utan juryn utser direkt en vinnare och två hedersomnämnanden i början av september. Det gör vi för att prisutdelningen ligger tidigare än tidigare år.

Välkomna med era ansökningar!

Juryn för Årets skolbibliotek 2019