Ett år utan fysiska möten

Bengt-Erik Engholm, Sveriges författarförbunds representant i NSG, skriver om sina erfarenheter av författarbesök både IRL och nu digitalt under coronaperioden.

Vi som skriver och illustrerar böcker för barn och unga har en prioriterad ställning som yrkesgrupp. Många av oss har nämligen den stora äran och glädjen att då och då komma ut i skolorna och träffa elever och lärare och få inblickar i en värld många vuxna bara möter i andra eller tredje hand. Bland mycket annat är det väldigt intressant att upptäcka hur olika det är och hur långt ifrån likvärdiga förutsättningar eleverna har i olika skolor runt om i landet. Tillgången på pedagoger, elevassistenter, skolbibliotek och bibliotekarier är ofta talande för hur väl skolorna fungerar.
 
Det är också spännande att se hur pass förberedda klasserna är på ett plötsligt uppdykande av en författare eller illustratör, och hur bemötandet är från skolans elever, pedagoger, skolbibliotekarie och ledning. Nå, det är sällan rektor står i givakt och hälsar oss välkomna, men det händer att vi i alla fall ses, och det är glädjande att uppleva att även hen kan uttrycka vilket värde det ligger i besöket i termer av inspiration, kreativitet och skriv- och läsfrämjande. Ett besök utifrån är också ett avbrott i det vanliga och i bästa fall kanske en fördjupning av ett pågående projekt. Själv tycker jag väldigt mycket om småpratet med elever, lärare och bibliotekarier före och efter lektionerna, det är som en uppvärmning innan och stretching efteråt, jag får fördjupad kontakt och en tydligare bild av skolan och eleverna.
 
Men det senaste året har det inte varit så. Sedan pandemins början i mars förra året har de fysiska besöken fått göras om till digitala. Statistik från Författarcentrum visar på att bokningarna generellt minskat med cirka 31% under pandemin. 2019 gjordes 933 bokningar till grundskolor och 128 till gymnasier. 2020 var det 783 respektive 75. Det var alltså en minskning med 18% i grundskolor och 41% i gymnasiet. Glädjande är dock att de blivit fler i mars och april i år än de var under samma månader förra året, i mars var det till och med nästan 90% av antalet bokningar samma månad 2019. Och i mars förra året var landet i något slags handlingsförlamande panik och ingen visste vad som gällde. Litteraturveckan i Göteborg blåstes av i sista stund efter att vi författare påpekat det olämpliga i att sätta folk på tåget och vidare ut till hotell och skolor. Men Litteraturveckan löste det underbart fint så vi fick våra arvoden och många fysiska besök omvandlades till digitala. 
 
Årets upplaga av Litteraturveckan i Göteborg bantades något eftersom de ansvariga efter kontakt med skolorna insåg att efterfrågan skulle minska när besöken inte kunde bli fysiska och dessutom gjorde pandemin att projektledningen fick färre arbetstimmar. 2019 var vi 47 författare som träffade 12.000 elever, och i år var motsvarande siffror 30 författare och cirka 8.500 elever. Det är inte alls illa.
 
En ökning av bokningarna under mars–april i år i förhållande till under pandemins början kan även tyda på att skolorna vant sig vid de digitala mötena. Det skulle vara intressant att se vilka skolor som klarat övergången bäst och vilka som på grund av brister i resurser och teknik inte haft någon möjlighet att boka besök. Det finns många öppningar till forskning i denna brådstörtade omställning.
 
Men hur ser författare och illustratörer på digitala möten kontra fysiska? Jag har frågat några kollegor vad de tycker. 
Generellt tror jag att vi tycker bäst om fysiska möten, men också att vi ser de digitala som en värdig ersättare. Precis på samma sätt verkar det vara med skolorna enligt de signaler jag fått. Vi tycker att det fungerat bättre än väntat. 
Vissa saker, som att berätta om och läsa ur en bok, svara på frågor och tala om själva skrivandet, fungerar nästan lika bra. Men att känna av stämningar, upptäcka den där eleven som ruvar på en fundering och att få till en levande dialog, det går sämre. 
 
Jag tillhör dem som behöver röra på mig under ett författarbesök, jag vill gå runt i rummet och jag vill skriva saker på tavlan, frågor och tankar som dyker upp, nya infall och kommentarer. Jag vill ha ett livligt och utvecklande samtal, och det känner jag fungerar sämre via skärmarna. Att verkligen skapa kontakt och engagemang tycker jag är svårare när jag inte är i rummet.
 
Flera kollegor har nämnt att det inför ett digitalt besök är viktigare med förberedelser och planering. Dels naturligtvis vad gäller tekniken: det är bra att i god tid kolla så att allt fungerar, att ljud och bild är bra och att besökaren ser eleverna. Jag har råkat ut för besök där jag under hela lektionen sett eleverna från sidan och det har varit väldigt frustrerande. Men en kollega tycker att förberedelserna fungerar bättre mellan besökaren och skolan inför digitala än fysiska möten. Kanske tekniken gör att också andra viktiga delar i besöket blir mer uppmärksammade.
Pedagogens roll i rummet är alltid viktig, men under fysiska besök händer det att läraren smiter undan för att rätta prov eller planera kommande lektioner när eleverna ändå är ”underhållna” av en gäst. 
Det här är ett otyg som många vittnat om. Jag minns själv särskilt ett tillfälle där läraren skickade in en vikarie i klassen när jag kom på besök, och under tiden rättade hon prov i lärarrummet. Efter besöket gick jag in till henne och berättade i princip allt jag sagt till klassen och hon lyssnade intresserat på utan att förstå vad jag höll på med. Jag gjorde det för att jag tyckte det var viktigt för henne att ha med sig något av upplevelsen och kanske till och med kunskaperna som hennes elever fått.
 
Vid ett digitalt besök är pedagogens roll ännu viktigare. Det är inte läge att smita undan. Läraren måste till exempel fungera som moderator och fördela ordet eftersom det är väldigt opraktiskt för oss på andra sidan skärmen att göra det. 
 
Flera kollegor har också påpekat att det har varit svårare att genomföra skrivövningar på distans. Några har skapat ett underlag som de skickat i förväg till skolan, något för lärare och elever att utgå ifrån. Men svårigheten är ändå att via skärmen stötta de enskilda eleverna i övningarna.  
 
Ett digitalt besök kräver kanske också noggrannare förberedelser för att eleverna ska vara peppade på mötet. Det är ännu viktigare med en förförståelse och att eleverna får tid att skriva ner sina frågor för att allt ska flyta på smidigare. Det är också trevligt om vi kan se den som ställer frågan, så trots att det kanske känns opraktiskt är det ändå en fördel om eleverna kommer fram till kameran med sina frågor. Det tar lite tid, så det är bra om man tänker på det under planeringen av besöket. En kollega tycker att frågestunderna fungerar bättre vid digitala besök än vid fysiska, och en annan tycker att eleverna verkar mer peppade inför besök via skärm än annars. Det kan vara nyhetens behag eller så beror det på elevernas vana av att det mesta sker på skärm idag.
Det är alltid tråkigt med en rörig och okoncentrerad klass, men är man i rummet är det lättare att handskas med läget tillsammans med lärare och eventuella andra vuxna i rummet. Men hemifrån är det svårare att få grepp om situationen. Här ställs också hårdare krav på pedagogen.
 
Flera kollegor har uttryckt sig positivt till att slippa resa, medan andra saknat resorna. Att slippa resandet ger tid till annat, exempelvis till att skriva fler böcker. Och det är klart att de mest produktiva och eftertraktade författarna inte gärna vill sova borta halva året. Men med vårt ensamma arbete kan vi ibland må bra av besök ute i verkligheten.
Någon nämnde också att fördelen med digitala författarbesök är att elever som är sjuka kan delta hemifrån, och det är förstås väldigt positivt.
 
En sak jag upptäckt är att det har varit mycket trevligt att bjuda in klassen till min arbetsplats. Jag ställer datorn så att eleverna kan se mitt skrivbord och allt jag omger mig med när jag skriver mina böcker. Jag visar litteraturen jag behöver, korparna som övervakar mitt arbete och bilderna på väggen.
Något som borde vara positivt med att det ändå fungerat så bra under året är tillgängligheten. Vi finns bara där på andra sidan skärmen och kan vara redo på kortare varsel. Jag tänker också att skolor som inte tycker sig ha råd att förutom arvode också betala resa och boende kan få ett billigare besök. De fysiska avstånden upphör med hjälp av den digitala tekniken. Även om jag ser det som mycket positivt att skolor engagerar lokala kreatörer, kan det förstås ibland finnas önskemål och behov av att träffa en långväga författare eller illustratör som inte går att engagera till en enstaka lektion. Hen kanske behöver engageras av fler klasser eller skolor i närheten för att resan ska vara mödan värd, och då faller hela idén. Men jag tror och hoppas att det här året har visat att vi kreatörer blivit mer tillgängliga när det digitala alternativet finns. Och vi kan besöka Kiruna på förmiddagen och Ystad på eftermiddagen.
Det går också att se en utveckling mot att lärarna fått bättre koll på tekniken under året och jag förmodar att vi som står framför våra webbkameror också blivit bättre på att ta plats på skärmen och att fånga elevernas uppmärksamhet. 
 
För många av oss som skriver och illustrerar barn- och ungdomsböcker är skolbesöken inte bara viktiga för att få ihop vår inkomst, utan också för att möta läsare, att träffa och lyssna på barn och ungdomar, lärare och skolbibliotekarier, att få livsluft, kraft och inspiration att hitta nya berättelser och ämnen att ge tillbaka. Vi tror att våra besök spelar roll och vi vet att det för många elever runt om i landet inte bara kan vara en frisk fläkt, utan också en viktig upplevelse som peppar dem vidare i bildning och utveckling. Det här sker bäst när vi kan mötas fysiskt, men när inte det går har det här året visat att det även fungerar att ses digitalt.
 
Men nu ser åtminstone jag fram emot att komma ut i skolorna igen. På riktigt.
 
Bengt-Erik Engholm

Gemensamma nämnare bland vinnare

Vilka får diplomet 2021? Är det er tur?

Nu är det vår i luften och ansökan till Årets skolbibliotek är öppen!

Läs mer här.

Prisutdelningen blir på Bok-och biblioteksmässan i september. 
Tyvärr blir ju Bokmässan även i år begränsad, men vi lovar att pristagaren ska bli uppmärksammad och prisad som vi brukar.

De senaste åren har ett av kraven i ansökan varit att man bifogat en film som visar biblioteksverksamheten. I år är filmen frivillig. Med de Corona anpassningar som vi lever med kan det vara svårt att på film visa hur verksamheten ser ut. 
Självklart tar vi gärna emot filmer. Det har varit väldigt roligt att ta del av filmer som visat skolbibliotek av olika slag.

Vad utmärker då de bibliotek som fått utmärkelsen årets skolbibliotek?

Jag har tittat på de senaste årens vinnare och undersökt om det finns någon gemensam nämnare.
Det jag då upptäckt när jag läser de motiveringar vi i juryn gett till de vinnande biblioteken har stöd och engagemang från skolledningen och samarbetet med personalen, främst lärarna lyfts fram. Skolbibliotekets delaktighet i skolans processer som det systematiska kvalitetsarbetet och andra utvärderingar framhålls också samt så förstås det läsutvecklande arbetet och arbetet med MIK.

Jag kan inte säga att det gör mig särskilt förvånad att det är just detta som utmärker utmärkta skolbibliotek. Likväl är det väldigt centrala och viktiga kriterier för ett skolbibliotek och, som det visat sig, framgångsrika.

Utredningen Stärkta skolbibliotek är nu ute på remiss. En gedigen utredning med många goda förslag. Jag hoppas att vi efter remissprocessen får några skarpa förslag i regeringens proposition som möjliggör att många fler skolbibliotek kan arbeta som de skolbibliotek som fått NSG:s utmärkelse Årets skolbibliotek genom åren gjort och gör.

I slutet på september vet vi vilket skolbibliotek som blir Årets skolbibliotek 2021!

Kanske är det ett skolbibliotek nära dig?

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundets representant i NSG

Årets skolbibliotek 2021 – ansökan öppnad

Foto: Fredrik Hjerling

Nu kan ni ansöka om att bli Årets skolbibliotek 2021. Läs allt om ansökan här. Ansökan ska vara inskickad senast 20 augusti.

I år har juryn tagit bort kravet att ansökan ska innehålla en film. Juryn tar naturligtvis gärna emot filmer ändå. De skolbibliotek som vinner eller får hedersomnämnanden kommer att få sin film publicerad här på NSG:s webb, om de skickat in någon.

Välkomna med er ansökan!

Skolbibliotekarie – en rättighet!

SKOLBIB-FACEBOOK-INLAGG-1200X630Jenny Nilsson är Svensk biblioteksförenings representant i NSG. Här skriver hon om föreningens kampanj #skolbibliotekNU!

Samtidigt med att regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin presenterade delbetänkandet om stärkta skolbibliotek ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” rullade Svensk biblioteksförening ut kampanjen #skolbibliotekNU!. Hur bra en utredning än är så kan den tyvärr ändå hamna i långbänk eller, än värre, i byrålådan. Tanken är att vi från föreningen nu ska ligga på så att de bra förslagen i delbetänkandet också leder till politiska beslut och det så snart som möjligt. Det gör vi med hjälp av våra kloka och engagerade medlemmar. De visar i bilder på sociala medier vad en skolbibliotekarie gör iklädda våra knallgula t-shirts med texten Skolbibliotekarie – en rättighet. Dessa t-shirts är exklusivt för våra medlemmar, men vem som vill får gärna använda det digitala kampanjmaterialet på vår webbplats.

Vad händer mer? Den 11 mars kommer jag att intervjua Gustav Fridolin om delbetänkandet i en Facebook-sändning från vårt kansli. Strax därefter, måndagen den 15 mars, samlas vårt Expertnätverk för skolbibliotek till en digital träff där våra medlemmar träffas för att ”vrida och vända på utredningens slutsatser och diskutera tänkbara vägar framåt”. Även på denna träff deltar Gustav Fridolin för att svara på frågor. Varför inte passa på att gå med i Svensk biblioteksförening så att du kan delta i träffen?

När väl remisstiden för delbetänkandet/utredningen startar kommer vi från föreningen att uppvakta så många vi bara hinner av ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott. 

Det är med en stark känsla av nu eller aldrig som jag arbetar med skolbiblioteksfrågan det här året.  Hoppas att vi nu äntligen är på väg mot en likvärdig tillgång till skolbibliotek, med välutbildad personal, ändamålsenliga lokaler och en tillräcklig mediebudget för alla Sveriges elever. Det är deras rättighet!

Jenny Nilsson, utredare, Svensk biblioteksförening

Stärk skolbiblioteken!

mg_7730.jpg (5616×3744)

Nu finns chansen för alla politiker som menar allvar med att stärka läskunnighet, kunskapsutveckling och medie- och informationskunnighet hos Sveriges elever. Delbetänkandet för Stärkta skolbibliotek som utredaren Gustav Fridolin presenterade i veckan innehåller många bra förslag för att elever ska få en likvärdig tillgång till en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet. Men nu krävs också att beslut tas och att det visas politisk handlingskraft. 

Vi inom Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) har frekvent påtalat bristerna i likvärdighet och kvalitet på skolbiblioteken i Sverige. Genom åren har flera utredningar givit oss rätt.

2019 släppte Kungliga biblioteket förslaget till Nationella biblioteksstrategi. Genom strategin hoppades många på stärkta skrivningar kring utvecklingen och främjandet av likvärdiga skolbibliotek i Sverige. I förslaget till Nationell biblioteksstrategi beskrivs situationen med landets skolbibliotek som akut och i förarbetena menades att avsaknaden av fungerande skolbibliotek är så stor att det inte går att tala om bristande likvärdighet utan att likvärdigheten inte alls existerar på detta område. 

Ett problem med nuvarande skollag är att den ger tolkningsmöjligheter för alternativa skolbibliotekslösningar. Denna otydlighet ökar snarare skillnaderna mellan olika skolor. Delbetänkandets förslag till ändring av skollagen är därför central. Nu krävs beslut för en förändring av lagen.

På alltför många skolbibliotek finns idag en ensam, engagerad eldsjäl. Ofta ses skolbiblioteket som en satellit vid sidan av, och det är ingen bra grogrund för hållbar och långsiktig kvalitet. För att ett skolbibliotek över huvud taget ska kunna kallas verksamhet och bli en tydlig del av skolans pedagogiska arbete behövs insikt på ledningsnivå och tydliga förutsättningar som rektorn sätter. 

Den mest avgörande faktorn för att höja kvaliteten i skolbiblioteket är genom bemanning med relevant kompetens och som motsvarar elevantalet. Först då kan samarbetet med lärare och övrig personal ha förutsättningar att bli en del i verksamheten. Andra skillnader som kan vara avgörande rör bland annat hur skolbiblioteksrummet ser ut och var det finns placerat. Det rör också vilken tillgång det finns till analoga och digitala böcker och medier och hur dessa organiseras samt vilket anslag som finns för att på ett relevant sätt arbeta med det läsfrämjande arbetet. Skolbibliotekens status följer därmed det läge som råder – om det inte finns några tydliga riktlinjer kring ovanstående faktorer bidrar det till att istället för att öka likvärdigheten skapa fler skillnader mellan skolor. Skillnaderna är lika stora som antalet skolbibliotek. 

Vi vill poängtera att skolbiblioteket inte främst är rummet, böcker och övriga medier utan den kompetens som verkar med utgångspunkt därifrån. Precis som att ett klassrum inte är ett klassrum utan elever och lärare. Ett skolbibliotek kan inte i sig själv öka en elevs digitala kompetens eller läslust. Därför är det nödvändigt att beslut tas som inte bara ger stärkta skolbibliotek utan också stärkta skolbibliotekarier. 

Nationella skolbiblioteksgruppen

Bengt-Erik Engholm, Sveriges författarförbund

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet

Victoria Lovsten, Skolbiblioteksföreningarna

Mikael Nanfeldt, DIK

Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening

Maria Schedvin, Sveriges skolbibliotekscentraler

Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund

Väl förankrade skolbibliotek? Då krävs en plan!

Maria Ronnås arbetar på Medioteket i Stockholm och är suppleant i NSG för Sveriges skolbibliotekscentraler. Med det här inlägget vill vi i NSG önska god jul och gott nytt år till alla våra följare!

Behövs det planer för att beskriva skolbibliotekens uppdrag och verksamhet?

Svaret på den frågan är ja! Skolbiblioteksplaner som är väl förankrade i kommunerna av politiker, chefer och andra beslutsfattare är viktiga för att skapa samsyn och ge legitimitet till varför skolorna ska satsa på skolbibliotek.

En skolbiblioteksplan för hela kommunen visar vad skolbibliotekets uppdrag innebär och på vilket sätt verksamheten där stärker elevernas undervisning och lärande. Skolbiblioteksplanen bidrar också till att öka likvärdigheten inom en kommun både gällande tillgången till bibliotek i skolan och de förutsättningarna som behöver skapas för att få till stånd välfungerande skolbibliotek. Nyckelfaktorer för att öka likvärdigheten är kopplat till att alla skolor erbjuder skolbibliotek, hur bemanningen ser ut i fråga om skolbibliotekspersonalens kompetens och arbetstid och till de resurser ifråga om budget och andra förutsättningar som skolbiblioteken ges.

Förutom den inriktning och det innehåll en plan beskriver så styrs skolbibliotek av Skollagen, Bibliotekslagen och de olika skolformernas respektive läroplaner 

Både i läroplaner för grundskolan, fritidshemmen och gymnasieskolan slås det fast att:

”Skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkförmåga och digitala kompetens”. 

Här uttrycks vad den som arbetar i skolbibliotek ska ägna sig åt och att det är rektors ansvar att skapa förutsättningar för en sådan verksamhet och funktion på skolan. Språklig förmåga och elevers digital kompetens är ju omfattande områden som behöver förklaras i mer konkreta ordalag för att ge en bättre bild om vad det egentligen handlar om. Det kan en skolbiblioteksplan hjälpa till med att göra.

Gustav Fridolin som leder utredningsarbetet med ”Stärkta skolbibliotek och läromedel” menar att det i sammanhanget också är viktigt för skolorna att bedriva en skolbiblioteksverksamhet som svarar mot både elevernas och skolans mål liksom mot samhällets mål. Elevens mål kan innebära, ökad läsförmåga, läsförståelse, bättre ordförråd på svenska eller arabiska samt ökad förståelse för hur sökmotorer och algoritmer fungerar. Skolans mål kan vara att på ett bättre sätt integrera och använda skolbibliotekariens kompetens i undervisningen och ge barn och unga verktyg att omvandla information till kunskap som möjliggör en ökad delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att kunna läsa, skriva och göra sin röst hörd samt att ha tillgång till information är demokratiska rättigheter.

 Dessa och liknande ståndpunkter och beskrivningar tillkännages med fördel i kommunens skolbiblioteksplan. Planen bör också fungera som ett styr och stöddokument med en tydligt uppdelad ansvarsfördelning för kommunens förvaltning, chefer och tjänstemän. Där framhålls att verksamheten i skolans bibliotek är en del av skolan och en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet där. Skolbiblioteksplanen bör även innehålla utvärderingsbara mål för att få saker att hända och bidra till bättre resultat i skolbiblioteksfrågan. 

Min egen erfarenhet av skolbiblioteksplanen i Stockholms stad för skolor och förskolor är mycket positiv och där är en ny reviderad skolbiblioteksplan på gång och godkänd av utbildningsnämnden.

I den nationella skolbiblioteksgruppen hoppas vi att bra och väl förankrade skolbiblioteksplaner eller biblioteksplaner där skolbibliotekens uppdrag tydligt beskrivs bidrar till ett ökat utvecklingsarbete på skolbibliotek och på skolor runt om i Sverige.

/Maria Ronnås

Skolbibliotekets dag – det första året

Victoria Lovsten arbetar som samordnare på skolbibliotekscentralen i Lund och representerar Skolbiblioteksföreningarna i NSG. Här berättar hon om ”tjuvstarten” av Skolbibliotekets dag 2020.

27 oktober var det premiär för Skolbibliotekets dag. Ett initiativ från Nationella skolbiblioteksgruppen. I år var det lite av en smygpremiär med plan att slå på lite större trummor nästa år. Skolbibliotekarier och skolbiblioteksintresserade runt om i landet uppmanades att delta genom inlägg i sociala medier och andra kanaler. Genom hashtaggen #skolbiblioteketsdag20 fick man inblick i skolbiblioteksaktiviteter av skiftande slag. Exempel på utåtriktat arbete med bokprat, bokrecensioner, övningar inom nätetik och MIK blandades med inlägg kring skolbibliotekariers inre tid och skolbibliotekets grunduppdrag.  Flera lyfte samarbete med olika personalgrupper inom skolan såsom kuratorer lärare och fritidspersonal. Några inlägg efterlyste satsningar på skolbibliotek med skolbibliotekariebemanning. Skolbibliotekets dag inföll på läslovet och många skolbibliotekarie passade på att ägna lovet till att gallra och köpa in nytt, göra skolbiblioteket mysigare, fortbilda sig, planera och göra allt sådant man inte hinner med i en fullspäckad skolbiblioteksvardag. På någon skola fick fritidsbarn i åk 1 och 2 lyssna på spökhistorier i skolbiblioteket. En annan skolbibliotekarie berättade om ett spännande projekt om världslitteratur. 

Sök gärna upp #skolbiblioteketsdag20 i de sociala medier du använder så hittar du flera inspirerande idéer. Läs till exempel om hur Kungshögskolans skolbibliotek i Oxie samarbetar med folkbiblioteket för ökad läslust och sänkta trösklar eller om hur skolbibliotekarien på Backaskolan i Lund håller bibliotekslektioner för skolans samtliga elever utifrån en progression genom årskurs F-3 med nätvett, informationssökning, käll- och sökkritik, högläsning och textsamtal.

Syftet med dagen är att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers lärande och att skapa förståelse för skolbibliotekarierollen så att fler lockas söka sig till skolbibliotek efter utbildningen. För tänk, vilket fantastiskt roligt jobb det kan vara!

Victoria Lovsten

Snart är det Skolbibliotekets dag!

Den 27 oktober är det Skolbibliotekets dag. Här berättar NSG:s projektgrupp hur man har tänkt kring dagen.

För ungefär ett år sedan hade Nationella skolbiblioteksgruppen ett möte med de utbildningar som i Sverige erbjuder bibliotekarieutbildningar. Efter mötet bestämde vi i NSG att vi tillsammans med utbildningarna på något sätt ville lyfta skolbiblioteket och framförallt rollen som skolbibliotekarie. Vad skulle vi kunna göra? Hur skulle vi kunna tänka för att skapa bäst effekt? 

Rätt snart landade NSG i att uppmärksamma en dag med fokus på skolbibliotekets funktion och rollen som skolbibliotekarie. Vi diskuterade olika dagar som redan finns kopplade till läsning och språk. Den internationella skolbiblioteksdagen infaller alltid den 27 oktober. Skulle det kunna vara dagen vi letar efter? Enda dilemmat är ju att det alltid infaller under Läslovet. Hur kan dagen uppmärksammas om det är stängt i skolbiblioteket? 

Vi gick tillbaka till syftet med dagen 

“med Skolbibliotekets dag vill vi uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna.”

Fördelarna med att använda en redan befintlig känd dag som dessutom är internationell betyder att vi kanske kan knyta andra kontakter till dagen. Vi kan använda skolbibliotekarier i vårt arbete mot högskolor och universitet och skapa möjligheter till ett fördjupat utbyte mellan studerande och yrkesverksamma. 

Vi har gått ut med en förfrågan till utbildningarna kring vad de är intresserade av att fördjupa ett samarbete kring. Utifrån svaren kommer vi bygga upp en struktur som kan ge möjlighet för ökad kompetensutveckling kring skolbibliotekariens roll och funktion. Inte minst är detta intressant i ljuset av utredningen Stärkta skolbibliotek och läromedel som kan bidra till ett tydligare fokus på skolbibliotekarien och dess kompetens. 

Vi har tagit fram en affisch och en logga som kan användas redan i år för att uppmärksamma dagen. Vi skulle också vilja lyfta skolbibliotekets funktion genom er som arbetar i skolbibliotek. Under den 27 oktober publicerar du ett foto från din verksamhet i valfritt socialt medium med en kort text kring hur ditt skolbibliotek bidrar till skolutveckling. Använd hashtaggen #skolbiblioteketsdag20  

Vi hoppas på att så många som möjligt vill vara med och bidra! Vi vet att era verksamheter gör skillnad alla dagar under året och hoppas att ni ser möjligheten med att lyfta något exempel under dagen den 27 oktober.

Här hittar du affisch, logga och mer information.

Nationella skolbiblioteksgruppen 

genom projektgruppen 

Elisabet Ljungdahl  

Maria Ronnås 

Maria Schedvin

Årets skolbibliotek 2020- seminarium och prisutdelning

årets skolbibliotek 2
Personalen på Årets skolbibliotek 2020 tillsammans med rektor Mikael O Karlsson, från vänster: Mehlica Ganic, Karin Wessman, Georgina Fernandez, Mikael O Karlsson och Annika Pålsson. Foto: Irma Johansson

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundets representant i NSG och i juryn för Årets skolbibliotek, rapporterar från den digitala prisutdelningen.

Mycket har varit annorlunda i år, men priset till Årets skolbibliotek har delats ut precis som det gjort sen 1994.
I år filmades prisutdelningen i en studio på Fotografiska museet, Stockholm, och var en del av Svensk biblioteksförenings och Nationella Skolbiblioteksgruppens seminarium Skolbibliotekarien- elevens guide i bokskogen på den digitala bokmässan, under ledning av Jenny Nilsson.

Vinnaren blev Hvitfeldtska gymnasiet från Göteborg som på prisutdelningen representerades av skolbibliotekarien Karin Wessman.

Karin Wessman utanför Fotografiska muséet där Bokmässan spelades in

Under prisutdelningen beskrev hon några aktiviteter från skolbibliotekets arbete med fokus på läsning.

Med anledning av corona stängdes ju alla gymnasieskolor i mitten av mars och undervisning och möten med elever fick ske digitalt.

Månadens bok-träffarna med eleverna från IMA (individuellt alternativ) blev filmade bokprat. Skolbibliotekarien Karin presenterade ett antal nyinköpta lättlästa böcker inom ett särskilt tema och trots att hon saknade kontakten med eleverna så blev det ett fungerande alternativ och kommentarerna från eleverna var positiva:
”Hon rekommenderar böcker utifrån olika teman och då blir det lättare att hitta nåt man gillar” ”Tack vare boktipsen läser jag böcker jag annars inte skulle läst, jag läste bara fantasy innan”

Skolbiblioteket har också arbetat med läsande förebilder och på världsbokdagen
den 23 april bad man skolans rektorer om boktips. Rektorerna filmade sig själva när de boktipsade och det resulterade en film på bibliotekets blogg.

Det blev ett av de mest populära blogginläggen under våren!

Åsa Wengelin utanför inspelningsstudion

Men det var inte bara prisutdelning på seminariet utan också en väldigt intressant föreläsning av Åsa Wengelin, professor på Göteborgs universitet.

Under föreläsningen pratade Åsa Wengelin om vad är lättläst, vad gör en text lättläst?

Hon konstaterade att vi är olika, vi har olika intressen, olika kompetenser och olika motivation. Det som är lätt för dig behöver inte vara lätt för mig.

Det som påverkar om vi tycker en text är lättläst är vad vi förväntar oss ska komma. Om det kommer saker vi förväntar oss blir det lättare att läsa. Det vi förväntar oss är det som styr vår läsning, konstaterade Åsa.

Bengt Fredriksson redaktör på 8 sidor har sagt att om en text är lättläst beror inte på hur den är skriven utan lika mycket, eller kanske mest, på vem som ska läsa den.

En aning viktig aspekt på hur lättläst en text är för en läsare är vilken förförståelse man har.

Gå till dig själv och fundera på vad du tycker är lätt att läsa och varför och jämför med någon annan med andra intressen!

Åsa Wengelins budskap är att det inte är så, att en elev för alla texter är på en viss nivå, utan som skolbibliotekarie är det nödvändigt att ta reda på vad är elevens intressen, vad är elevens förkunskaper, vad är elevens läsvana?
Och förhoppningsvis blir det då rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle!

Här kan du se hela seminariet.

Elisabeth Ljungdahl