Sápmi och litteraturen

Sveriges författarförbunds tidigare ordförande Gunnar Ardelius tillsammans med Nils-Henrik Sikku under den första samiska litteraturfestivalen i Jokkmokk, hösten 2017.

Bengt-Erik Engholm är Sveriges författarförbunds representant i NSG. Här beskriver han situationen för skolbibliotek inom sameskolan. Med detta inlägg önskar vi i NSG alla våra följare en skön sommar!

För några år sedan startade Sveriges författarförbund en arbetsgrupp med målet att stödja förbundets samiska författare och den samiska litteraturen. Det gjorde man tillsammans med bland andra skribent- och författarföreningen Bágo čálliid siebrie. Efter några möten kom man fram till ett tiopunktsprogram som handlar om hur man ska förbättra de samiska författarnas möjligheter på olika sätt, att stödja och uppmuntra utgivningen av litteratur på samiska och stärka författarnas organisationer och samarbeten. (http://www.forfattarforbundet.se/om-oss/litteraturpolitik/satsning-pa-samisk-litteratur/)

En av de viktigaste punkterna var att få till stånd ett samiskt författar- och litteraturcentrum i Sápmi, och den sista helgen i maj i år invigdes Författarcentrum Sápmi i Jokkmokk.

Men hur mår de samiska skolbiblioteken? Inte så bra, konstaterar jag efter samtal med Nils-Henrik Sikku. Han har fått i uppdrag av Sametinget att utreda deras biblioteksverksamhet. Det finns fem sameskolor i landet och de ligger i Tärnaby, Jokkmokk, Gällivare, Kiruna och Karesuando. Inget av dem har eget skolbibliotek och naturligtvis heller ingen bibliotekarie. Det här är ett stort problem, anser Nils-Henrik, då tillgång till bibliotek med litteratur på det egna språket är avgörande för att eleverna ska få den likvärdiga utbildning det talas om i skollagen. Svårigheterna att få till stånd skolbibliotek på sameskolorna är av flera olika slag. I och med att skolorna är belägna långt ifrån varandra – det är till exempel runt 70 mil mellan Tärnaby och Karesuando – är det inte möjligt med något direkt fysiskt samarbete. Skolorna är inte stora – det totala antalet elever är som mest 180 – och framförallt är tillgången på samisk litteratur mycket begränsad.Statistiken säger att det i Sverige ges ut 0,2 originalverk för vuxna på något av de samiska språken varje år. När det gäller böcker för barn och ungdomar är det ännu sämre. Om man lägger till även översättningar har det under de senaste fem åren kommit 10 barn- och ungdomsböcker på samiska språk i landet.

Nu är ju inte Sápmi eller de samiska språken styrda av landsgränser så man kan hämta litteratur även från grannländerna, där utgivningen är betydligt rikare. Men även i Sverige ser det nu ut som att det kommer att produceras fler böcker, åtminstone för vuxna läsare. De samiska författarföreningarna, det alldeles färska Sápmi Författarcentrum och nya förlag ska se till detta. Nils-Henrik är optimist och han har många goda och innovativa förslag till hur de samiska eleverna, inte bara i Sápmi utan i hela landet, ska kunna få tillgång till mer litteratur på sitt eget språk.

Han utgår från de önskemål som framförts från skolorna, där eleverna och lärarna, förutom skolbibliotek, efterfrågar exempelvis sagoläsning och högläsning av böcker på YouTube och en hemsida med boktips, men också tillgång till fler titlar som e-böcker och ljudböcker. Det finns stora möjligheter i digitaliseringen och internet.

En annan idé som kommit upp är en bok- och kulturbuss efter norsk modell. Idag finns en lulesamisk bokbuss från Tysfjord som även besöker Gällivare kommun, och en sydsamisk som även Storumans kommun får ta del av. Men på svenska sidan saknas sådana specifikt samiska bussar. En vision är en kulturbuss av modellen ”Mobibblan” i Sundsvall, en buss med inte bara böcker och övriga media, skolbibliotekarie och kunskap, utan också möjlighet till att bli ett rum för teater, berättelser, författarbesök och musik som kunde besöka förskolor, integrerade skolor och sameskolor runt hela den svenska sidan av Sápmi.

Men en akut åtgärd vore att inrätta en skolbibliotekarietjänst inom ramen för Samernas bibliotek i Jokkmokk. Kravet på en sådan tjänst är naturligtvis bibliotekarieutbildning med pedagogisk grund, men även god urfolkskunskap. Denna bibliotekaries första uppgift skulle vara att samordna skolbiblioteksverksamheten och göra den tillgänglig för sameskolorna och de integrerade skolorna i förvaltningskommunerna.

För övrigt borde en utbildning i urfolkskunskap för bibliotekarier finnas. Modeller för ett sådant program finns i Nya Zeeland, Australien och Kanada.  Kanske kan de här idéerna i förlängningen leda till en ökad åtkomst av relevant litteratur för samiska barn och ungdomar. Och kanske kan detta i sin tur ge näring till fler böcker och berättelser på de samiska språken, både i original och som översättningar.

Nils-Henrik tycker även att folk- och skolbiblioteken i de samiska förvaltningskommunerna borde ha krav på sig att ha all samisk litteratur i sina samlingar. Det borde inte vara omöjligt när man ser till hur litet utbudet är. Det är inte mer än rätt att alla ska ha möjlighet att på sitt eget språk läsa om sin egen historia och verklighet, andras liv och overklighet, så klart också om Harry Potter, Katniss Everdeen och om vad som händer på ”Norra Latin”.

Nils-Henrik Sikku bor i Jokkmokk och är journalist, författare och förläggare, och en av deltagarna i Sveriges författarförbunds grupp för samisk litteratur.

Bengt-Erik Engholm, Sveriges författarförbund

Annonser

Glöm inte att anmäla er till Årets skolbibliotek 2018!

Foto: Matilda Andréasson

 

Under Biblioteksdagarna 2018 i Stockholm puffade Elisabeth Fridsäll Emilsson och Jenny Nilsson från NSG för att skolbibliotek ska anmäla sig till att bli Årets skolbibliotek 2018. Sista anmälningsdag 31 augusti! Läs mer här

Soligt besök i Kävlinge – Årets skolbibliotek 2017

Representanter från NSG besökte en solig dag i maj Kävlinge och de skolbibliotekarier som ingår i det team som 2017 tilldelades Årets skolbibliotek. Jenny Nilsson, sammankallande i NSG ger här en kort rapport.

Kävlinge är en mindre kommun med c:a 31 000 invånare och har sedan mitten av 00-talet ett politiskt, blocköverskridande beslut om att skolbiblioteken ska bemannas med fackutbildade bibliotekarier. Från början var det de så kallade Wernersson-pengarna (efter den då sittande skolministern) som öronmärktes för detta, men sedan dess har det finansierats helt av kommunen. Detta beslut är en förutsättning för att bygga upp en långsiktig och kvalitativ skolbiblioteksverksamhet.

Vi fick se två välfungerande skolbibliotek, ett på Rinnebäcksskolan, en F-6 skolan med 450 elever och ett på Tolvåkersskolan, en högstadieskola med 470 elever. Övriga skolbibliotek i kommunen fick vi en samlad presentation av. Det blev uppenbart hur väl integrerat i sina respektive skolor skolbibliotekarierna verkar. Metoderna skiljer sig inte så mycket från andra välfungerande skolbibliotek i landet dvs att utifrån ett elevfokus arbeta integrerat med läsning och källkritik i nära samverkan med pedagogerna. Vi fick träffa tre skolledare som man omedelbart hörde hade förstått poängen med skolbibliotek och som noga följde verksamheten.

Men några exempel på metoder som kanske är unika för Kävlinge (??):

  • Mikrobokprat – att (förutom de integrerade bokpraten utifrån teman man arbetar med) få inleda en lektion några minuter med ett boktips i en klass och sedan ha en ”hemlig” låda i skolbiblioteket där just den klassen kan få låna flera ex av den boken
  • Samarbeta med folkbiblioteket kring läskaféer som hålls med högstadieelever efter skoltid på skolbiblioteket, men med personal från både skol- och folkbiblioteket
  • Samarbete med kuratorer i åk 2 och 5 kring texter utifrån värdegrund
  • Stort fokus på högläsning kopplat till metodutveckling och litteratururval

Det riktigt unika med Kävlinge är nog ändå själva teamet av skolbibliotekarier. Det är uppenbart en grupp som jobbar väl ihop och kan komplettera varandra med kompetenser och intresseområden. Gruppen har en särskild kontaktrektor som man kan föra fram samlade synpunkter till. Genom att man är så många som samarbetar finns tid och kraft att driva gemensamma resurser som en webbplats, skriva lärarhandledningar till litteraturen (vilka finns fritt nedladdningsbara på gruppen webbplats), boktipsblogg och ett mångspråksbestånd.

Skolbibliotekarier behöver arbeta och fortbilda sig med sina pedagogkollegor på skolorna, men de behöver också träffa professionskollegor. Kävlinge har en god chans att behålla sina skolbibliotekarier i och med att man satsar på båda fronter. Skolbibliotekarie kan vara ett rätt ensamt jobb ur professionssynpunkt på en skola. Man behöver några att arbeta och utvecklas tillsammans med. Något att tänka på för de kommuner som nu satsar och bygger upp sina skolbibliotek – se till att skolbibliotekarierna nätverkar!

Jenny Nilsson

Nu har vi resultaten från Nyhetsvärderaren!

Elever på Vasaskolan i Gävle forskar med Nyhetsvärderaren. Foto: Thomas Nygren.

Den här gången har NSG-bloggen en gästbloggare, Lena Söderström, projektledare och kommunikatör på Vetenskap & Allmänhet.

Vilka nyheter rör sig i unga människors digitala nyhetsflöden och hur trovärdiga anser ungdomarna själva att nyheterna är? I dag publicerar vi resultaten från ForskarFredags massexperiment 2017 – Nyhetsvärderaren.

Hösten 2017 ägnade över 2 700 gymnasielever och ungefär lika många högstadieelever i hela Sverige en eller några lektioner åt att granska sina egna nyhetsflöden i sociala medier. Det kräver träning och eftertanke att skilja trovärdig nyhetsrapportering från skenbart seriösa sidor med vinklat innehåll. Vem är avsändaren? Vilka bevis finns? Vad säger andra källor? Projektet leddes av Thomas Nygren, forskare i historiedidaktik vid Uppsala universitet och samordnades av föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA. Massexperimenten är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag.

Läs en intervju med forskaren Thomas Nygren i Lärarnas tidning.

Sedan starten 2009 har ForskarFredags massexperiment blivit ett välkänt begrepp bland lärare i hela landet. Det handlar om medborgarforskning (citizen science) där forskare tar allmänheten till hjälp för att samla in och/eller analysera data i forskningsstudier. Massexperimenten har genom åren behandlat en rad olika teman, från jordens nedbrytningsförmåga och klimatförändringar (”Tepåseförsöket” 2015), vilka platser som barn och unga uppfattar som riskfyllda i sin vardag (”Riskbilden” 2012) och luftkvalitet i klassrummet (”Klassrumsmiljön” 2009). De skolklasser som anmäler sig får delta i ett riktigt, pågående forskningsprojekt där de är med och bidrar till ny kunskap. Eleverna hjälper forskaren att samla in datamängder som inte hade varit möjlig att samla in på annat sätt, samtidigt som de får kunskaper om ämnet såväl som insikt i hur forskning går till.

Resultaten då? De flesta nyheter som gymnasieeleverna rapporterade in kom från nyhetssidor på nätet. De vanligaste var Aftonbladet, Expressen och Nyheter24. De flesta nyheter handlade om politik/ekonomi eller samhällsinformation, där de mest trovärdiga nyheterna bedömdes komma från SR, SVT, DN Aftonbladet och Expressen. Nyheter om kultur/nöje och livsstil/hälsa var vanligare bland tjejer, medan sportnyheter var vanligare hos killar. Läs hela rapporten på www.forskarfredag.se.

Massexperimenten är en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag som varje år bjuder in skolklasser och intresserad allmänhet till aktiviteter runtom i landet, alltid den sista fredagen i september. Festivalen skapar mötesplatser mellan allmänheten och forskare där besökarna lär sig mer om forskning och vetenskaplig metod och får uppleva hur roligt och vardagsnära forskning kan vara. Aktiviteterna arrangeras av lärosäten, science center, museum, forskningscenter, kommuner med flera, och samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet. Hitta ditt närmaste ForskarFredag-evenemang på www.forskarfredag.se!

Så vad händer 2018? Nyckelpigeförsöket 2018 blir ForskarFredags tionde massexperiment och handlar om nyckelpigor, biologisk mångfald, hållbar utveckling och artificiell intelligens! För mer information, klicka här.  —

Lena Söderström, projektledare och kommunikatör på Vetenskap & Allmänhet.

Nationell samordnare för vetenskapsfestivalen ForskarFredag och tävlingen Forskar Grand Prix. Kontakt: lena@v-a.se

Skolverket tydliga om skolbiblioteken

Skolverket har i redovisningen av uppdraget kring skolbiblioteken pekat på många av de svaga punkter som hindrar skolbiblioteken att bli starka och integrerade delar av skolans pedagogiska arbetet.

”Skolbibliotekens pedagogiska funktion är inte reglerad i skollagen. Den anger endast att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. För att skolbiblioteken på bästa sätt ska användas för att stärka utbildningens kvalitet är det viktigt att skollagen förtydligar att de är en integrerad del i undervisningen. Skolverket kommer att erbjuda fler insatser för att stärka skolbiblioteksverksamheten inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen. Målgrupperna för insatserna bör vara skolbibliotekarier, skolledare, lärare och huvudmän. Skolverket bedömer att det är viktigt att huvudmän och skolledare får det stöd de behöver för att kunna tolka de nya skrivningar i läroplanerna. Skolverket kan därför ta fram stödmaterial för huvudmän och skolledare samt utveckla det befintliga material som finns för lärare och skolbibliotekarier. Det finns ett behov av en långsiktig finansiering för skolbiblioteksverksamheten. Samtidigt har både Skolverket och andra aktörer konstaterat problem med de många statsbidragen på skolområdet. Skolverket föreslår därför att de medel som idag är beräknade för statsbidraget till skolbibliotek förs till det nya bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (SFS 2018:49).”

Nationella skolbiblioteksgruppen är en av de intresseorganisationer som Skolverket tillfrågade under arbetet med utvärderingen och vi är glada över att Skolverket varit väldigt öppna för synpunkter och förslag.

Till Skolverkets skrivelse

Jenny Nilsson

sammankallande i NSG

Årets skolbibliotek 2018 – nu kan du ansöka!

Så är det åter dags att ansöka om att bli Årets skolbibliotek. Ni har gott om tid att fundera och spela in en liten film om er verksamhet.

Ansökan till Årets skolbibliotek 2018
Ansök på denna blankett senast 31 augusti 2018 som skickas till aretsskolbibliotek@gmail.com

Film
Alla ansökningar ska innehålla en länk till en beskrivande film på max 3 min. Ni behöver inte avskräckas av detta, utan det räcker med exempelvis en mobilfilm, ett bildspel, en photostoryfilm eller liknande som ger en bild av verksamheten. Titta gärna på tidigare års filmer. Filmerna kan komma att publiceras, så tänk på att ha tillstånd från alla deltagande samt eventuella vårdnadshavare.

Vad består priset av?
Priset består av äran, ett diplom samt ett författarbesök
Läs mer om priset här

Mot världsklass!

Foto: Fredrik Hjerling

Tony Melander är skolbibliotekarie och representerar DIK i Nationella skolbiblioteksgruppen. Han är också medlem i juryn för Årets skolbibliotek.

Åh! Du ska på en anställningsintervju på en skola som ska bygga upp ett skolbibliotek! Åh! Dom vill ha ett skolbibliotek i världsklass! Kul! Det är en stor utmaning och ett fantastiskt jobb!! Men… vänta lite… Hur mycket har skolledningen på skolan där du ska intervjuas egentligen tänkt kring detta med att bygga upp en skolbiblioteksverksamhet? Och, vad menar dom är ett skolbibliotek i världsklass?

Byggandet av ett nytt skolbibliotek startar egentligen redan vid den där anställningsintervjun. Det är där som du som blir intervjuad redan från början kan lyssna av vad skolledningen och lärarna har för tankar kring bibliotekets pedagogiska roll och vilken satsning man tänker sig. Det är där som du kan få klart för dig om du ska jobba i ett luftslott, en papperstiger eller ett bländverk eller om du ska jobba integrerat i en pedagogisk verksamhet i samverkan med skolans övriga pedagogiska personal. Det är redan där du kan ställa krav på att få resurser och stöd för att lösa uppgiften med att bygga upp en bra skolbiblioteksverksamhet. I världsklass!

Vad är det då du ska förvissa dig om i samtalet med skolledning och lärare? Och vad bör du själv förbereda dig med?

Om en skola, som inte har någon uttalad biblioteksverksamhet, bestämmer sig för att satsa på ett skolbibliotek måste det finnas anledningar utöver (den luddiga) lagtexten och det (troligen) kommande besöket av Skolinspektionen. Rektor och skolledning måste ha tänkt på ett antal saker som skolbiblioteket ska göra och det är dessa saker du ska förvissa dig om att dom tänkt rätt om. För att kunna göra det på bästa sätt måste du själv vara påläst och veta vad det står i skolans styrdokument. Att känna till vad som krävs för att eleverna ska nå sina mål när det gäller kritiskt tänkande och läsande är nödvändigt för att kunna hävda skolbibliotekets roll och vikten av samarbetet mellan biblioteket och lärarna. Du ska känna till vad som står i styrdokumenten och ur dessa visa hur skolans bibliotekaries kompetenser inom Medie- & informationskunnighet (MIK) och läsfrämjande kompletterar lärarnas ämneskunskaper. Det är inte alls säkert att skolledningen gjort den kopplingen (tro mig, jag har upplevt detta själv!)

Du ska också höra med skolledningen om vilka krav den ställer på en skolbiblioteksverksamhet. Vad vill rektor och dom biträdande rektorerna att skolbibliotekets verksamhet ska göra? Vilka samarbeten ser dom som nödvändiga för att den ska kunna bidra till att eleverna når sina mål? Och på vilka sätt vill dom att dessa samarbeten ska genomföras? Hur vill skolledningen att skolbiblioteket ska användas för att ge elevernas språkliga förmåga ett lyft? Hur vill den att skolbiblioteket och dess verksamhet ska arbeta för att elevernas digitala förmåga blir stärkt? Hur ska skolledningen stödja dess användning i undervisningen och vilket ansvar tar den för att samarbetet mellan skolbibliotekets verksamhet och lärare blir så fruktbart som möjligt? Hur ska skolbibliotekets verksamhet utvärderas och hur ska man ta till sig och utvecklas utifrån utvärderingarna? Hur? Frågan är ”hur”! En skolledning som har tänkt kring detta och kan diskutera och reflektera med dig och lärarna över dessa ”hur” är en skolledning som kan ge rätt förutsättningar, stöd och resurser till det pedagogiska arbete skolbiblioteket ska utföra. Det är också en skolledning som ställer krav på att skolbibliotekets verksamhet ska vara en pedagogisk partner till lärarna.

Ok, du har fått bra koll på hur skolledningen tänker kring skolbibliotekets verksamhet och roll. Det kommer att finnas krav från deras sida och stöd och resurser. Skolledningen har visat ”hur” den vill att skolbiblioteket ska nyttjas pedagogiskt. Bra!

Då är det dags att prata med lärarna och diskutera vad dom förväntar sig av skolbiblioteket och vad du, som skolbibliotekarie, förväntar dig av dom och samarbetet med dom. Det är dina kompetenser inom organisering av information, sökstrategier, källkritik, läsfrämjande och digitalisering som ska komplettera lärarnas ämneskunskaper och tillsammans ska detta alltid svara mot elevernas mål och lärande. Du behöver vara delaktig i ämneslag, möten kring pedagogik och planeringsmöten för att kunna bedriva ett bra samarbete med så många lärare som möjligt. Det kommer att ta tid och samarbeten kommer att födas och dö ut och födas igen, men det kommer att ge lärarna (och eleverna) många fler verktyg att använda sig av i lärandet. Du är på god väg mot ett skolbibliotek i världsklass!

Sen är det den roligaste biten, men kanske också den svåraste… eleverna! Det är deras bibliotek och du är deras bibliotekarie. Det är ni, tillsammans, som ska hjälpa dom att bli smarta, kunniga och ifrågasättande medborgare i vårt samhälle! Det är stort och vackert och viktigt. När nu skolledningen, lärarna och skolbiblioteket hittat varandra och börjat formas till en diskuterande och reflekterande organism med elevernas lärande i synfältet – det är då du kan börja ha riktigt roligt på världens bästa jobb!

Tony Melander, DIK