Snart är det dags för Skolbibliotekets dag!

skolbib-dag-2021

Maria Schedvin är Sveriges skolbibliotekscentraler representant i NSG. Hon har tillsammans med en arbetsgrupp inom NSG har arbetat med Skolbibliotekets dag.

Vi vill uppmärksamma den 27 oktober som Skolbibliotekets dag. En del består i att uppmärksamma dagen på skolbibliotek runt om i Sverige. På så vis kan vi synliggöra vilken möjlighet skolbibliotekets verksamhet kan ha för elevernas ökade måluppfyllelse – både när det gäller att stärka elevernas språkliga förmåga som digitala kompetens. Vi vill uppmuntra yrkesverksamma skolbibliotekarier att dela inspiration kring yrket på sociala medier med hashtaggen #skolbiblioteketsdag21

Vi har i samarbete med Svensk biblioteksförening tagit fram en film som gärna får användas på andra webbplatser och spridas.

Den andra delen består i att informera studenter som studerar Biblioteks- och informationsvetenskap runt om i Sverige om skolbibliotekets möjligheter. 

Idag är skolbiblioteksfrågan verkligen aktuell. Utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning har gett förslag på hur skolbiblioteken kan stärkas genom ändringar i både skollag och läroplan. Förslag på ändringar som på sikt kan bidra till att öka antalet tjänster av fackutbildade bibliotekarier i skolan. 

I nuläget har 45% av Sveriges skolor tillgång till minst en halvtids bemanning enligt Kungliga bibliotekets statistik. För att kunna förändra detta behöver förslagen i utredningen bli verklighet. Och fler fackutbildade bibliotekarier behöver upptäcka skolbiblioteken som en självklar och spännande arbetsplats.

Vem är det då som vill arbeta på ett skolbibliotek? 

Den är en person som vill arbeta nära barn och ungdomar, som tycker om böcker men som ännu mer tycker om mötet med användarna. 

Som lika gärna undervisar en hel klass som möter en enskild elev i dess läsintresse eller informationssökningsprocess.

Som vill samarbeta med lärare och annan skolpersonal kring allt som handlar om läsintresse, läsfrämjande, digital kompetens och MIK och vara en viktig kugge i skolans utvecklingsarbete.  

Skolbiblioteket ska vara en del i skolans verksamheten. Det ställer krav på att du som skolbibliotekarie också är det. Genom att vara det blir du viktig på riktigt för både personal och elever. 

Vi frågade några skolbibliotekarier vad det bästa med att arbeta som skolbibliotekarie var… De svarade så här

Mötet med eleverna. Deras utveckling och nyfikenhet är så kul att få följa. Man får så mycket tillbaka, varje dag. Samtal om ett ord, en text, en bok eller en bild är fantastisk! Att få ge dem nycklarna till både deras läsning och informationskompetens känns värdefullt.

”Relationen med ungarna, det var så oväntat, jag hade ALDRIG tänkt mig att jobba i skola, men jag älskar det, men professionellt så är det svårslaget när elever kommer och ber om successivt svårare böcker. Fast åh, också att få vara en viktig del av själva skolan. Att få inblick i hur mycket som sker bakom kulisserna. Att ha en massa härliga kompetenta kollegor som tillsammans jobbar för bättre undervisning.”

Vi hoppas att studenterna blir intresserad av arbetet som skolbibliotekarie! Och vill du veta mer, är du varmt välkommen att kontakta vem som helst i Nationella skolbiblioteksgruppen.

Årets prisutdelning

Catrin Ringberg, representerar Skolbiblioteksföreningarna, i NSG. Här skriver hon om utdelningen av Årets skolbibliotek 2021 till Vallastadens skola på Bokmässan.

Priset till årets skolbibliotek har delats ut på seminariet Stärkt språkutveckling med stärkta skolbibliotek. Vallastadens skolas skolbibliotekarie och rektor berättade före prisutdelningen om arbetet på Vallastadens skola.

Skolbibliotekarie Ida Ross beskrev hur hon stödjer elevernas språkutveckling. Vallastadens skola är en F-6 skola, med grundsärskola. Skolan har olika slags elevgrupper och personalen måste anpassa sin verksamhet för att alla elever ska nå sin måluppfyllelse.

Skolbiblioteket följer Linköpings fokusmodell med en heltidsanställd skolbibliotekarie. Fokusbiblioteksgruppen stöder varandra för att driva utveckling framåt. Respektive rektor är ansvarig för skolbiblioteket på sin skolan – att de integreras i skolan och att skolbibliotekarien används på rätt sätt.

Skolan har en egen modell som de följer för läsåret. Där ser de var de behöver lägga insatser och stöttning från skolbiblioteket gällande till exempel läsning.

Samarbete ses som den största framgångsfaktorn för skolbiblioteket. Det är viktigt att tillhöra ett arbetslag och att man som skolbibliotekarie tillhör ett team. Rektor, specialpedagog och skolbibliotekarie har en läs- och skrivsatsning med lästester före och efter läsperioderna. Där ser de hur eleverna utvecklats och var de ska lägga extra insatser. Det de gör är till exempel teknikläsning, powerläsning samt fadderläsning.

Skolbibliotekarien samarbetar även med fritidshemmet och har en planering tillsammans med fritidshemmet.

På grundsärskolan finns stora möjligheter att arbeta läs och skrivutvecklande. Eleverna besöker biblioteket varje vecka. Bara det skapar läslust och läsglädje. I särskolan har man även författarbesök och arbetar mycket runt det.

Biblioteket har ett anpassat och brett mediebestånd. Det har taktila böcker, lättlästa böcker, pekböcker, lättlästa faktaböcker, bilderböcker och fötsås ett ordinarie skolbiblioteksbestånd. De har temabokpåsar med både böcker och föremål. Polylino skola är en välanvänd tjänst på särskolan. Eleverna kan lyssna på en bok och träna på att återberätta en bok. I särskolans klasser jobbar bibliotekarien och läraren med läsförståelse, textsamtal, temasamtal och informationssökning. Vid informationssökning berättar bibliotekarien att det är det bra att ha en bilderbok att komplettera informationssökningen på nätet med. Gällande källkritik stöttar biblioteket särskolan genom bilderböcker, lättlästa faktaböcker, att läsa dem högt, en källkritisk fråga kopplas till högläsningen vem, var, varför, hur. Med hjälp av sociala berättelser, bildstödsbilder och diskussioner om datorspel bistår även biblioteket särskolan med lektioner i nätvett.

Sammanfattningsvis vill Ida Ross förmedla att framgång för skolbiblioteket handlar om undervisning, samarbete och att man har gemensamma mål, samt att man faktiskt jobbar med både läsning och källkritik.

Martina Almén är rektor på Vallastadens skola och arbetar för att biblioteket ska vara en angelägenhet för hela skolan genom att de tagit fram en handlingsplan. Det finns ett framskrivet mål och syfte med skolbiblioteket. Hon tror mycket på att fira de framgångar som görs.

Som skolledare är henne uppdrag att se till att Ida är en naturlig del i arbetslaget, är med vid alla studiedagar och är med vid planering och hur de kan skruva på verksamheten i skolan.

Det är också viktigt att eleverna är delaktiga. Elevrådet är en naturlig del där skolbiblioteket återkommer. Eleverna får till exempel önska vilka författare som kommer på författarbesök.

Martina menar att satsningen på fokusbibliotek är oerhört viktigt för att få en så fungerande skolbiblioteksverksamhet som de har i Linköping. Hon menar att Ida har bra stöd i sin profession av övriga bibliotekarier i fokusbibliotekariegruppen och det är bra för verksamheten. Viktigt är också att Ida har en samordnare som kan utveckla verksamheten brett i kommunen, så att det kommer många elever till gagn.

Utbildningsminister Anna Ekström har fått i uppdrag att dela ut priset Årets skolbibliotek. Hon inleder med att säga att regeringen ser skolbiblioteken som en viktig del i skolans arbete och menar att de har gjort en hel del för att stärka det. Några exempel är att de öppnat upp läslyftet även för skolbibliotekarierna och ändrat i läroplanen om skolbiblioteket och rektorns roll för att det ska vara en integrerad del i skolans pedagogiska arbete. Anna berättar även om regeringens arbete med att tillsätta utredningen om skolbibliotek och läromedel utförd av Gustaf Fridolin. Dessa har nu varit ute på remiss och Ekström berättar att frågorna bereds vidare.

Vid överräckandet av priset Årets skolbibliotek avslutar Anna Ekström med tre viktiga prioriteringar som enligt henne är; språket, språket och språket. ”Tack vare skolbibliotekarierna och lärarna som utvecklar språket har vi källkritiska elever i skolan. ”

Myrsteg i nådiga luntan

Bengt-Erik Engholm är Sveriges Författarförbunds representant i NSG. Här skriver han om sina tankar med anledning av budgetpropositionen.

Efter kulturminister Amanda Linds löfte om att Nationell biblioteksstrategi ska läggas fram innan årsskiftet kom idag också budgetpropositionen. Det var med stor spänning vi lyssnade till Magdalena Anderssons långa genomgång av den nådiga luntan. Skulle hon säga något om de frågor vi väntat på så länge? Hade Fridolins utredning satt några spår även i sifferkolumnerna? Men inte ett ord om skolbiblioteken kom över hennes läppar. Det kanske heller inte var att vänta. Det är de STORA frågorna som dominerar. Men detaljerna framgår i texten där den lovande rubriken är ”Ökad tillgång till skolbibliotek”. 

Efter en så trevlig start blir det lite floskler och så småningom något som vi väl får tolka som ett löfte: för att tillgången på skolbibliotek ska bli bättre och kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten alltid ska vara hög föreslår regeringen att man ska avsätta medel ”för att vidta vissa åtgärder med grund i utredningens förslag för att stärka skolbiblioteken”. Vilka dessa ”vissa åtgärder” är går man inte närmare in på i propositionen, men man poängterar också att man kommer att bereda utredningens förslag till bemannade skolbibliotek.Men krasst: blir det några stålar? Tja, ett tillägg på 1,2 miljoner 2022, 2,1 miljoner året därpå, för att sedan bli 1,8 miljoner årligen för att stärka skolbiblioteken. Till detta kommer 25 miljoner 2022 och 2023 till kommunerna som öronmärks för skolbiblioteken. När ordet det strösslats med de senaste veckorna är ”miljarder” känns dessa knappa miljoner lite futtiga. Det står heller ingenting om hur det blir med utökade platser på utbildningarna, varken den ”vanliga” bibliotekarieutbildningen eller den av utredningen föreslagna vidareutbildningen för lärare.

Men dessa frågor kanske är något som tillsammans med mycket annat i utredningen ingår i den kommande beredningen.Som vanligt får vi nöja oss med myrsteg, men härdade som vi är, vi som vill se god skolbiblioteksverksamhet åt alla elever i hela landet, får vi väl ändå vara glada över att frågan är uppe på bordet och se det som myrsteg i rätt riktning.

Bengt-Erik Engholm

Årets skolbibliotek 2021 går till Linköping

Foto: Skanska

Utmärkelsen Årets skolbibliotek 2021 tilldelas Vallastadens skola, Linköpings kommun

I år går priset Årets skolbibliotek till ett av Linköpings skolbibliotek. I kommunen kallas de skolbibliotek man satsat extra på fokusbibliotek. På dessa finns alltid en fackutbildad bibliotekarie som arbetar integrerat med skolans pedagoger.

Juryns motivering: Verksamheten vid Vallastadens fokusbibliotek visar hur viktigt det är med en medveten och långsiktig satsning på skolbibliotek från skolhuvudmannens sida. Vallastadens skola har elever i såväl grundskolan som grundsärskolan vilket ställer krav på en flexibel och anpassad skolbiblioteksverksamhet. Skolbibliotekarier och pedagogisk personal samarbetar kring ett brett spektrum av olika läsfrämjande insatser, som också ger dokumenterat goda resultat. Juryn vill särskilt lyfta fram det samarbete som etablerats mellan skolbiblioteket och fritidshemmet. Pandemirestriktionerna har inneburit krav på omställningar och personalen på Vallastadens fokusbibliotek har på ett kreativt sätt hittat vägar för fortsatt verksamhet även under 2021.

Juryns två hedersomnämnanden går till Sandsbro skola, Växjö, och Lindeskolan, Lindesberg.

Jury:
Svante Tideman, Lärarnas Riksförbund
Lena Linnerborg, Sveriges Skolledarförbund
Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet
Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening 
Mikael Nanfeldt, DIK

Prisutdelning Priset delas ut av utbildningsminister Anna Ekström på ett seminarium som NSG och Svensk biblioteksförening arrangerar på Bokmässan i Göteborg, fredag 24 september kl 11: Stärkt språkutveckling med stärkta skolbibliotek

Se Vallastadens skolas film om sitt bibliotek

Se Sandsbro skolas film om sitt bibliotek

Läs mer om priset här

Glad sommar!

Nu hägrar semestern och vi inom NSG vill önska er alla en fin sommar, men också påminna om två datum:

20 augusti är sista ansökningsdag för att bli Årets skolbibliotek 2021. Missa inte att ansöka, så kanske det blir ni som får ta emot priset ur Anna Ekströms hand på Bokmässan.

27 oktober är det återigen Skolbibliotekets dag och på vår sida finns nu en affisch för 2021 och en bild att använda på webbplatser och i sociala medier. I år infaller dagen inte under höstlovet. Vi återkommer med mer information i höst!

Vi ses i höst!

NSG:s yttrande

Nu har Nationella skolbiblioteksgruppen skickat in sitt yttrande över delbetänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3). Nedan publicerar vi det i sin helhet.

Sammanfattning

Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) instämmer överlag med utredningens förslag. Vi anser att förslagen ökar likvärdigheten för Sveriges elevers tillgång till skolbiblioteksverksamhet. NSG vill se den ändring i skollagen beträffande tillgången till kompetent personal i skolbiblioteken som utredaren föreslår. NSG menar vidare att förslaget om utbyggnad av utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, är nödvändigt för en ökad tillgång till fackutbildade bibliotekarier. För att förslagen ska kunna genomföras krävs den statlig finansiering, som utredaren föreslår.

Nationella skolbiblioteksgruppen

Nationella Skolbiblioteksgruppen är ett nätverk av svenska organisationer som samverkar på nationell nivå för att skolbiblioteken ska bemannas, stärkas och utvecklas. Gruppen är en nationell resurs för kunskapsutbyte i skolbiblioteksfrågor. I gruppen sitter representanter för Fackförbundet DIK, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Skolbiblioteksföreningarna, Svensk biblioteksförening, Sveriges Författarförbund och nätverket för Sveriges skolbibliotekscentraler och samordnare.

Nationella skolbiblioteksgruppen har inte fått utredningen på remiss, men vi vill ändå kommentera det genomtänkta delbetänkandet med ett yttrande.

Yttrande

Vi har fokuserat på följande områden:

  • Bemanningen av skolbiblioteken
  • Utbildningsplatser för skolbibliotekarier
  • VALS
  • Stöd till skolledarna
  • Skolbibliotekssamordnare
  • Finansiering

Bemanning av skolbiblioteken

Många elever har idag inte ens tillgång till ett rum med böcker, än mindre en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet eller relevant bemanning. En skärpning av skollagen som tydliggör kravet på bemanning är nödvändig. NSG anser att det nationella intresset att tillförsäkra alla elevers tillgång till en likvärdig skolbiblioteksverksamhet för sin läs- och kunskapsutveckling kräver den skarpare formuleringen i skollagen. Den är egentligen bara ett förtydligande av

intentionen i ändringen av skollagen 2011, men eftersom den intentionen inte har förverkligats är ett förtydligande nödvändigt.

Utbildningsplatser för skolbibliotekarier

Som ett led i en utveckling där allt fler skolor verkligen har reell möjlighet att följa lagen, inklusive det nya kravet på utbildad bibliotekspersonal, behövs inte bara extra ekonomiska resurser utan även fler utbildningsplatser för bibliotekarier. 

Idag råder brist på utbildade bibliotekarier, något som märks inom skolan. Därför bör även utbildningarna fokusera mer på att fånga upp och erbjuda ett särskilt kursutbud för de som är intresserade av att verka och samverka inom skolans värld.

En utbyggnad av bibliotekarieutbildningarna är en viktig del i att nå målet om skolbibliotek bemannade av relevant utbildad personal. Detta får gärna ske vid fler lärosäten, men då måste kopplingen till den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen vara säkrad.

VALS

I delbetänkandet föreslår också en 60 poängs utbildning Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamhet, VALS. Den ska anordnas under en treårs period. Lärarbristen gör att vi anser att dessa helst bör tas tillvara som just lärare. Utbildningen kan vara en bra kompetensutveckling för lärare som redan idag är verksamma inom skolbibliotek. Vi förstår att VALS kan vara nödvändigt under en övergångsperiod, men ser att huvudalternativet för bemanning av skolbibliotekarietjänster ska vara de med examen motsvarande kandidat- eller masterexamen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Skolledarna

Skolledarna har en central roll för att skolbiblioteken ska bli en del av skolans kvalitetsarbete. Vi vill understryka att förslaget om Allmänna råd från Skolverket inom området är av största vikt som ett stöd och en vägledning för landets skolledare.

Skolbibliotekssamordnare

NSG anser att det inte bara ”finns tydliga fördelar” med skolbibliotekssamordnare (som utredaren skriver) utan NSG anser att det är av största vikt för bibehållen kvalitet och också för att huvudmannen ska kunna behålla kompetent personal.

Finansiering

NSG förstår utredarens svårigheter med att beräkna kostnaden för en ökad bemanning, eftersom den befintliga statistiken inte ger ett fullgott underlag. För att förslagen ska kunna genomföras krävs dock tillräcklig statlig finansiering.

Utbildningsministern delar ut Årets skolbibliotek 2021

Foto: Nini Andersson/Regeringskansliet

NSG är glada och stolta över att kunna presentera årets prisutdelare, utbildningsminister Anna Ekström. Det känns helt rätt att detta för skolbiblioteken så avgörande år ha den högst politiskt ansvariga med vid prisutdelningen.

Priset delas ut vid ett seminarium på Bokmässan i Göteborg fredag 24 september kl 11:

Stärkt språkutveckling med stärkta skolbibliotek

Priset Årets skolbibliotek delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek. Givetvis kan även integrerade folk- och skolbibliotek föreslås eller skolbiblioteksverksamhet organiserad på annat sätt. Av de inkomna förslagen väljer juryn sedan ut en vinnare och två skolbibliotek som får hedersomnämnanden.

Ett skolbibliotek kan endast väljas till Årets skolbibliotek en gång under en 10-årsperiod. Men är det längre sen än så är det alltså fritt fram att söka igen.

Tidigare år har det varit obligatoriskt att ansökan ska innehålla en länk till en beskrivande film. I år har vi valt att ta  bort det kravet eftersom det kan vara svårt att göra en film på grund av Covid19, då elever kanske heller inte är närvarande. Men juryn välkomnar filmer och de kommer att publiceras om ert bibliotek vinner eller får hedersomnämnande.

Missa inte att ansöka före 20 augusti, så kanske det är ni som får ta emot priset på Bokmässan!

Läs mer och ansök!

Ett år utan fysiska möten

Bengt-Erik Engholm, Sveriges författarförbunds representant i NSG, skriver om sina erfarenheter av författarbesök både IRL och nu digitalt under coronaperioden.

Vi som skriver och illustrerar böcker för barn och unga har en prioriterad ställning som yrkesgrupp. Många av oss har nämligen den stora äran och glädjen att då och då komma ut i skolorna och träffa elever och lärare och få inblickar i en värld många vuxna bara möter i andra eller tredje hand. Bland mycket annat är det väldigt intressant att upptäcka hur olika det är och hur långt ifrån likvärdiga förutsättningar eleverna har i olika skolor runt om i landet. Tillgången på pedagoger, elevassistenter, skolbibliotek och bibliotekarier är ofta talande för hur väl skolorna fungerar.
 
Det är också spännande att se hur pass förberedda klasserna är på ett plötsligt uppdykande av en författare eller illustratör, och hur bemötandet är från skolans elever, pedagoger, skolbibliotekarie och ledning. Nå, det är sällan rektor står i givakt och hälsar oss välkomna, men det händer att vi i alla fall ses, och det är glädjande att uppleva att även hen kan uttrycka vilket värde det ligger i besöket i termer av inspiration, kreativitet och skriv- och läsfrämjande. Ett besök utifrån är också ett avbrott i det vanliga och i bästa fall kanske en fördjupning av ett pågående projekt. Själv tycker jag väldigt mycket om småpratet med elever, lärare och bibliotekarier före och efter lektionerna, det är som en uppvärmning innan och stretching efteråt, jag får fördjupad kontakt och en tydligare bild av skolan och eleverna.
 
Men det senaste året har det inte varit så. Sedan pandemins början i mars förra året har de fysiska besöken fått göras om till digitala. Statistik från Författarcentrum visar på att bokningarna generellt minskat med cirka 31% under pandemin. 2019 gjordes 933 bokningar till grundskolor och 128 till gymnasier. 2020 var det 783 respektive 75. Det var alltså en minskning med 18% i grundskolor och 41% i gymnasiet. Glädjande är dock att de blivit fler i mars och april i år än de var under samma månader förra året, i mars var det till och med nästan 90% av antalet bokningar samma månad 2019. Och i mars förra året var landet i något slags handlingsförlamande panik och ingen visste vad som gällde. Litteraturveckan i Göteborg blåstes av i sista stund efter att vi författare påpekat det olämpliga i att sätta folk på tåget och vidare ut till hotell och skolor. Men Litteraturveckan löste det underbart fint så vi fick våra arvoden och många fysiska besök omvandlades till digitala. 
 
Årets upplaga av Litteraturveckan i Göteborg bantades något eftersom de ansvariga efter kontakt med skolorna insåg att efterfrågan skulle minska när besöken inte kunde bli fysiska och dessutom gjorde pandemin att projektledningen fick färre arbetstimmar. 2019 var vi 47 författare som träffade 12.000 elever, och i år var motsvarande siffror 30 författare och cirka 8.500 elever. Det är inte alls illa.
 
En ökning av bokningarna under mars–april i år i förhållande till under pandemins början kan även tyda på att skolorna vant sig vid de digitala mötena. Det skulle vara intressant att se vilka skolor som klarat övergången bäst och vilka som på grund av brister i resurser och teknik inte haft någon möjlighet att boka besök. Det finns många öppningar till forskning i denna brådstörtade omställning.
 
Men hur ser författare och illustratörer på digitala möten kontra fysiska? Jag har frågat några kollegor vad de tycker. 
Generellt tror jag att vi tycker bäst om fysiska möten, men också att vi ser de digitala som en värdig ersättare. Precis på samma sätt verkar det vara med skolorna enligt de signaler jag fått. Vi tycker att det fungerat bättre än väntat. 
Vissa saker, som att berätta om och läsa ur en bok, svara på frågor och tala om själva skrivandet, fungerar nästan lika bra. Men att känna av stämningar, upptäcka den där eleven som ruvar på en fundering och att få till en levande dialog, det går sämre. 
 
Jag tillhör dem som behöver röra på mig under ett författarbesök, jag vill gå runt i rummet och jag vill skriva saker på tavlan, frågor och tankar som dyker upp, nya infall och kommentarer. Jag vill ha ett livligt och utvecklande samtal, och det känner jag fungerar sämre via skärmarna. Att verkligen skapa kontakt och engagemang tycker jag är svårare när jag inte är i rummet.
 
Flera kollegor har nämnt att det inför ett digitalt besök är viktigare med förberedelser och planering. Dels naturligtvis vad gäller tekniken: det är bra att i god tid kolla så att allt fungerar, att ljud och bild är bra och att besökaren ser eleverna. Jag har råkat ut för besök där jag under hela lektionen sett eleverna från sidan och det har varit väldigt frustrerande. Men en kollega tycker att förberedelserna fungerar bättre mellan besökaren och skolan inför digitala än fysiska möten. Kanske tekniken gör att också andra viktiga delar i besöket blir mer uppmärksammade.
Pedagogens roll i rummet är alltid viktig, men under fysiska besök händer det att läraren smiter undan för att rätta prov eller planera kommande lektioner när eleverna ändå är ”underhållna” av en gäst. 
Det här är ett otyg som många vittnat om. Jag minns själv särskilt ett tillfälle där läraren skickade in en vikarie i klassen när jag kom på besök, och under tiden rättade hon prov i lärarrummet. Efter besöket gick jag in till henne och berättade i princip allt jag sagt till klassen och hon lyssnade intresserat på utan att förstå vad jag höll på med. Jag gjorde det för att jag tyckte det var viktigt för henne att ha med sig något av upplevelsen och kanske till och med kunskaperna som hennes elever fått.
 
Vid ett digitalt besök är pedagogens roll ännu viktigare. Det är inte läge att smita undan. Läraren måste till exempel fungera som moderator och fördela ordet eftersom det är väldigt opraktiskt för oss på andra sidan skärmen att göra det. 
 
Flera kollegor har också påpekat att det har varit svårare att genomföra skrivövningar på distans. Några har skapat ett underlag som de skickat i förväg till skolan, något för lärare och elever att utgå ifrån. Men svårigheten är ändå att via skärmen stötta de enskilda eleverna i övningarna.  
 
Ett digitalt besök kräver kanske också noggrannare förberedelser för att eleverna ska vara peppade på mötet. Det är ännu viktigare med en förförståelse och att eleverna får tid att skriva ner sina frågor för att allt ska flyta på smidigare. Det är också trevligt om vi kan se den som ställer frågan, så trots att det kanske känns opraktiskt är det ändå en fördel om eleverna kommer fram till kameran med sina frågor. Det tar lite tid, så det är bra om man tänker på det under planeringen av besöket. En kollega tycker att frågestunderna fungerar bättre vid digitala besök än vid fysiska, och en annan tycker att eleverna verkar mer peppade inför besök via skärm än annars. Det kan vara nyhetens behag eller så beror det på elevernas vana av att det mesta sker på skärm idag.
Det är alltid tråkigt med en rörig och okoncentrerad klass, men är man i rummet är det lättare att handskas med läget tillsammans med lärare och eventuella andra vuxna i rummet. Men hemifrån är det svårare att få grepp om situationen. Här ställs också hårdare krav på pedagogen.
 
Flera kollegor har uttryckt sig positivt till att slippa resa, medan andra saknat resorna. Att slippa resandet ger tid till annat, exempelvis till att skriva fler böcker. Och det är klart att de mest produktiva och eftertraktade författarna inte gärna vill sova borta halva året. Men med vårt ensamma arbete kan vi ibland må bra av besök ute i verkligheten.
Någon nämnde också att fördelen med digitala författarbesök är att elever som är sjuka kan delta hemifrån, och det är förstås väldigt positivt.
 
En sak jag upptäckt är att det har varit mycket trevligt att bjuda in klassen till min arbetsplats. Jag ställer datorn så att eleverna kan se mitt skrivbord och allt jag omger mig med när jag skriver mina böcker. Jag visar litteraturen jag behöver, korparna som övervakar mitt arbete och bilderna på väggen.
Något som borde vara positivt med att det ändå fungerat så bra under året är tillgängligheten. Vi finns bara där på andra sidan skärmen och kan vara redo på kortare varsel. Jag tänker också att skolor som inte tycker sig ha råd att förutom arvode också betala resa och boende kan få ett billigare besök. De fysiska avstånden upphör med hjälp av den digitala tekniken. Även om jag ser det som mycket positivt att skolor engagerar lokala kreatörer, kan det förstås ibland finnas önskemål och behov av att träffa en långväga författare eller illustratör som inte går att engagera till en enstaka lektion. Hen kanske behöver engageras av fler klasser eller skolor i närheten för att resan ska vara mödan värd, och då faller hela idén. Men jag tror och hoppas att det här året har visat att vi kreatörer blivit mer tillgängliga när det digitala alternativet finns. Och vi kan besöka Kiruna på förmiddagen och Ystad på eftermiddagen.
Det går också att se en utveckling mot att lärarna fått bättre koll på tekniken under året och jag förmodar att vi som står framför våra webbkameror också blivit bättre på att ta plats på skärmen och att fånga elevernas uppmärksamhet. 
 
För många av oss som skriver och illustrerar barn- och ungdomsböcker är skolbesöken inte bara viktiga för att få ihop vår inkomst, utan också för att möta läsare, att träffa och lyssna på barn och ungdomar, lärare och skolbibliotekarier, att få livsluft, kraft och inspiration att hitta nya berättelser och ämnen att ge tillbaka. Vi tror att våra besök spelar roll och vi vet att det för många elever runt om i landet inte bara kan vara en frisk fläkt, utan också en viktig upplevelse som peppar dem vidare i bildning och utveckling. Det här sker bäst när vi kan mötas fysiskt, men när inte det går har det här året visat att det även fungerar att ses digitalt.
 
Men nu ser åtminstone jag fram emot att komma ut i skolorna igen. På riktigt.
 
Bengt-Erik Engholm

Gemensamma nämnare bland vinnare

Vilka får diplomet 2021? Är det er tur?

Nu är det vår i luften och ansökan till Årets skolbibliotek är öppen!

Läs mer här.

Prisutdelningen blir på Bok-och biblioteksmässan i september. 
Tyvärr blir ju Bokmässan även i år begränsad, men vi lovar att pristagaren ska bli uppmärksammad och prisad som vi brukar.

De senaste åren har ett av kraven i ansökan varit att man bifogat en film som visar biblioteksverksamheten. I år är filmen frivillig. Med de Corona anpassningar som vi lever med kan det vara svårt att på film visa hur verksamheten ser ut. 
Självklart tar vi gärna emot filmer. Det har varit väldigt roligt att ta del av filmer som visat skolbibliotek av olika slag.

Vad utmärker då de bibliotek som fått utmärkelsen årets skolbibliotek?

Jag har tittat på de senaste årens vinnare och undersökt om det finns någon gemensam nämnare.
Det jag då upptäckt när jag läser de motiveringar vi i juryn gett till de vinnande biblioteken har stöd och engagemang från skolledningen och samarbetet med personalen, främst lärarna lyfts fram. Skolbibliotekets delaktighet i skolans processer som det systematiska kvalitetsarbetet och andra utvärderingar framhålls också samt så förstås det läsutvecklande arbetet och arbetet med MIK.

Jag kan inte säga att det gör mig särskilt förvånad att det är just detta som utmärker utmärkta skolbibliotek. Likväl är det väldigt centrala och viktiga kriterier för ett skolbibliotek och, som det visat sig, framgångsrika.

Utredningen Stärkta skolbibliotek är nu ute på remiss. En gedigen utredning med många goda förslag. Jag hoppas att vi efter remissprocessen får några skarpa förslag i regeringens proposition som möjliggör att många fler skolbibliotek kan arbeta som de skolbibliotek som fått NSG:s utmärkelse Årets skolbibliotek genom åren gjort och gör.

I slutet på september vet vi vilket skolbibliotek som blir Årets skolbibliotek 2021!

Kanske är det ett skolbibliotek nära dig?

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundets representant i NSG

Årets skolbibliotek 2021 – ansökan öppnad

Foto: Fredrik Hjerling

Nu kan ni ansöka om att bli Årets skolbibliotek 2021. Läs allt om ansökan här. Ansökan ska vara inskickad senast 20 augusti.

I år har juryn tagit bort kravet att ansökan ska innehålla en film. Juryn tar naturligtvis gärna emot filmer ändå. De skolbibliotek som vinner eller får hedersomnämnanden kommer att få sin film publicerad här på NSG:s webb, om de skickat in någon.

Välkomna med er ansökan!