Nu har vi resultaten från Nyhetsvärderaren!

Elever på Vasaskolan i Gävle forskar med Nyhetsvärderaren. Foto: Thomas Nygren.

Den här gången har NSG-bloggen en gästbloggare, Lena Söderström, projektledare och kommunikatör på Vetenskap & Allmänhet.

Vilka nyheter rör sig i unga människors digitala nyhetsflöden och hur trovärdiga anser ungdomarna själva att nyheterna är? I dag publicerar vi resultaten från ForskarFredags massexperiment 2017 – Nyhetsvärderaren.

Hösten 2017 ägnade över 2 700 gymnasielever och ungefär lika många högstadieelever i hela Sverige en eller några lektioner åt att granska sina egna nyhetsflöden i sociala medier. Det kräver träning och eftertanke att skilja trovärdig nyhetsrapportering från skenbart seriösa sidor med vinklat innehåll. Vem är avsändaren? Vilka bevis finns? Vad säger andra källor? Projektet leddes av Thomas Nygren, forskare i historiedidaktik vid Uppsala universitet och samordnades av föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA. Massexperimenten är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag.

Läs en intervju med forskaren Thomas Nygren i Lärarnas tidning.

Sedan starten 2009 har ForskarFredags massexperiment blivit ett välkänt begrepp bland lärare i hela landet. Det handlar om medborgarforskning (citizen science) där forskare tar allmänheten till hjälp för att samla in och/eller analysera data i forskningsstudier. Massexperimenten har genom åren behandlat en rad olika teman, från jordens nedbrytningsförmåga och klimatförändringar (”Tepåseförsöket” 2015), vilka platser som barn och unga uppfattar som riskfyllda i sin vardag (”Riskbilden” 2012) och luftkvalitet i klassrummet (”Klassrumsmiljön” 2009). De skolklasser som anmäler sig får delta i ett riktigt, pågående forskningsprojekt där de är med och bidrar till ny kunskap. Eleverna hjälper forskaren att samla in datamängder som inte hade varit möjlig att samla in på annat sätt, samtidigt som de får kunskaper om ämnet såväl som insikt i hur forskning går till.

Resultaten då? De flesta nyheter som gymnasieeleverna rapporterade in kom från nyhetssidor på nätet. De vanligaste var Aftonbladet, Expressen och Nyheter24. De flesta nyheter handlade om politik/ekonomi eller samhällsinformation, där de mest trovärdiga nyheterna bedömdes komma från SR, SVT, DN Aftonbladet och Expressen. Nyheter om kultur/nöje och livsstil/hälsa var vanligare bland tjejer, medan sportnyheter var vanligare hos killar. Läs hela rapporten på www.forskarfredag.se.

Massexperimenten är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag som varje år bjuder in skolklasser och intresserad allmänhet till aktiviteter runtom i landet, alltid den sista fredagen i september. Festivalen skapar mötesplatser mellan allmänheten och forskare där besökarna lär sig mer om forskning och vetenskaplig metod och får uppleva hur roligt och vardagsnära forskning kan vara. Aktiviteterna arrangeras av lärosäten, science center, museum, forskningscenter, kommuner med flera, och samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet. Hitta ditt närmaste ForskarFredag-evenemang på www.forskarfredag.se!

Så vad händer 2018? Nyckelpigeförsöket 2018 blir ForskarFredags tionde massexperiment och handlar om nyckelpigor, biologisk mångfald, hållbar utveckling och artificiell intelligens! För mer information, klicka här.  —

Lena Söderström, projektledare och kommunikatör på Vetenskap & Allmänhet.

Nationell samordnare för vetenskapsfestivalen ForskarFredag och tävlingen Forskar Grand Prix. Kontakt: lena@v-a.se

Annonser

Skolverket tydliga om skolbiblioteken

Skolverket har i redovisningen av uppdraget kring skolbiblioteken pekat på många av de svaga punkter som hindrar skolbiblioteken att bli en starka och integrerade delar av skolans pedagogiska arbetet.

”Skolbibliotekens pedagogiska funktion är inte reglerad i skollagen. Den anger endast att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. För att skolbiblioteken på bästa sätt ska användas för att stärka utbildningens kvalitet är det viktigt att skollagen förtydligar att de är en integrerad del i undervisningen. Skolverket kommer att erbjuda fler insatser för att stärka skolbiblioteksverksamheten inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen. Målgrupperna för insatserna bör vara skolbibliotekarier, skolledare, lärare och huvudmän. Skolverket bedömer att det är viktigt att huvudmän och skolledare får det stöd de behöver för att kunna tolka de nya skrivningar i läroplanerna. Skolverket kan därför ta fram stödmaterial för huvudmän och skolledare samt utveckla det befintliga material som finns för lärare och skolbibliotekarier. Det finns ett behov av en långsiktig finansiering för skolbiblioteksverksamheten. Samtidigt har både Skolverket och andra aktörer konstaterat problem med de många statsbidragen på skolområdet. Skolverket föreslår därför att de medel som idag är beräknade för statsbidraget till skolbibliotek förs till det nya bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (SFS 2018:49).”

Nationella skolbiblioteksgruppen är en av de intresseorganisationer som Skolverket tillfrågade under arbetet med utvärderingen och vi är glada över att Skolverket varit väldigt öppna för synpunkter och förslag.

Till Skolverkets skrivelse

Jenny Nilsson

sammankallande i NSG

Årets skolbibliotek 2018 – nu kan du ansöka!

Så är det åter dags att ansöka om att bli Årets skolbibliotek. Ni har gott om tid att fundera och spela in en liten film om er verksamhet.

Ansökan till Årets skolbibliotek 2018
Ansök på denna blankett senast 31 augusti 2018 som skickas till aretsskolbibliotek@gmail.com

Film
Alla ansökningar ska innehålla en länk till en beskrivande film på max 3 min. Ni behöver inte avskräckas av detta, utan det räcker med exempelvis en mobilfilm, ett bildspel, en photostoryfilm eller liknande som ger en bild av verksamheten. Titta gärna på tidigare års filmer. Filmerna kan komma att publiceras, så tänk på att ha tillstånd från alla deltagande samt eventuella vårdnadshavare.

Vad består priset av?
Priset består av äran, ett diplom samt ett författarbesök
Läs mer om priset här

Mot världsklass!

Foto: Fredrik Hjerling

Tony Melander är skolbibliotekarie och representerar DIK i Nationella skolbiblioteksgruppen. Han är också medlem i juryn för Årets skolbibliotek.

Åh! Du ska på en anställningsintervju på en skola som ska bygga upp ett skolbibliotek! Åh! Dom vill ha ett skolbibliotek i världsklass! Kul! Det är en stor utmaning och ett fantastiskt jobb!! Men… vänta lite… Hur mycket har skolledningen på skolan där du ska intervjuas egentligen tänkt kring detta med att bygga upp en skolbiblioteksverksamhet? Och, vad menar dom är ett skolbibliotek i världsklass?

Byggandet av ett nytt skolbibliotek startar egentligen redan vid den där anställningsintervjun. Det är där som du som blir intervjuad redan från början kan lyssna av vad skolledningen och lärarna har för tankar kring bibliotekets pedagogiska roll och vilken satsning man tänker sig. Det är där som du kan få klart för dig om du ska jobba i ett luftslott, en papperstiger eller ett bländverk eller om du ska jobba integrerat i en pedagogisk verksamhet i samverkan med skolans övriga pedagogiska personal. Det är redan där du kan ställa krav på att få resurser och stöd för att lösa uppgiften med att bygga upp en bra skolbiblioteksverksamhet. I världsklass!

Vad är det då du ska förvissa dig om i samtalet med skolledning och lärare? Och vad bör du själv förbereda dig med?

Om en skola, som inte har någon uttalad biblioteksverksamhet, bestämmer sig för att satsa på ett skolbibliotek måste det finnas anledningar utöver (den luddiga) lagtexten och det (troligen) kommande besöket av Skolinspektionen. Rektor och skolledning måste ha tänkt på ett antal saker som skolbiblioteket ska göra och det är dessa saker du ska förvissa dig om att dom tänkt rätt om. För att kunna göra det på bästa sätt måste du själv vara påläst och veta vad det står i skolans styrdokument. Att känna till vad som krävs för att eleverna ska nå sina mål när det gäller kritiskt tänkande och läsande är nödvändigt för att kunna hävda skolbibliotekets roll och vikten av samarbetet mellan biblioteket och lärarna. Du ska känna till vad som står i styrdokumenten och ur dessa visa hur skolans bibliotekaries kompetenser inom Medie- & informationskunnighet (MIK) och läsfrämjande kompletterar lärarnas ämneskunskaper. Det är inte alls säkert att skolledningen gjort den kopplingen (tro mig, jag har upplevt detta själv!)

Du ska också höra med skolledningen om vilka krav den ställer på en skolbiblioteksverksamhet. Vad vill rektor och dom biträdande rektorerna att skolbibliotekets verksamhet ska göra? Vilka samarbeten ser dom som nödvändiga för att den ska kunna bidra till att eleverna når sina mål? Och på vilka sätt vill dom att dessa samarbeten ska genomföras? Hur vill skolledningen att skolbiblioteket ska användas för att ge elevernas språkliga förmåga ett lyft? Hur vill den att skolbiblioteket och dess verksamhet ska arbeta för att elevernas digitala förmåga blir stärkt? Hur ska skolledningen stödja dess användning i undervisningen och vilket ansvar tar den för att samarbetet mellan skolbibliotekets verksamhet och lärare blir så fruktbart som möjligt? Hur ska skolbibliotekets verksamhet utvärderas och hur ska man ta till sig och utvecklas utifrån utvärderingarna? Hur? Frågan är ”hur”! En skolledning som har tänkt kring detta och kan diskutera och reflektera med dig och lärarna över dessa ”hur” är en skolledning som kan ge rätt förutsättningar, stöd och resurser till det pedagogiska arbete skolbiblioteket ska utföra. Det är också en skolledning som ställer krav på att skolbibliotekets verksamhet ska vara en pedagogisk partner till lärarna.

Ok, du har fått bra koll på hur skolledningen tänker kring skolbibliotekets verksamhet och roll. Det kommer att finnas krav från deras sida och stöd och resurser. Skolledningen har visat ”hur” den vill att skolbiblioteket ska nyttjas pedagogiskt. Bra!

Då är det dags att prata med lärarna och diskutera vad dom förväntar sig av skolbiblioteket och vad du, som skolbibliotekarie, förväntar dig av dom och samarbetet med dom. Det är dina kompetenser inom organisering av information, sökstrategier, källkritik, läsfrämjande och digitalisering som ska komplettera lärarnas ämneskunskaper och tillsammans ska detta alltid svara mot elevernas mål och lärande. Du behöver vara delaktig i ämneslag, möten kring pedagogik och planeringsmöten för att kunna bedriva ett bra samarbete med så många lärare som möjligt. Det kommer att ta tid och samarbeten kommer att födas och dö ut och födas igen, men det kommer att ge lärarna (och eleverna) många fler verktyg att använda sig av i lärandet. Du är på god väg mot ett skolbibliotek i världsklass!

Sen är det den roligaste biten, men kanske också den svåraste… eleverna! Det är deras bibliotek och du är deras bibliotekarie. Det är ni, tillsammans, som ska hjälpa dom att bli smarta, kunniga och ifrågasättande medborgare i vårt samhälle! Det är stort och vackert och viktigt. När nu skolledningen, lärarna och skolbiblioteket hittat varandra och börjat formas till en diskuterande och reflekterande organism med elevernas lärande i synfältet – det är då du kan börja ha riktigt roligt på världens bästa jobb!

Tony Melander, DIK

Ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek

 

Foto: Fredrik Hjerling

Svante Tideman är Lärarnas Riksförbunds representant i NSG. Här skriver han om en undersökning LR har gjort, som bland annat handlar om fördelningen av skolbibliotek.

I skollagens inledande kapitel talas det om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning, och skolans kompensatoriska uppdrag, men även det viktiga uppdraget att främja elevernas utveckling till aktiva, kreativa och kompetenta medborgare. Tyvärr har vi tvingats vänja oss vid larmrapporter om allt sämre resultat i den svenska skolan, även om den senaste PISA-mätningen visade en liten uppgång i de svenska elevernas kunskapsresultat. Tråkigt nog syntes det inga tecken på att likvärdigheten ökar, utan snarare tvärtom.

När Lärarnas Riksförbund frågat våra medlemmar om tillgång till olika resurser för undervisningen visar det sig också vara mycket stora skillnader mellan olika skolor. Exempel på resurser det är stor skillnad på är andel legitimerade lärare, stöd för elever med särskilda behov, tillgång till studie- och yrkesvägledning och tillgång till läromedel.

Vad gäller tillgång till skolbibliotek visar det sig också vara mycket stora skillnader. I grundskolan svarar ca 80 % av de tillfrågade att det finns skolbibliotek på den egna skolan, oavsett om huvudmannen är kommunal eller privat, och siffran stiger till ca 90 % om skolbiblioteket ligger på annan plats än den egna skolan. Detta innebär att nästan 100 000 elever i grundskolan i praktiken inte har tillgång till skolbibliotek, trots att skollagen är tydlig i sitt krav på alla elevers rätt till skolbibliotek.

I gymnasieskolan är det stora skillnader i tillgång på skolbibliotek främst mellan kommunala och fristående skolor. I kommunala gymnasieskolor svarar 90 % i vår undersökning att det finns skolbibliotek på den egna skolan, medan endast 65 % på fristående skolor säger att det finns skolbibliotek på den egna skolan. Nästan 20 % på fristående skolor säger att eleverna i praktiken inte alla har tillgång till skolbibliotek. Detta innebär att tiotusentals gymnasieelever inte kan låna böcker eller söka information på ett bibliotek under skoltid.

LR menar att det är oacceptabelt med så stora skillnader, och att tillgång till skolbibliotek är en så viktig förutsättning för lärarna att kunna bedriva god undervisning, att det behövs en skarpare reglering av detta. Särskilt i ljuset av den politiska diskussionen om vinster i välfärden är det alldeles för många elever, speciellt på fristående skolor, som inte har tillgång till skolbibliotek, och därmed utestängs från möjligheten att nå så långt i sina studier de har rätt till.

En skola utan bibliotek, eller ens tillgång till ett bibliotek saknar de rätta förutsättningarna att ge eleverna den utbildning de har rätt till, och har självklart svårt att uppfylla skollagens skrivningar om att fostra aktiva, kreativa och kompetenta medborgare. Därför menar vi att staten måste ställa större krav på huvudmännen att garantera eleverna tillgång till skolbibliotek för att verkligen erbjuda alla elever en likvärdig skola.

Svante Tideman
1.e vice ordförande Lärarnas Riksförbund

Länk till vår undersökning

Bollen ligger hos huvudmännen : NSG uppvaktar SKL

Elisabeth Fridsäll Emilsson representerar Sveriges skolbibliotekscentraler i NSG

Den 8/12 2017 uppvaktade Jenny Nilsson och undertecknad Maria Caryll på SKL, med på mötet var Maria Jacobsson och Henrik Bergström från SKL.

Vi informerade om hur det ser ut på skolbiblioteksfronten i Sveriges skolor.

Att det se väldigt olika ut på skolorna då det gäller bemannade skolbibliotek och skolor där skolbibliotekarien är en naturlig kollega i arbetslaget med ansvar för medie- och informationskunnighet (MIK). Vi lyfte hur viktigt skolbiblioteket är för elevernas läs- och språkutveckling och överhuvud taget eleverna lärande och utveckling även goda exempel på detta.Vi framförde också att i valrörelsen 2014 lovade Stefan Löfven och Gustav Fridolin att ”säkerställa att alla elever har tillgång till skolbibliotek” samt att ”skolbiblioteken ska vara bemannade med kompetenta bibliotekarie vilket är en viktig resurs för eleverna läsande och lärande”.

Nu krävs det att huvudmännen motpresterar och satsar för att leva upp till skollagens krav. Det behövs nog ett förtydligande och en tydligare styrning.

Rektorer har idag en bristande kunskap om skolbibliotek och skolbibliotekarier. När rektor upptäcker vilken resurs och möjlighet detta är för eleverna vill man inte vara utan den.Vi talade om problemet att det inte finns tillräcklig med utbildade skolbibliotekarie, vilket är något som man måste se över.

Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker, bland rektorer och skolledningar.

Vi talade också om att vi skulle kunna göra något kring skolbibliotek på Skolriksdagen 6-7 maj  2019.

Maria Caryll lovade att redogöra och informera om vår uppvaktning från Nationella Skolbiblioteksgruppen (NSG) långt ”upp” i SKL:s organisation. Vi tackade varandra för ett positivt och givande möte.

 

Elisabeth Fridsäll Emilsson

Läsa med öronen- Så arbetar vi med talböcker på Snösätraskolan

Med ett blogginlägg om en av skolbibliotekens allra viktigaste uppgifter vill vi i NSG tacka er följare för det här året och önskar er ett gott nytt 2018. Elisabeth Ljungdahl arbetar på skolbiblioteket på Snösätraskolan i Rågsved och är Lärarförbundets representant i NSG.

I skolbiblioteket ska eleverna kunna få hjälp och stöd att hitta bra böcker att läsa och alla elever ska få möjlighet att läsa på sina villkor. Min uppgift är att hjälpa dem att kunna göra det. Vi har många böcker i vårt bibliotek, på svenska och på flera av de 32 språk som talas på skolan och det är alltid lika roligt när en elev kommer tillbaka till biblioteket och säger:
– Boken jag lånade var jättebra! Finns det en fortsättning?

Elever har olika förutsättningar och behöver stöd på olika sätt med läsningen.

– Möjligheten att läsa är en viktig grund i ett jämlikt och demokratiskt samhälle. Personer med läsnedsättning har rätt till nyheter, information och litteratur för att kunna ta del av samhället på samma villkor som alla andra, säger Magnus Larsson, MTM:s generaldirektör.

En av skolbibliotekets uppgifter är att ge elever med läsnedsättning möjlighet att använda Legimus, Myndigheten för Tillgängliga Mediers (MTM) bibliotek. Där kan man ladda ner talböcker samt låna och beställa talböcker, böcker på punktskrift med mera.

Vad räknas då som läsnedsättning?

Några exempel är:

  • synnedsättning
  • rörelsehinder
  • intellektuell funktionsnedsättning
  • läs- och skrivsvårigheter
  • kognitiva funktionsnedsättningar (till exempel traumatiska hjärnskador, språkstörning, afasi, autism, adhd, demenssjukdomar, whiplashskador eller psykiska funktionsnedsättningar)
  • hörselskada (för hörselträning)

Det räknas inte som en läsnedsättning att ha svenska som andraspråk.

På min skola har vi haft nedladdningstillstånd för talböcker sen 2009. De första åren laddade jag ner till MP3-spelare och brände CD-skivor som sen lånades ut.

Men de senaste åren är det Legimus och egen nedladdning som gäller.

För att alla elever som har rätt till Legimuskonto ska få det har jag ett tätt samarbete med skolans specialpedagog. Hon har koll på eleverna och träffar föräldrarna och berättar om Legimus. Sen träffar jag eleverna och hjälper dem att skapa konton. En sak som vi har lärt oss på vägen är för att eleven ska använda Legimus och tycka att det är en bra grej, så måste de lära sig att lyssna. Det försöker vi jobba med på olika sätt. Vi har en handlingsplan från förskoleklass till åk 6 där alla elever får träna på ett lyssna.

Jag och specialpedagogen har också lyssningscirklar, en för åk 5 och en för åk 6.
Då träffar vi grupper med 4-6 elever med läsnedsättning 5 gånger, ca 40 min/gång.

Träffarna har vi lagt upp så att vi först lyssnar på en av SR:s dramatiseringar för unga i ca 15 min. Vi diskuterar det vi hört och sen får eleverna lyssna efter eget val på Legimus eller Inläsningstjänst. Eleverna i åk 6 har egna datorer och 5:orna får låna.
Vi har haft fina stunder i biblioteket och eleverna har vart mycket nöjda.
Några axplock från utvärderingen med eleverna:
Det är lättare att få bilder i huvudet när man lyssnar. När man läser själv får man inte bilderna lika snabbt.”

”Det är skönt att lyssna i slutet av dagen, när man jobbat hårt.”

Förutom att specialpedagogen och jag samarbetar har vi också ett talboksteam på skolan där även rektor och IT-pedagogen ingår. Vi träffas ungefär en gång per termin och stämmer av handlingsplanen. Att rektor är med tycker jag är viktigt och ger en ökad dignitet till arbetet kring användandet av talböcker och att läsa med öronen.

Just samarbetet i talboksteamet och med specialpedagogen tycker jag har varit avgörande för att vi tagit ett stort kliv på vägen till ett ökat användande av talböcker och möjligheten till tillgänglig läsning för alla elever.

Elisabeth Ljungdahl