Skolledaren – en nyckelperson

Lena Linnerborg är Sveriges Skolledares representant i NSG. Här skriver hon om sina tankar om skolbibliotek utifrån den nyligen avslutade Nordiska Skolledarkongressen. Fotot är från Hegas och Svensk biblioteksförenings monter på kongressen.

Vi vet alla att chefen och ledaren för en verksamhet har stor betydelse för hur väl organisationen fungerar och påverkar genom sina val och prioriteringar. Det här har inte minst Nationella Skolbiblioteksgruppen varit medvetna om länge och har därför lagt ned en hel del arbete på att nå skolledare runt om i landet för att uppmärksamma skolbiblioteksfrågan. Och hur gör man det bäst om inte på skolledarnas egen mässa – Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg.

Nordiska (som vi brukar använda som förkortning) lockar ca 1500 skolledare varje år med ett seminarieprogram som är fokuserat på ledarskap för förskola och skola. Här finns också en utställning där företag och organisationer kan presentera nyheter och erbjudanden, eller också bara passa på att samtala och mingla med skolledare.

Bildning och utbildning som begrepp och hur förutsättningarna för dessa processer kommer att se ut i framtiden, var naturligtvis ett centralt tema på ett flertal av de seminarier som erbjöds. Många föreläsare kom också in på läsningen som en central kompetens. Skolminister Lotta Edholm, som deltog i ett samtal om de senaste PISA-resultaten, framhöll regeringens satsningar på såväl läromedel som bemannade skolbibliotek. Skolbibliotekens viktiga roll för läsningen diskuterades också specifikt i ett särskilt seminarium.

Nationella Skolbiblioteksgruppen var för första gången representerade på utställningen i en monter tillsammans med Hegas förlag. De gånger jag passerade förbi montern verkade mötena och samtalen vara i full gång. Jag kan tänka mig att det kom en del frågor från skolledarna med anledning av den aviserade reformen om höjda krav på bemanningen av skolbiblioteken.

Jag har ännu aldrig träffat en skolledare som inte vill ha ett välbemannat, välintegrerat och tillgängligt skolbibliotek på sin skola. Däremot har jag träffat många som får ett bekymrat drag över pannan när de tänker på de många svåra prioriteringar de behöver göra för att få bästa möjliga lärandeutfall från de ofta begränsade resurser som står till buds. Statlig reglering kan vara bra för att säkra upp att verksamheterna håller den standard som samhället vill ha, men reglering utan åtföljande finansiering innebär oftast att skolledarna behöver spara in på något annat.

Här har vi en gemensam mission, tänker jag. Målet får ju aldrig vara verksamheterna/funktionerna i sig, utan att barn och elever via dem får en bättre utbildning än de annars hade fått.  Skolbibliotekarierna har fått jobba hårt på många håll under rätt lång tid för att visa vilket stort bidrag de kan ge till såväl elevernas kunskapsutveckling som skolans funktionssätt och elevernas trivsel och motivation. Nu förenar vi våra krafter för att få den kommande reformen att landa bra runt om i landet.  För elevernas skull.

Lena Linnerborg

Vilka blir det i år? Ansökan öppnad för Årets skolbibliotek 2024

Förra årets vann Brinellgymnasiet i Nässjö priset Årets skolbibliotek. Är det ni som vinner i år?

Varmt välkomna med er ansökan senast 20 augusti. Mer information hittar ni här.

Glöm inte att ni som för mer än tio år sedan vann kan ansöka igen!

Varje lån räknas!

Nina Källmodin är Sveriges Författarförbunds representant i NSG. Här skriver hon om något som kan tyckas självklart – att varje lån räknas, men som kräver personal som vet hur man gör.

Något av det finaste med bibliotek är att de är gratis för alla. Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig, ung eller gammal, du har ändå tillgång till tusentals och åter tusentals böcker via landets alla bibliotek utan kostnad.

I skolan är det viktigare än någon annanstans, för det betyder att elever som inte har böcker hemma fortfarande kan få tillgång till en rikedom av läsning i skolbiblioteket – om det finns – helt gratis.

Skolbiblioteken blir på så sätt den stora utjämnaren.

Och i Sverige är det så fiffigt konstruerat att trots att låntagaren inte behöver betala ett öre för att ta med boken från biblioteket, så får upphovspersonerna ändå betalt för jobbet som gjort att boken kunnat hamna i bibliotekshyllan från första början. Författare, översättare, illustratörer och fotografer som gjort böcker till verklighet får nämligen biblioteksersättning för varje lån.

Så för varje ”blipp” när en bok registreras som utlånad på bibliotek, så blir det ett litet, litet ”klirr” i upphovspersonens ficka.

Men det betyder också att för varje gång en samling böcker ställs till förfogande i form av kapprumsbibliotek, klassrumsbibliotek eller hämtas från skolbiblioteket utan att lånas som de ska, riskerar samma upphovspersoner att bli snuvade på rätt ersättning. För att ersättningen ska stämma så bra det bara går med verkligheten, behöver underlaget vara så bra som möjligt. Så att rätt upphovsperson får rätt del av kakan.

Det kan vara åratal av arbete bakom en enda bok, och pengarna som ramlar ner i fickan för ett utlån är ungefär 2 kronor. Vilket innebär att varje lån är viktigt för att upphovspersonerna bakom böckerna ska kunna försörja sig.

Varje gång du registrerat ett lån är du med och bidrar till att nya böcker kan skapas!

Häftig tanke, eller hur?

Tänk att det som är gratis för en person kan bidra till försörjningen för någon annan.

Samtidigt är det många skolor som har halvdana lösningar i form av bokhyllor i korridoren, klassuppsättningar i personalrummet och eventuellt ett skolbibliotek som sköts av en lärare eller annan skolpersonal under några timmar i veckan. Allt som ger elever tillgång till böcker är förstås bra, men det betyder inte att det här är fungerande skolbiblioteksverksamheter.

I en skolbiblioteksverksamhet bör det finnas en rimlig bemanning, med kompetent personal som regelbundet ser över inköp, har koll på vilket utbud som bör finnas i mångspråkshyllan och vad som krävs av skolbiblioteket för att stötta eleverna att uppnå målen i läroplanen. Det bör finnas utbildad personal som är ute i klassrummen och jobbar på ett lika självklart sätt som de befinner sig i biblioteket.

Och det bör finnas ett bibliotekssystem för att ha koll på beståndet, vem som lånat vad och när det kommer tillbaka.

Därför har Biblioteksrådet på Sveriges författarförbund, där jag sitter med som ledamot för barn- och ungdomslitterära sektionen, skapat kampanjen Varje lån räknas. För ett välfungerande skolbibliotek är inte bara viktigt för eleverna, det är faktiskt också viktigt för att författarna ska ha råd att fortsätta författa och illustratörerna ska ha råd att fortsätta illustrera. Via QR-koden kan du ta del av mer information kring biblioteksersättningen, vad den har att göra med stipendier och den bidrar till att fler böcker kan skapas. Informationen som du hittar där är faktagranskad av Sveriges författarfond, som hanterar biblioteksersättningen.

Sprid gärna kampanjen vidare!

Vinsten med ett system där alla lån registreras är dessutom att få ett mer välfungerande skolbibliotek, och det vill vi väl alla ha, eller hur?

God jul och gott nytt år!

Förra året skrev jag som rubrik i december att vi i NSG inte ger upp. Det här året har visat att det var alldeles riktigt av oss. Men än är inte skolbiblioteksfrågan helt i hamn. Nu får vi försöka påverka så att en ändring av skollagen blir så innehållsligt bra och spetsig så att den fungerar i verkligheten, att utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap kan erbjuda fler utbildningsplatser och att frågan om samordnare av skolbiblioteksverksamhet inte tappas bort. Så det finns att göra!

Men nu ska vi alla få vara lite jullediga och sen rullar vi upp ärmarna och fortsätter arbetet på det nya året!

Så till alla våra följare: god jul och gott nytt 2024!

Jenny Nilsson, sammankallande NSG

Rapport från Skolbibliotekets dag

Skolbibliotekets dag den 27 oktober hamnade i år på fredagen innan läslovet och dagen uppmärksammades på olika sätt runtom i landet, på såväl skolbibliotek som på biblioteksutbildningarna. Från Nationella skolbiblioteksgruppen hade jag, Linnea Tell, och min kollega Ninni Malmstedt från Skolbibliotek Syd, fått i uppdrag att träffa studenter på biblioteks- och informationsvetenskapliga programmet på Linnéuniversitetet i Växjö för att berätta om hur roligt det är att arbeta som skolbibliotekarie.

Såhär glada var vi när vi hade hittat fram till rätt byggnad på universitetet. Ninni Malmstedt syns till vänster i bild och Linnea Tell till höger.

Studenterna som vi träffade kom från alla årskurser på BoI-programmet och hade varierande förkunskaper om skolbibliotek. Sara Ahlryd som är programansvarig för BoI på Linnéuniversitetet berättade att studenterna under delar av studietiden på olika sätt möts av olika typer av bibliotek. Vår förhoppning med besöket var att väcka intresse för yrket som skolbibliotekarie och ge exempel ur vår vardag.

Vi började med att berätta om hur de politiska förutsättningarna för skolbibliotek ser ut, på nationell nivå och lokal nivå, med Kävlinge kommun som exempel. Sedan fortsatte vi raskt över till att prata om hur det praktiska arbetet på skolbibliotek kan se ut, med exempel allt ifrån förskola upp till gymnasieskola.

Ninni berättade med praktiska exempel om hur hon arbetar från förskoleklass upp till mellanstadiet och jag berättade om hur det kan se ut på högstadiet och gymnasiet. Vi försökte få med så mycket som möjligt kring både läsfrämjande och MIK, vilket våra fullspäckade bilder visar.

Vi fortsatte med att diskutera några myter och fördomar kring skolbibliotekarieyrket där bland annat ”Skolbibliotekariejobbet är ensamt” och ”Man ställer bara upp böcker” bemöttes och avslöjades. Slutligen redogjorde vi för vad som vi tycker är det alla roligaste med att jobba som skolbibliotekarie (Eleverna! Samarbetet med skolans andra professioner! Omväxlande och varierat arbete!) och vår förhoppning är att studenterna gick därifrån med en positiv och tydligare bild av vad en skolbibliotekarie är. Tack Linnéuniversitetet för att vi fick besöka er!

Skolbibliotekets dag drogs igång 2019 av NSG som ett sätt att uppmärksamma just skolbibliotekarieyrket inom de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna. Dagen har även blivit en dag för skolbibliotekarier att synliggöra biblioteket lite extra. Två exempel från i år ser vi nedan, där Rörsjöskolans bibliotek i Malmö uppmanade elever och personal att skriva positiva ord om skolbiblioteket och mediateket på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn hade anordnat en spännande bokstavstävling.

För att få mer inspiration – sök gärna på hashtaggen #skolbiblioteketsdag23 på sociala medier för att se fler exempel på hur dagen uppmärksammades runtom i landet!

/Linnea Tell,

Skolbibliotek Syd

Brinellgymnasiet i Nässjö – ett uppskattat skolbibliotek

Det bästa med biblioteket är att det alltid går att få hjälp med allt möjligt som att söka information, med arbeten och undersökningar, hitta böcker och att det finns bra platser där att sitta och plugga på, säger Padme Chavez Lopez som är elev på Brinellgymnasiet.

Prisutdelningen på Bokmässan. Från vänster prisutdelaren Ingela Korsell och från Brinellgymnasiet skolbibliotekarien Maria Idebrant, elevrepresentanten Padme Chavez Lopez, skolbiblioteksassistenten Sedina Sarkotić och moderatorn Linnea Tell, NSG.

Biblioteket på skolan kvalar med sin uppskattade verksamhet in till utmärkelsen Årets skolbibliotek.

Verksamheten i gymnasiebiblioteket bygger på ett nära samarbete med lärare och elever. De båda bibliotekarierna Johanna Andersson och Maria Idebrant har skapat en självklar mötesplats för alla som verkar på skolan. Brinellgymnasiets bibliotek är verkligen hela skolans bibliotek och är väl integrerat i skolans undervisning.

Biblioteket är till för alla och mediebeståndet speglar skolans olika program. Eleverna kan hitta böcker oavsett modersmål för det finns litteratur på ett stort antal språk att låna och läsa. Bibliotekarierna har också ett nära samarbete med elevhälsan vad gäller elevers behov av hjälpmedel och stöd kring läsning. Med elevhälsan bedrivs också ett arbete kring skolans värdegrund. Bibliotekariernas kompetens används i undervisningen med att utbilda eleverna i att söka information, att hitta vägar till ny kunskap och givetvis att bistå elever med att planera och genomföra sina gymnasiearbetet. På så sätt stärks elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

I biblioteket arbetar även en biblioteksassistent Sedina Sarkotić som närvarande vid prisceremonin tillsammans med en representant från skolledningen och gymnasiechefen i Nässjö. Under ceremonin på Bokmässan hölls ett samtal mellan bibliotekarie Maria Idebrant, Padme Chavez Lopez och författaren Ingela Korsell samt Linnea Tell för Nationella skolbiblioteksgruppen. Samtalet handlade om vikten av bemannade skolbibliotek där bibliotekarierna har heltidstjänster och därför kan bedriva en relevant och värdefull biblioteksverksamhet och om det stora mervärde det tillför hela skolan.

Den viktigaste faktorn för framgångsrika skolbibliotek är att det bemannas av en bibliotekarie. Det visar forskningen som också pekar på vikten av en engagerad skolledning. Samarbetet med skolans pedagoger är också av stor betydelse och att biblioteket fungerar som en integrerad del av undervisningen på skolan. Brinellgymnasiets bibliotek är ett utmärkt bevis på detta.

Många som deltog vid prisceremonin för Årets skolbibliotek på Bokmässan konstaterade säkert att värdet av ett välfungerande skolbiblioteket är högt för eleverna, skolledningen, lärarna ja att hela skolan tjänar på att investera i sitt bibliotek.

Läs mer om Årets skolbibliotek och ceremonin på Bokmässan här

/Maria Ronnås

Nationella nätverket för samordnare och skolbibliotekscentraler

Äntligen!

Under fredagsmorgonen höll Liberalernas ledare Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm en presskonferens där man presenterade satsningar på läsning och skolan. Den innehöll en satsning på bemannade skolbibliotek som är i linje med Gustav Fridolins utredning ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”.

Detta är något som NSG har verkat för i sååå många år, med otaliga debattartiklar, skrivelser, uppvaktningar och på alla andra upptänkliga vis.

Jag vill som sammankallande i NSG tacka alla organisationer som har varit engagerade i gruppen, men också alla individer. Det är ju även personligt engagemang det handlar om.

Nu ska vi förstås fortsatt följa detta och se på vilket vis det realiseras.

Men idag kan vi alla faktiskt få klappa oss på axeln och säga: bra jobbat!

Fotot är från NSG:s uppvaktning av skolministern våren 2023.

Jenny Nilsson,

sammankallande i NSG

27 oktober är det dags igen

I år är Skolbibliotekets dag 27 oktober en fredag. NSG kommer att vara aktiva på olika lärosäten med utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap för att informera om hur det är att arbeta som skolbibliotekarie. Vissa utbildningar lyfter ämnet själva under dagen.

Som skolbibliotekarie kan du också vara med och bidra till att fler får upp ögonen för skolbibliotekens betydelse för barn och unga. Här hittar du några idéer och tips på vad du som skolbibliotekarie kan göra.

Kanske lite enkelt fredagsmys med högläsning på biblioteket kan vara något?

Grattis, Nässjö! Ni har Årets skolbibliotek 2023

Fotograf: Charlotte Göransson

Årets skolbibliotek 2023 tilldelas Brinellgymnasiet, Nässjö.

Juryns motivering:

”Årets skolbibliotek 2023 utmärks av ett forskningsbaserat arbetssätt för både läs- och språkutveckling samt MIK. Skolbiblioteket är välintegrerat i skolan och har satsat särskilt på ett flerspråkigt medieutbud och på att vara en samarbetspartner i elevhälsans förebyggande arbete. Skolans fackutbildade bibliotekarier skapar i biblioteket en självklar mötesplats – inte bara mellan elev och litteratur utan mellan alla som verkar på skolan.”

Beskrivande film om Brinellgymnasiets skolbibliotek.

Läs mer om utmärkelsen Årets skolbibliotek

Prisutdelning och panelsamtal kommer att ske på Bokmässan i Göteborg, Lärarscenen, fredag 29 september kl 13:00-13:25.

Ingela Korsell, författare och ledamot av Kulturrådets Läsråd, samtalar med skolbibliotekarien Linnea Tell, Nationella Skolbibliotekgruppen, om vikten av välfungerande och bemannade skolbibliotek. Samtalet avslutas med prisutdelning till Årets skolbibliotek 2023.

Hedersomnämnande 2023 går till Sjöängsskolan, Älvsjö och Söderlättsgymnasiet, Trelleborg.

Fotograf: Charlotte Göransson

Är det här rimligt?

NSG har inför skolstarten skrivit brev till riksdagens utbildningsutskott.

Kära utbildningsutskott.

Ett besparingsförslag, nu i skolstartstider. 

Har ni tänkt på hur mycket lokalyta och bemanning det kräver att ha skolbespisning? Vi förstår alla hur viktigt det är att eleverna får i sig mat under skoldagen, inte minst de elever som kanske inte äter så mycket hemma. Därför är vårt förslag ett varierat utbud av näringsrik mat ska finnas på varje skola i hela landet! 

Förslagsvis i skåp i korridoren, där eleverna kan hämta och laga efter egen förmåga, kanske med hjälp av en lärare som får några timmar i veckan vikt för detta uppdrag? Annars kan säkert någon från skolans administrativa del hjälpa till en stund om det är elever som inte klarar detta på egen hand. En tänkbar lösning är förstås också att dela en kock mellan flera skolor, så att den ena skolenheten får en timme på måndagen och en annan två timmar på torsdag eftermiddag. 

Att ha stora lokalytor som matsalar stående tomma större delen av dagen i ofta trångbodda skolor är förstås rent slöseri. De bör slopas helt. Men om det är så att eleverna vill ha någon särskild stans att sitta under matintaget rekommenderar vi att titta på bortglömda utrymmen som eventuella oventilerade vindsrum, källarlokaler eller kanske den där gamla kopieringsskrubben? 

Att införa det här systemet skulle bli win-win för alla. Eleverna får i bästa fall i sig mat men skolan slipper stå för höga personal- och lokalkostnader för den sakens skull. 

Ni tycker inte att det låter rimligt?

Ändå är allt det här verklighet för en annan yrkesgrupp inom skolan: Bibliotekarierna. I dagens Sverige finns skolbibliotekarier som sitter i gamla kopieringsskrubbar och försöker bedriva verksamhet, det finns de som sitter i en källarlokal under en gymnastiksal, granne med musiksalen, i ett oventilerat vindsrum. Alla de här exemplen är hämtade från verkligheten de senaste fem åren. 

Och det här är när det i alla fall finns en lokal och en bibliotekarie. I annat fall står det på sin höjd ett par hyllor i skolkorridoren, med böcker som knappt håller ihop. Inget skolbibliotek. Ingen bemanning. Ingen som ser just den där eleven, vet vad som skulle få hen att slå upp en bok, vilken nivå som är lagom utmanande eller vad som finns att läsa om just det där ämnet. Ingen som ser till att utveckla och förnya ett mediebestånd som möter skolans och elevernas behov.

Trots att vi vet hur viktigt det är att främja läsning, trots att vi alla ser resultaten i PIRLS och trots att vi alla vet hur viktigt det är, mer nu än på länge, att kunna skilja på trovärdigt och fejk i all den information som sköljer över oss. Som sköljer över eleverna.

Det finns en yrkesgrupp som är expert på det här: Bibliotekarierna.

Men medan elev A har haft ett skolbibliotek som varit öppet varje dag och haft regelbunden klasstid samt undervisning i medie- och informationskunnighet av en utbildad bibliotekarie, har elev B gått förbi några hyllor med trasiga böcker i korridoren.

Är det här rimligt? Att Sverige idag är så ojämlikt på ett så viktigt område?

Elever som kan läsa bra och som fått lära sig medie- och informationskunnighet går ut i livet med verktyg att söka arbete, utbildning, ta till sig information om samhällets utveckling, argumentera för sin sak, sålla bland fejknyheter och pålitliga källor. Medan eleverna vi lämnar därhän, de som inte har läsvana hemifrån och inte heller får lära sig att gå till biblioteket på skoltid, ohjälpligt har ett berg att ta sig över för att komma ifatt.

Är det rimligt?

Vi säger att det inte är det. Vi säger att det enda rimliga är att införa bemannade skolbibliotek till ALLA Sveriges elever. För att ge dem samma förutsättningar och för att verka utjämnande, så att de när de går genom grundskolan har samma möjligheter oavsett vilken bakgrund de kommer ifrån. För att vi måste göra någonting åt den sjunkande läsförmågan nu.

För Nationella Skolbibliotekgruppen

Nina Källmodin

Sveriges Författarförbund

Jenny Nilsson

Svensk biblioteksförening