NSG:s yttrande angående den Nationella biblioteksstrategin

Foto: Fredrik Hjerling

Nationella Skolbiblioteksgruppen har idag skickat in ett yttrande gällande den Nationella biblioteksstrategin. Vi väljer att även publicera yttrandet här på vår webb.

Sammanfattning

Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) instämmer överlag med slutsatserna i Nationella biblioteksstratgins slutrapport ”Demokratins skattkammare”. NSG vill se den skärpning av skollagen beträffande tillgången till kompetent personal i skolbiblioteken, som både Läsdelegationen och Nationell biblioteksstrategi lyfter. Vi anser att frågan ska snabbutredas under 2020. NSG anser vidare att Skolinspektionens tillsynsverksamhet ska ha ett tydligare uppdrag gällande skolbibliotek, än vad som framkommer i strategin. NSG menar vidare att strategin bör innehålla ett förslag på utbyggnad av utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, gärna på fler platser i landet, i syfte att attrahera fler studenter till skolbiblioteksinriktad yrkesverksamhet. Gällande utvecklingen av det nationella kunskapscentret, som rapporten föreslår, menar NSG att detta ska vara knutet till Skolverket. Slutligen anser NSG att en god tillgång till forskningsresultat för lärare och elever via skolbiblioteken också är väsentlig del i en framgångsrik nationell biblioteksstrategi.

Nationella Skolbiblioteksgruppen har inte fått Nationella biblioteksstrategins slutrapport ”Demokratins skattkammare” på remiss, men vi vill ändå kommentera den i stora delar utmärkta och välskrivna rapporten med ett yttrande.

Vi har fokuserat på följande områden:

  • Bemanningen av skolbiblioteken
  • Ett läsfrämjande uppdrag för skolbiblioteken
  • Utbildningsplatser för skolbibliotekarier
  • Nationellt kunskapscentrum
  • Nationell tillgång till e-tjänster

Nationella skolbiblioteksgruppen ser med tillfredsställelse att de regionala och nationella nivåernas stödjande betydelse för en stark och likvärdig skolbiblioteksverksamhet poängteras redan i rapportens förord. Dessutom nämns oron för att inte alla skolor följer skollagens krav på skolbibliotek i inledningen. Många elever har idag inte ens tillgång till ett rum med böcker, än mindre en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet eller relevant bemanning. Senare lyfts den utbildade bibliotekarien som möjliggörare och problemlösare, som en guide som underlättar för elever och lärare att hitta rätt information. Vidare nämns skolbibliotekariernas viktiga pedagogiska arbete, i samarbete med annan personal på skolan, som avgörande för elevernas resultat.

Som en konsekvens av det som senare skrivs i kapitlet ”Lärande” om skolbibliotekens funktion, måste en strategi tydligare kräva att tillgången på kompetent personal i skolbiblioteken skrivs in i skollagen. Här hänvisas till Läsdelegationens förslag men vi hade önskat en tydligare skrivning i strategin. Således vill NSG att frågan om en tvingande bemanning i skollagen ska snabbutredas under 2020. Detta gäller då följaktligen även Skolinspektionens tillsynsverksamhet.

Läsdelegationens förslag om ett läsfrämjandelyft för bibliotekarier tas upp och där skulle NSG vilja att detta även gäller skolbibliotekarier, även om det allra viktigaste är att skolbibliotekarierna ingår i Läslyftet. Vi föreslår också att skolbiblioteken får ett läsfrämjande uppdrag. Detta särskilt med tanke på hur viktigt det är även med fritidsläsning, den läsning som inte är direkt kopplad till skolundervisningen.

Som ett led i en utveckling där allt fler skolor verkligen har reell möjlighet att följa lagen, inklusive det nya kravet på utbildad bibliotekspersonal, behövs inte bara extra ekonomiska resurser utan även fler utbildningsplatser för bibliotekarier.

Idag råder brist på utbildade bibliotekarier, något som märks inom skolan. Därför bör även utbildningarna fokusera mer på att fånga upp och erbjuda ett särskilt kursutbud för de som är intresserade av att verka och samverka inom skolans värld. En utbyggnad av bibliotekarieutbildningarna är en viktig del i att nå målet om skolbibliotek bemannade av relevant utbildad personal. Detta får gärna ske vid fler lärosäten, men då måste kopplingen till den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen vara säkrad.

Det är mycket positivt att rapporten konkret tar upp behovet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor. Här skulle NSG vilja att centret kopplas till Skolverket. Skolbiblioteken är en del av skolan och bör därför främst stöttas av skolmyndigheterna.

Angående den digitala tillgängligheten är det betydelsefullt att tillgången till forskningsresultat för lärare och elever via skolbiblioteken är säkrad, något som också bör vara en del i en nationell biblioteksstrategi.

Prisat vare skolbiblioteket!

IMG_1910

Vid seminariet Prisat vare skolbiblioteket! som arrangerades av Nationella Skolbiblioteksgruppen och Svensk biblioteksförening på Bokmässan fick Alléskolan, Åtvidaberg, motta diplom som Årets skolbibliotek 2019 som överlämnades av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman.

IMG_1911

Ministern höll ett fint tal om bildningens betydelse historiskt och om skolbiblioteken som en viktig aktör för bildning idag som innefattar även medie- och informationskunnighet.

”I det dagliga mötet med våra barn och unga är skolbibliotekens arbete avgörande för att stärka den digitala kompetensen”, sa ministern också.

Detta visade Linda Spolén, Medioteket Stockholm stad, när hon talade om vikten av samarbete mellan professioner för att öka alvernas kunnighet inom informationssökning och mediekunnighet.

Alléskolan fick sedan beskriva den imponerande bredden i arbetet för att göra eleverna medie- och informationskunniga.

Än en gång ett stort grattis till en mycket välförtjänt pristagare!

IMG_1912

 

 

 

Årets skolbibliotek 2019 finns på Alléskolan, Åtvidaberg

Foto Alléskolan: Filip Mehari-Carlsson

Efter att tidigare år ha varit bland de tre nominerade nådde Alléskolans bibliotek hela vägen i år och vinner priset som Årets skolbibliotek 2019.

Juryns motivering:
”En väl strukturerad och integrerad verksamhet som är tydligt kopplad till målen i läroplanen. Höga ambitioner för alla elever oavsett deras skilda förutsättningar samt att utvecklingen följs upp och stöttas på flera olika plan. Inom MIK har de pilotklasser skolan satsat på uppvisat bra resultat i nationella prov. Detta bygger skolbiblioteket nu vidare på för progression mellan årskurserna. Trots de utmaningar som möter en skolhuvudman i en mindre kommun, förmår skolbiblioteket erbjuda en uthållig och långsiktig verksamhet som ger kunskap, kraft, glädje och inspiration till både elever och personal.”

Länk till film om Alléskolans bibliotek.

Juryn delar också ut två hedersomnämnanden som går till:

Gymnasieskolan Spyken, Lund, film
Stapelbäddsskolan, Malmö, film

Priset kommer att delas ut av energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman på Bokmässan i Göteborg torsdag 26 september kl 17:00 på seminariet ”Prisat vare skolbiblioteket!”.

Juryns sammansättning:
Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund
Lena Linnerborg, Sveriges Skolledarförbund
Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet
Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening 
Mikael Nanfeldt, DIK

Vad utmärker ett bra skolbibliotek?

Bessemerskolans bibliotek, Årets Skolbibliotek 2018

Elisabeth Ljungdahl arbetar på skolbiblioteket på Snösätraskolan i Rågsved och är Lärarförbundets representant i NSG och har suttit i juryn för Årets skolbibliotek i tio år.

I ansökan till Årets skolbibliotek har vi i juryn formulerat det så här:

  • att skolledningen har del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning, värdegrundsarbete och medie- och informationskunnighet
  • tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier,
    oavsett modersmål
  • att man har en bemanning som motsvarar skolans behov

Det här kan ju se olika ut på olika håll. Självklart är det lättare att få medel till ett skolbibliotek på en gymnasieskola med 1500 elever än till en skola i Norrlands inland.

Men skolbiblioteksverksamheten ser inte likadan ut på en gymnasieskola som på en en-parallellig skola i en landsortskommun.

Det vi i juryn skulle vilja se i årets ansökningar till Årets skolbibliotek är olika typer av skolbibliotek; i stora och små skolor, integrerade med folkbibliotek, kommunala skolbibliotekarieteam. Goda exempel på skolbiblioteksverksamhet skapade utifrån de förutsättningar man har. Ja, vi vill ha ansökningar från hela vårt avlånga land.

2018 års biblioteksstatistik från KB visade att andelen bemannade skolbibliotek har minskat sen förra året, detta trots att tillgången till skolbibliotek är obligatorisk enligt skollagen och trots regeringens ”bemanningspengar”.

Detta är självklart nedslående siffror men efter att ha varit med i juryn för Årets skolbibliotek sen 2009 vet jag att det finns många utomordentliga skolbibliotek runt om i Sverige och jag hoppas att många av dessa kommer att ansöka till årets utmärkelse innan ansökningstiden går ut den 21 augusti. Läs mer här hur man går till väga.

I sitt förslag till nationell biblioteksstrategi betonar KB behovet av en ordentlig satsning på skolbibliotek med bl.a. inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor.

Jag hoppas att detta blir verklighet och att KB:s biblioteksstatistik framöver kommer visa att andelen bemannade skolbibliotek ökar istället för minskar och att vi i Nationella skolbiblioteksgruppen får utse ett av dessa till Årets skolbibliotek 2019.

Snösätraskolan, Rågsved

Till sist ett nerslag i skolbiblioteksvardagen.

I landets skolbibliotek pågår febril verksamhet dessa dagar.
Bokhögarna växer, många elever återlämnar sina böcker och många lånar också sommarlån för härliga lässtunder under sommarlovet.

”Har vi en gång vant oss vid att hämta vår fröjd och tröst i böckerna,
så kan vi inte undvara dem
.” Astrid Lindgren

Just nu läser jag Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg.

Vad läser du i sommar?

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet

Årets skolbibliotek 2019 på Bokmässan – missa inte att ansöka!

Anders Ygeman
Energi- och digitaliseringsminister
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Vi i juryn ser fram emot att läsa era ansökningar om att bli Årets skolbibliotek 2019!

NSG kan nu avslöja att prisutdelare i år är energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Priset kommer att delas ut på Bokmässan i Göteborg torsdag 26 september kl 17:00 på seminariet ”Prisat vare skolbiblioteket!”. Bokmässan lyfter i år MIK som tema under rubriken Medievetenhet. En av förutsättningarna för en lyckad digitalisering av samhället är att invånarna i Sverige är medie- och informationskunniga. Där har skolan en stark roll och skolbibliotekarien tillför en mycket viktig kompetens i skolan. Därför är vi mycket glada att kunna välkomna digitaliseringsministern som prisutdelare.

Mer info här om hur ni ansöker om att bli Årets skolbibliotek 2019. Senaste ansökningsdag är 21 augusti.

Nytt för i år är att NSG inte går ut med tre nominerade först utan juryn utser direkt en vinnare och två hedersomnämnanden i början av september. Det gör vi för att prisutdelningen ligger tidigare än tidigare år.

Välkomna med era ansökningar!

Juryn för Årets skolbibliotek 2019

Besök på Årets skolbibliotek 2018

Lena Linnerborg är Sveriges skolledarförbunds representant i juryn för Årets skolbibliotek. Här får vi ta del av hennes reflektioner efter vårt besök på Bessemerskolans bibliotek i Sandviken, Årets skolbibliotek 2018.

En av årets höjdpunkter är när jag får följa med Nationella skolbiblioteksgruppen och besöka den skola som fått utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Som anställd på Sveriges Skolledarförbund så besöker jag skolor lite då och då, men det är inte så ofta jag får tillfälle att diskutera litteratur, läsning och MIK med engagerade skolbibliotekarier och lärare. Den här gången gick turen till Sandviken.

Jag sitter sen många år i juryn för utmärkelsen och blev mycket glad när jag läste ansökan från Bessemerskolan. Både för att det var en mycket bra ansökan och en mycket bra verksamhet, men också för att skolan som sökte var lite annorlunda. Sandviken är en ort med en stark brukstradition (tänk Sandvik), belägen norr om huvudstaden och på pendlingsavstånd från en större ort med starkare bildningstradition (Gävle). Bessemerskolan är en gymnasieskola med i huvudsak yrkesförberedande program och med många elever på introduktionsprogram. Definitivt en skola med utmaningar när det gäller elevernas intresse för litteratur och läsande.

Bessemerskolan stack ut bland de andra sökande mycket tack vare sitt systematiska förhållningssätt. Jag hade höga förväntningar inför besöket men blev ändå imponerad. Både av den ambitiösa verksamheten och de fina lokalerna, men allra mest av de båda skolbibliotekariernas fantastiska engagemang och humör. De verkade ha genuint roligt på jobbet!

Elin Blomqvist, lärare, Kirsi Rutanen och Emma Lindgren, skolbibliotekarier.

För att motverka den traditionella bilden av vad man gör och inte gör i en bruksort jobbar Kirsi och Emma mycket tillsammans med yrkeslärarna som läsande förebilder. Även vaktmästaren på skolan bidrar i filmer med sina bästa boktips.

De allra flesta lärarna har någon form av samarbete med skolbiblioteket. Kirsi och Emma har lärt sig att inte ställa upp på att leverera enstaka beställningar från lärare, i alla fall inte mer än en gång, utan kräver mer fördjupat och återkommande samarbete.

Elin Blomqvist, som undervisar några av de ca 300 nyanlända eleverna på introduktionsprogram, jobbar mycket med högläsning. Hon väljer ut böcker med ämnen och tilltal som hon bedömer berör eleverna och väjer inte för svåra eller känsliga ämnen. Det gör dock ibland eleverna, som kan ha andra traditioner för vad som passar sig att vara öppen om. Livliga diskussioner blir det garanterat.

Kirsi och Emma räknar med att biblioteket har mellan fem- och sextusen besök varje månad. Ibland vill eleverna göra annat än läsa och då kan de exempelvis titta in i det magnifika skåpet som rymmer sällskapsspel och annat kul.

Jag försöker alltid passa på att få ett litet samtal med rektor vid de här besöken. Även om det är bibliotekarier och lärare som står för expertisen och genomförandet så betyder rektors engagemang och ledarskap mycket för kvaliteten och utvecklingskraften i verksamheten. Bessemerskolan har, i likhet med många andra skolor, haft stor omsättning på rektorer under en tid. Vi hoppas alla att nuvarande rektor, Eva Aronsson, får de förutsättningar hon behöver för att kunna fortsätta att driva den fina verksamhet som vi fick se under vårt besök.

Lena Linnerborg, utredare på Sveriges Skolledarförbund och jurymedlem.

Om skolbibliotek på Skolriksdagen

Elisabeth Fridsäll Emilsson, NSG, och Cecilia Persson, rektor för Arenaskolan i Linköping, talar på Skolriksdagen 2019.

Jenny Nilsson är Svensk biblioteksförenings representant i NSG. Här skriver hon en kort rapport från årets Skolriksdag.

På Skolriksdagen samlas vartannat år skolpolitiker och skolledare för att få kunskap och inspiration till sitt beslutsfattande om skolan. Skolriksdagen arrangeras av SKL. I år såg vi i NSG till att även skolbiblioteksfrågan fanns med i programmet.

Det var ett litet men naggande gott miniseminarie som vi fick tillfälle att hålla under lunchen. Det var bra att det inte var ett seminarium som besökarna måste anmäla sig till, eftersom vi då nådde fler än de som redan är intresserade av skolbiblioteksfrågan. Seminariet hölls i den stora salen och även om inte alla valde att äta sin lunch där hade vi en stor publik. Elisabeth Fridsäll Emilsson började med att  med en modell i lego visa staplarna för resultaten i den studie Linköping gjort kring effekterna på resultaten i källkritik i nationella proven, hur de såg ut för skolor med fackutbildad bibliotekarie (alltså med fokusbibliotek) och utan. Sedan följde Cecilia Persson upp med att berätta ur en skolledares synpunkt om hur skolbibliotekarien kan vara ett stöd i skolans utvecklingsarbete. Hon fokuserade på tre områden: läsning, medie- och informationskunnighet och digitalt kunniga elever, se presentationsbilder nedan. Hon avslutade med att skolbibliotekarien måste vara en del i systematiska kvalitetsarbetet.

Vi i Svensk biblioteksförening hade också en monter under dagarna och vi hade besök av politiker från nästan alla riksdagspartier. Det var kommunpolitiker från norr till söder som hade många frågor och som vi kunde tipsa om bra kunskapskällor (Skolverket, Skolinspektionens kvalitetsgranskning, KB:s statistik för att hitta liknande kommuner m fl). Däremot var det tyvärr inte så många skolledare som ville ställa frågor.

Det kändes som om vi verkligen gjorde nytta med att finnas på plats och ser fram emot att komma tillbaka på nästa Skolriksdag 2021.

Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening