Årets skolbibliotek – sett från en jurymedlem

Elisabeth Ljungdahl är skolbibliotekarie på Snösätraskolan i Stockholm och representerar Lärarförbundet i Nationella skolbiblioteksgruppen, NSG. Hon är också medlem i juryn för Årets skolbibliotek.

Sedan 1994 (Torpaskolan i Jönköping) har NSG delat ut utmärkelsen Årets skolbibliotek. Vi vill med denna utmärkelse lyfta och sprida goda exempel.

Jag har varit med i juryn sen 2009 då Hagalidskolan i Staffanstorp fick utmärkelsen.

Genom åren har pristagarna varit både gymnasieskolor och grundskolor, olika typer av skolor i olika typer av områden från Malmö i söder till Gävle i norr. De flesta vinnarna har funnits i södra Sverige men vi hoppas att till kommande år få in fler ansökningar från hela Sverige. Det vore spännande att få se exempel på hur man i vårt avlånga land löser skollagens intentioner att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.

Vi i juryn läser ansökningar, handlingsplaner, utvärderingar, projektbeskrivningar, bloggar och tittar på webbplatser; diskuterar för och emot. Vi jämför öppettider, bemanning och anslag. Det är ett styvt arbete innan vi enas om vilket skolbibliotek vi ska utse.

När jag läser motiveringarna till utmärkelsen noterar jag att genomgående är det skolledningens roll och stöttning samt samarbetet med lärare och delaktighet i skolans arbete som vi lyft fram hos de skolbibliotek som blivit Årets skolbibliotek de senaste åren. Viktiga ingredienser för att få en bestående skolbiblioteksverksamhet.

Varje vår besöker vi från Nationella skolbiblioteksgruppen den skola och det skolbibliotek som blev Årets skolbibliotek föregående år. Det är givande och roligt att på plats se hur verksamheten ser ut samt få träffa bibliotekarier, skolledning och lärare. I våras när vi besökte Linköping fick vi också träffa kommunens skolchef som berättade att satsningen på skolbiblioteken är en kommunal angelägenhet med starkt stöd uppifrån. Det bekräftar min starka övertygelse att för att få en bra skolbiblioteksverksamhet måste man i första hand ha stöd av skolledningen, men också av ansvariga tjänstemän och politiker i kommunen.

Kan ett bra skolbibliotek göra skillnad?

Ja, det tror vi i Nationella skolbiblioteksgruppen!
I år utser vi Årets skolbibliotek för 23:e gången.

Priset delades ut den 31/10 på Skolforum i Älvsjö av gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. Hon delade även ut priset 2011, då som generaldirektör för Skolverket.

2014 2015

Erika Rennel Björkman, Grafisk designer

2016

 

I anslutning till prisutdelningen var det ett panelsamtal mellan deltagare från vinnarna av Årets skolbibliotek 2014 (Rebecka Borg, Växjö), 2015 (Liselott Drejstam, Linköping)och årets vinnare, Polhemskolan i Lund (Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask) där deltagarna diskuterade Hur skapar man ett vinnande skolbibliotek?
Alla deltagarna var eniga om att rektor och skolledning är viktiga för skolbiblioteksverksamheten, speciellt i början av processen. Rektor pekar ut skolbibliotekets riktning, ger förutsättningarna för verksamheten och för upprättande av en strukturerad handlingsplan.
Efter hand blir samarbetet mellan skolbibliotekarien och pedagogerna det viktigaste, där man tar ett gemensamt ansvar för lektionerna. Målet är att skolbiblioteket inte är ett rum utan en verksamhet som genomsyrar hela skolan.

Elisabeth Ljungdahl

Årets skolbibliotek 2016 finns i Lund

img_0100Årets skolbibliotek 2016 tilldelas Polhemskolan i Lund. Priset delades ut av gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström vid ett seminarium på Skolforum, Stockholmsmässan.

Årets skolbibliotek 2016 utmärks av:

Att personalen med kompetens, glädje och engagemang arbetar tillsammans med lärarna för att ge eleverna likvärdiga möjligheter att utvecklas optimalt.

Skolledningen visar genom bibliotekets handlingsplan att man ser skolbiblioteket som en strategiskt viktig pusselbit, inte minst för att utveckla EU:s nyckelkompetenser (Digital kompetens och Lära att lära)

Skolan har ett välutvecklat samarbete med högre utbildning där biblioteket spelar en viktig roll.
Biblioteket arbetar också framgångsrikt med nyanlända elever för att de genom läsning ska hitta en väg in i Sverige.

Anna Ekström delar ut Årets skolbibliotek 2016

Nationella skolbiblioteksgruppen är mycket glada över att Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, kommer att dela ut priset Årets skolbibliotek 2016.

Priset delas ut på Skolforum måndag 31 oktober kl 15 på Södra scenen. I samband med prisutdelningen hålls även ett panelsamtal mellan deltagare från vinnarna av Årets skolbibliotek 2014, 2015 och årets vinnare, som alltså avslöjas i samband med seminariet. Det hela avslutas med mingel för att fira Årets skolbibliotek.

Allt om programmet hittar ni här.

Välkomna!

 

Stor respons när man arbetar för nyanlända

Susanne Nordqvist är gymnasiebibliotekarie på Fryshuset och sitter som representant för Skolbiblioteksföreningarna i NSG

Som skolbibliotekarie satsar man massor av energi o fantasi på att få eleverna att gilla att läsa och lyssna till böcker! Lästävlingar, utställningar, boktips på hemsidan, fina skyltar, popup-bibliotek etc etc, you name it. Det går sådär. De redan frälsta lånar kanske mer och uppskattar mina tappra försök men de som inte gillar att läsa blir knappast färre.

Men! Det finns en grupp ivriga läsare som blir fler och fler: eleverna på språkintroduktionsprogrammet!

Många av dessa elever som är relativt nya i Sverige läser som tusan och har ofta en lust att plugga och lära som är imponerande! Från dem kan jag få önskemål som jag knappast drömt om i min vildaste fantasi, som: ”jag vill läsa gamla böcker av svenska författare”, ”jag vill inte läsa barnböcker, jag vill läsa böcker för vuxna!” Eller killen från Syrien som ville läsa svenska kärleksdikter och jämförde dem med dikter av Adonis!

Självklart är det inte så lätt för dem att ta sig igenom tjocka svenska klassiker. Men som tur är finns många av dessa böcker omarbetade till en lättläst version. Så efter att ha läst en LL-bok och i många fall haft långa diskussioner med mig om boken så finns det faktiskt vissa elever som vågar sig på att låna originalversionen. Då ger jag dem uppmuntrande tillrop om att de kommer att känna igen massor, och det som de inte förstår, det är bara att hoppa över. Sen kan de känna sig stolta över att faktiskt ha läst ”en gammal bok av en svensk författare”.

Språkintroduktionseleverna tillbringar mycket tid i biblioteket och man får lätt en personlig kontakt. Jag lärde t ex känna en elev från Irak som efter ett par år på språkintroduktion lyckades komma in på naturprogrammet. Han berättade att om han fick bra betyg så hade hans farmor, som bodde i USA, lovat komma till hans student. Han satt här så gott som varje dag i fem år ända tills jag släckte ljuset. Vilken kamplust!

Och nu har det hänt något helt oförutsett: När jag kom tillbaka efter sommarlovet till en ny hösttermin möttes jag av beskedet att ett våningsplan på min skola drabbats av en allvarlig vattenskada. En klass skulle därför använda biblioteket som sitt klassrum under hela hösten.

Tur i oturen! En klass från språkintroduktionsprogrammet!

Något som står helt klart är att skolbiblioteket spelar en viktig roll för våra nyanlända elever. Men att arbeta med dessa elever tar tid och vi behöver också utöka vårt bestånd av lättlästa böcker och böcker på olika modersmål. Därför vore det önskvärt att skolor med språkintroduktionsklasser lät en del av den skolpeng som dessa elever genererar tillfalla skolbiblioteket.

Susanne Nordqvist

Tillbaka till verkligheten

Bo Westas är utredare på DIK och sitter som förbundets representant i NSG.

De första dagarna på jobbet efter semestern/sommarlovet präglas för många av en viss förvirring. Vad är det jag gör? Vad var det jag höll på med? Vad ska jag göra? Alla som jobbar i ett skolbibliotek kan få hjälp att besvara de frågorna av en rapport som Kungl. Biblioteket publicerade mitt i sommaren, ”Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016”.

Rapporten bygger på uppgifter som lämnats in från de mest resurs-starka och aktiva skolbiblioteken i landet. Det betyder mer precist de 853 enskilda skolbibliotek som har minst 20 timmars bemanning per vecka.

Syftet med rapporten är att visa fram alla de uppgifter som det bemannade skolbiblioteket gör/kan göra för att fungera som en pedagogisk funktion och resurs för att bidra till att eleverna når sina mål. Rapporten ska också kunna fungera som inspirationskälla och idégivare när man ska planera sin verksamhet. Dessutom innehåller den en lång rad länkar till policydokument och undersökningar.

Jag ska inte här försöka sammanfatta innehållet. Jag rekommenderar i stället alla skolbibliotekarier och skolledare att läsa den. Rapporten identifierar fyra grundproblem som skolbiblioteken står inför när det gäller möjligheterna att fungera som pedagogisk funktion och resurs i elevernas lärande:

– för låg bemanning,

– skolledarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek,

– lärarnas kunskap om och intresse för skolbibliotek,

– fysiska resursbrister.

De identifierade problemområdena är inga nyheter för oss som arbetar med skolbiblioteksfrågan. Personligen menar jag att dessa problem hänger ihop. Skolledares och lärares bristande förståelse och intresse för skolbiblioteket som pedagogisk funktion avspeglas i skolans resursprioriteringar och arbetsformer.

Jag kommer här osökt att tänka på ett Upton Sinclair-citat, “It is difficult to get a man to understand something, when his salary depends on his not understanding it.” Det tycks ibland vara så att skolbyråkrater, skolledare och lärare ser varje anställd bibliotekarie som en förlorad lärare. Man ser inte hur bibliotekariekompetensen växlar upp skolans samlade kompetenser och leder till ett förbättrat lärande. Här har Skolverket och lärarutbildare ett viktigt upplysningsarbete att ta sig an. Så länge man inte gör det arbetet är man snarare en del av problemet än en del av lösningen.

Tiden, forskningen och den politiska och teknologiska utvecklingen talar för skolbibliotek bemannade med kompetent personal. Barn som börjar skolan i höst kommer att vara ute i arbetslivet i början av 2030-talet, och de kommer att arbeta fram till 2070/80-talet. Vi kan knappt ana hur arbete och samhällsliv kommer att se ut då.[1] Vad vi däremot kan göra, är att se till att på bästa sätt förbereda alla elever för kommande förändringar och ett livslångt lärande. Därför borde skolans lärande utgå från och fokusera nyckelkompetenser för det livslånga lärandet snarare än att fortsätta försöka stöpa elevernas tänkande i ämnesmässiga stuprör.

Bo Westas

[1] I slutet av juni hölls konferensen “Shaping the new world of work. The impacts of digitalisation and robotisation” i Bryssel. På konferensens hemsida kan man hitta videoinspelade föredrag och ett länkar till ett stort antal rapporter som behandlar det framtida arbetslivet och samhället. (http://www.etui.org/Events/Shaping-the-new-world-of-work.-The-impacts-of-digitalisation-and-robotisation).