Årets skolbibliotek 2020 finns i Göteborg

Foto: Henrik Sendelbach, Creative Commons

Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg är 2020 års vinnare av Nationella Skolbiblioteksgruppens utmärkelse Årets skolbibliotek.

Juryns motivering:
” Årets skolbibliotek 2020 utmärks av en medveten kvalitetskultur med elevernas kunskapsutveckling i centrum. Samarbetet mellan biblioteket och lärarna är tätt och väl förankrat i aktuella kursmoment. De utbildade bibliotekariernas kompetens används strategiskt och kopplingen till skolledningen är stark.

Det väletablerade och hållbara samarbetet var en nyckel till att skolbibliotekets verksamhet på ett framgångsrikt sätt kunnat flytta över till, och utvecklas ytterligare genom, digitala kanaler under det Coronapräglade 2020.”

Film om Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek

Juryn delar också ut två hedersomnämnanden som går till:

Vallastadens skolas bibliotek, Linköping Film om Vallastadens skolbibliotek

Åbyskolans bibliotek, Ljungby Film om Åbyskolans bibliotek

Utdelningen av Årets skolbibliotek kommer att ske under den digitala bildningshubben på Bokmässan. Prisutdelningen sker i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” som samarrangeras av Svensk biblioteksförening och NSG.

Tid: 24 september med start klockan 11.30.
Plats: Följ seminariet via bokmassan.se

Glad sommar! (och du glöm inte Årets skolbibliotek…)

 

IMG_3871Nu är det snart midsommar och förhoppningsvis har vi alla snart en efterlängtad semester. Ute på skolbiblioteken avrundas nu det här läsårets arbete och planeras för det nya. Det har varit en märklig vår för alla skolformer, oavsett om verksamheten varit fysiskt öppen eller inte, och skolbiblioteken har fått anpassa sin verksamhet. Nu längtar vi nog alla efter att nästa läsår blir mer normalt. Något spännande som händer i höst är ju att utredningen om skolbibliotek ska vara klar 30 november. Den ser vi i NSG fram emot att läsa.

Utdelningen av Årets skolbibliotek kommer att ske i samarbete med Svensk biblioteksförening på den digitala varianten av Bokmässa som kallas bildningshubb och sänds fritt digitalt torsdag-fredag 24-25 september. Vi återkommer när vi vet mer exakt när vår programpunkt blir av. Programmet kommer den 25 augusti. Men för att vi ska kunna visa upp ett riktigt bra exempel där måste vi få in många bra ansökningar! Läs mer om hur du ansöker

Vi i Nationella Skolbiblioteksgruppen vill önska alla våra följare en glad och säker sommar!

Jenny Nilsson

sammankallande NSG

NSG presenterar stolt Skolbibliotekets dag

skolbib-dag-2020-FORM3
Skolbibliotekets dag 27 oktober 2020

Idén föddes vid ett möte hösten 2019 mellan NSG och alla lärosäten som har biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar. Under 2020 kommer NSG främst lansera idén, för att sedan under 2021 få igång aktiviteter. Vi återkommer med mer information närmare hösten.

Syfte

Med Skolbibliotekets dag vill vi uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna

Mål

Att uppmärksamma den 27 oktober som är Internationella skolbiblioteksdagen. Målet är att skapa förståelse för skolbibliotekarierollen och få fler att vilja arbeta på skolbibliotek. Målet är också att få ett stärkt samarbete med universitet och högskolor och NSG.

Läs mer på vår särskilda sida för Skolbibliotekets dag

Så funkar det – skolbibliotek i Coronatider

Maria Schedvin arbetar med skolbiblioteksutveckling på grundskoleförvaltningen i Malmö stad och representerar Sveriges skolbibliotekscentraler i NSG och Victoria Lovsten arbetar på Skolbibliotekscentralen i Lund och representerar Skolbiblioteksföreningarna i NSG.

I den rådande tid av vakuum som uppstår när Corona lägger sig som en våt filt över alla verksamheter är det inte konstigt att det även sker på skolbiblioteken. Men vad är det som händer i skolbiblioteken då? Skolbibliotek med kompetent personal levlar upp, sammanställer digitalt material, skapar plattformar för att kunna möta elever och personal på digitala arenor både när det gäller det läsfrämjande arbetet som den digitala kompetensen. De använder metoder och strategier för att kunna möta behoven på annan plats, på andra sätt. Genom digitala referenssamtal, att bygga samlingar med tillgängliga E-medier och automatiskt förlänga lån är bara några exempel. Precis som i vanlig skolbiblioteksverksamhet är den personliga relationen mellan skolbibliotekarie och elever betydelsefull. En del skolbibliotekarier jobbar uppsökande i elevernas egna kanaler såsom snapchat och instagram eller använder andra sätt för att få till en interaktion. Det förutsätter att det för det första finns en skolbibliotekarie och att denna har en förankrad roll i den dagliga verksamheten. De skolbibliotek som inte har kompetent personal har ingen möjlighet att göra detta.

Tillgång eller icke tillgång till E-medier

Förutom att elever saknar det sociala sammanhanget befarar skolbibliotekarier att den skönlitterära läsningen kommer att minska för de elever som redan kämpar. Långt ifrån alla elever har tillgång till E-böcker eller E-ljudböcker via skolan i större omfattning. I många fall hänvisas till folkbibliotekens utbud men även det har sina begränsningar. Det positiva i detta är att det ställer frågorna om fungerande strukturella krav och hantering av exempelvis E-mediahantering, tillgång till digitala enheter och kopplingen till enkla systemlösningar i nytt ljus.

Digitala möten och deras syften

Utbildningsförvaltningar och skolförvaltningar har på kort tid fått ställa om och genomföra eller förbereda för att genomföra undervisning på distans. Digitala mötesformer testas verkligen på bred front just nu och det har såväl fördelar som nackdelar. En fördel är mötet kan spelas in och bli tillgängliga för fler. Nackdelen blir avsaknaden av interaktion mellan människor, att möta andra i samma position. Däremot är det tydligt att vi behöver fundera på när och vad som sker i fortbildningssammanhang. Hur kan vi till exempel inkludera fler i tillgängliggörandet av föreläsningar och genomgångar när det handlar om ren informationsöverföring? Och hur kan vi fokusera på att skapa bra och kollegiala träffar med fokus på samarbete på djupet när vi verkligen ska träffas på riktigt?

Digitala verktyg i massor

Det är också spännande att fundera på alla de resurser som öppnat upp sina verktyg för alla elever och personal. Bibliotekarien fungerar i vanliga fall som en urvalsgranskare när det gäller inköp av litteratur till skolbiblioteket. Om inte rektorn tydligt stakat ut vägen i vilka verktyg som ska användas kan det skapa förvirring i vilka verktyg läraren väljer att använda. I bästa fall passar lärare på att testa olika tjänster under denna period (inte nödvändigtvis på sina elever) för att kunna motivera varför vissa tjänster borde finnas på skolan i en förlängning. I värsta fall blir effekten av tillgången av alla verktyg den motsatta – att läraren drunknar i tillgången. För precis som på ett skolbibliotek behöver det finnas en kompetent person som berättar om böckerna och skapar kopplingarna till undervisningen. Fler verktyg ställer krav på mer kompetens i handhavandet.

Vikten av källkritik och källtillit

Avslutningsvis kan inte nog betonas skolbibliotekens roll för vikten av att vara källkritisk. Källtillit är också ett begrepp som används flitigt just nu. Egentligen handlar det ju inte om att vara enbart kritisk till källorna, det handlar om att förstå källornas syfte och avsändare. I tider av kris måste det finnas stöd och vägledning i hur en kan arbeta med detta tillsammans med eleverna. Ett aktuellt exempel är UR:s nya serie Källkoll corona som riktar sig till högstadiet och släpper ett nytt avsnitt varannan dag i april. Ett annat aktuellt exempel för de yngre barnen är Bamse som ger 4 tips om hur en kan se till att undvika smitta. Källkritik och källtillit har gjort skolbibliotekariernas roll på skolornas en av de allra viktigaste!

För Nationella skolbiblioteksgruppen

Victoria Lovsten, Sveriges skolbiblioteksföreningar

Maria Schedvin, Sveriges skolbibliotekscentraler

 

Har ni Årets skolbibliotek 2020?

Är det ni som har det skolbibliotek som är först ut på det nya decenniet att få utmärkelsen Årets skolbibliotek? Priset planeras att delas ut på Bokmässan i Göteborg. Allt om hur du ansöker och om priset hittar du här. Ansökan ska vara inne senast 21 augusti.

Från i år inför juryn regeln att ett skolbibliotek kan få priset även om det har fått utmärkelsen tidigare. Kravet är att det ska vara mer än tio år sedan förra gången.

Välkomna med er ansökan!

Ny film om värdet av skolbibliotek

Hur kan skolbiblioteket integreras i undervisningen och på vilket sätt kan verksamheten där bidra till elevernas måluppfyllelse?

Om detta berättar rektor Angela Svensson på Sjöängsskolan, Stockholm stad, i filmen Värdet av skolbibliotek.

Hon visar på hur en skolbiblioteksplan kan påverka utvecklingen på skolan och på vilket sätt skolbibliotekarien Helene Andersson Thörnfeldt bidrar till elevernas lärande.

Med ett aktivt och integrerat skolbibliotek stärks elevernas språkförmåga, kritiska tänkande och digitala kompetens. Avgörande är att biblioteket är bemannat och att den som arbetar där har relevant kompetens för att driva och utveckla verksamheten där.

Filmen är producerad av Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Författarförbundet startar bibliotekskampanj

Sveriges Författarförbund startar idag en kampanj för att visa på bibliotekens betydelse. Bengt-Erik Engholm är förbundets representant i NSG och berättar i dagens blogginlägg om hur författarna har tänkt kring syfte med och aktiviteter under kampanjen.

 

 

 

 

 

 

Det är allvar nu!

Läget i vår biblioteksvärld behöver jag inte berätta om för er: neddragningar, stress, sparplaner, skolor utan bibliotek, kulturen under attack både vad gäller ekonomi och politik.

Inom Sveriges Författarförbund har vi alltid diskuterat dessa frågor, men kanske inte sett det som något just vi bör engagera oss i. Men nu är det allvar. Vi står inte ut längre utan tar initiativ till en bibliotekskampanj för att stötta biblioteken och lyfta frågorna så att de når ut, diskuteras och förs framåt mot en förändring. Kampanjen inleds den 3 mars och kommer att avslutas under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, med följande budskap:

  • Skapa likvärdiga bibliotek. I Sverige ska alla ha tillgång till innehållsrika bibliotek med generösa öppettider och kunniga bibliotekarier, där litteraturen står i centrum.
  • En skola, ett bibliotek. Alla elever ska ha daglig tillgång till ett skolbibliotek med för ändamålet utbildad personal.
  • Biblioteken – den femte statsmakten. Biblioteken är inte ämnade för privat företagande. Det är kommuner, regioner och stat som ska axla ansvaret.

Bland annat planeras en stor paneldiskussion, flera rundabordssamtal, seminarier och ett antal arrangemang runt om i landet, förutom ett ivrigt påverkansarbete i press, radio och teve, och förstås på sociala medier.

Alla som vill delta i kampanjen är välkomna. Använd gärna #rustabiblioteken när du skriver om ämnet, och titta in på hemsidan rustabiblioteken.se för att se vad som händer.

Vad händer i skolbiblioteket?

Foto: Fredrik Hjerling

 

Elisabeth Ljungdahl arbetar på skolbiblioteket på Snösätraskolan i Rågsved och är Lärarförbundets representant i NSG. Den här gången bloggar hon om ett exempel på verksamhet från sitt skolbibliotek.

Trots nedslående rapporter om att många av Sveriges elever saknar tillgång till skolbibliotek finns det många skolor i vårt avlånga land som har välfungerande bibliotek med verksamhet som på olika sätt främjar elevernas lärande.

Exempel på hur olika skolbibliotek arbetar kan man ta del av genom att titta på de skolbibliotek som genom åren fått NSG:s utmärkelse Årets skolbibliotek.

Cilla Dalén, skolbibliotekarie i Stockholm bloggar från sitt skolbibliotek på Enbackaskolan i Tensta, Stockholm: Vad gör de i biblioteket?  Läs och bli inspirerad!

Själv arbetar jag på Snösätraskolan i Rågsved, Stockholm, en F-6 skola med drygt 320 elever och flertalet elever med annat modersmål än svenska.

På skolan har vi elever med ca 30 olika modersmål och mitt uppdrag i skolbiblioteket är till stor del att arbeta språkutvecklande. Det försöker jag göra på olika sätt genom att läsa och berätta sagor, presentera och prata om böcker och försöka hjälpa eleverna att hitta böcker som de vill läsa och gillar!

Nu tänkte jag berätta om ett arbete som jag gjort tillsammans med förskoleklasserna på Snösätraskolan.
6-åringarna kommer till biblioteket en gång i veckan i halvklass.

Under ett par veckor i början av vårterminen har de arbetat med vilda djur som finns i Sverige och det har vi också pratat om i biblioteket.

Vid det första tillfället läsberättar jag Vem har gått här av Bisse Falk och Lena Kallenberg. Vi tittar på spår och bajs och barnen får gissa vilka djuren är som lämnat spåren.

Nästa gång vi ses läser jag en faktabok, Älgen- Bumerang småböcker av Åsa Amundsson och Qui Viklund. Vi pratar om vad en faktabok är och hur vi kan vara säkra på att det som står i boken är sant. Innan detta tillfälle har klasserna tittat på en film om älgen och vi jämför fakta från boken och filmen.

Vid det tredje och sista lektionstillfället läser jag en saga om älgen, Älvis och Elvy av Charlotta Björnulfson eller Teskedsgumman och älgen av Alf Pröysen och Björn Berg.
Vad är skillnaden på en saga och en faktabok är en av frågorna som vi tar upp vid detta tillfälle.

Som avslutning blir det utställning i biblioteket med alster som eleverna gjort i sina klasser om älgen.

Att vi pratar om älgen både i biblioteket och i klassrummet och låter arbetet pågå under flera veckor tycker jag både är roligt och stimulerande. Ord och begrepp befästs bättre när vi pratar om det flera gånger. Detta blir också en första introduktion till att jämföra fack- och skönlitteratur.

Vi i juryn för Årets skolbibliotek hoppas att vi kommer att få ta del av arbetet i många skolbibliotek från norr till söder, både i grundskolan och gymnasiet, när det blir dags att ansöka till Årets skolbibliotek 2020.

Ett litet hoppfullt ”äntligen”

Frv. Sofia Ellegren och Julia Andreasson pluggar och söker i datorer och böcker på Rosendalsgymnasiets bibliotek. Foto: Fredrik Hjerling

 

”Jag vill börja med faktiskt att dedikera det här priset till min bibliotekarie i högstadiet. Hon hette Susanne von Essen, hon lever inte idag tyvärr. Hon gav mig mycket bra boktips, hon fick mig att läsa mycket och hon… jag lovade henne att om jag någonsin vann en Guldbagge – jag brukade säga att jag ville bli regissör – så skulle jag tacka henne, så tack Sussie.”

Det sa Levan Akin när han mottog Guldbaggen för 2019 års bästa manus. Han skrev manuset till filmen ”And then we danced” som han själv regisserade. Äntligen, tänkte jag, lyfter någon fram skolbibliotekarien som inspirerat till läsande, ett läsande som sedan varit avgörande för en människas liv och karriär. Och orden han säger när han står där når ut till en miljonpublik.

Äntligen, tänkte jag även i höstas, när jag fick höra att regeringen tillsatt en utredning med den tydliga rubriken ”Stärkta skolbibliotek och läromedel”, och efter någon månad damp en inbjudan till ett möte med utredningen ner i inboxen.

Bara att läsa direktiven var en lisa för själen. Så mycket av andan från Läsdelegationen och förstås Nationella biblioteksstrategins slutrapport ”Demokratins skattkammare” finns med i underlaget, och det känns väldigt hoppfullt.

Mötet på regeringskansliet med utredaren Gustav Fridolin och hans medarbetare blev mycket öppet och konstruktivt. Runt bordet bubblade det av tankar och förslag på frågor som borde ställas, statistik som måste finnas och idéer som bör testas. Alla var överens om att utredningens perspektiv måste vara elevens och att en likvärdig skola är målet.

Först och främst diskuterade vi den viktiga frågan om vad ett skolbibliotek är, eller snarare hur en väl fungerande verksamhet ska definieras, formuleras och sättas på pränt. Lagen föreskriver ju redan att skolor måste ha ett tillgängligt bibliotek, men räcker det med några hyllmeter böcker eller ett någorlunda närbeläget folkbibliotek? Det självklara som vi inom NSG och många andra under alla år framfört är att ett bibliotek utan relevant personal och rimliga öppettider inte är mycket att hurra för: Ett skolbibliotek ska vara bemannat – ett första steg som även får stöd redan i utredningens direktiv.

Nästa naturliga steg är att biblioteket inte bara ska vara ett lagrande och tillgängliggörande av medier som alla på skolan kan använda, utan också en pedagogisk funktion. MIK-frågorna blir allt viktigare och det krävs hela tiden färsk kunskap kring media och information och inte minst källkritik. Den kompetensen har skolbibliotekarien och hen ska självklart också ingå i arbetslag med andra pedagoger.

Men hur blir dessa tankar lagtext? Vem kan knäcka koden och få till en skrivning som skärper kraven på huvudmän och skolledare samtidigt som den ger dem en realistisk möjlighet att leva upp till dem – det vi ser och hör om dagligen är att skolorna utsätts för besparingar och nedskärningar. Och hur är det med bibliotekarier: om vi tänker oss att det ska finnas en bibliotekarie per 300 elever i grundskolan och 400 elever i gymnasiet krävs det att vi utbildar dubbelt så många bibliotekarier som idag och att vi gör det i tio år…

Det var en aktiv grupp runt bordet och utredarna fick många tankar och påminnelser inför arbetet. Till exempel att de inte får glömma bort de tillgängliga medier många elever behöver för att tillgodogöra sig text och att ansvaret för att dessa finns och förmedlas ligger på skolbibliotekarien. Minoritets- och de andra förekommande -språken måste få sin plats i utredningen. Det frågas ständigt efter statistik och den är nödvändig för att klargöra läget i landet, men att ta fram relevanta siffror ställer hårda krav på skolornas rektorer, pedagoger och bibliotekarier som redan idag har alltför mycket administration att ta hand om. Kanske går det att hitta statistik i tidigare gjorda utredningar och rapporter? I direktiven står det om att rektorerna behöver öka sina kunskaper i hur skolbiblioteksfunktionen kan integreras i den pedagogiska verksamheten – men hur ska detta ske?

Trots den ständiga bristen på pengar och även utbildade bibliotekarier ska vi inte måla varken det ena eller andra på väggen. Om de tankar och förslag som framfördes på mötet och de intentioner som finns i utredningens direktiv ska genomföras måste det också få kosta! Alla elever i landet ska ha likvärdiga förutsättningar i sin utbildning, tillgång till kompetenta pedagoger, studiero och bemannade bibliotek med kompetent personal som vägleder dem in i litteraturens och mediernas värld: vi vet att allt annat är ett hot mot bildning och demokrati.

Jag lämnade mötet med ett litet, hoppfullt ”äntligen”.

 

Bengt-Erik Engholm, representant för Sveriges Författarförbund i NSG

 

———————————————————————————————-

FAKTA

Här kan du läsa direktiven till utredningen ”Stärkta skolbibliotek och läromedel”.

Vid mötet på regeringskansliet deltog representanter från Kungliga biblioteket, Statens medieråd, Friskolorna, Skolverket, Skolinspektionen, Kulturrådet, Bibliotekshögskolan i Borås, Svensk biblioteksförening, DIK, MTM, SPSM, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet, Skolledarna, SKR och Sveriges Författarförbund.

Levan Akins tacktal kan du se och höra 02.27:30 in i den här sändningen.

———————————————————————————————-

Blir 2020-talet skolbibliotekens decennium?

Victoria Lovsten och Maria Schedvin

Nu lägger vi snart 2019 till handlingarna. På många sätt har det varit ett bra år för oss i NSG. Vi fick fint genomslag på Skolriksdagen och talade med många lokala skolpolitiker. Vårt remissvar på den nationella biblioteksstrategin, där vi bland annat önskade en rask utredning 2020 angående ny skrivning i skollagen om skolbibliotek, blev snabbt besannad. Utdelningen av Årets skolbibliotek på Bokmässan blev en hit, med betydligt fler i publiken än tidigare och fint tal av ministern.

Men samtidigt kom dystra siffror om minskad bemanning på skolbiblioteken i KB:s statistik och mörka moln hopar sig över den kommunala ekonomin.

Kan vi hoppas att 2020-talet blir det årtionde då NSG:s vision om ”ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans pedagogiska arbete” faktiskt blir sanning? Vi kommer iallafall inte att ge oss utan fortsätter träget vårt arbete för detta. 2020 kommer vi att ligga på för att Gustav Fridolins utredning ska bli så bra som möjligt.

I NSG har vi nu också två, nya starka krafter från Skåne. Victoria Lovsten, samordnare på skolbibliotekscentralen i Lund, som representerar Skolbiblioteksföreningarna och Maria Schedvin, utvecklingssekreterare Malmö stad, som representerar nätverket för Sveriges skolbibliotekscentraler. Välkomna! Samtidigt vill vi tacka Malena Martinger Storme och Elisabeth Fridsäll Emilsson för ert stora engagemang och viktiga bidrag under era år i NSG.

Vi i Nationella skolbiblioteksgruppen vill önska er alla skolbiblioteksvänner ett riktigt avkopplande jullov.

 

 

Jenny Nilsson,

sammankallande NSG