Skolbibliotekets dag 20:e oktober!

Skolbibliotekets dag 20 oktober 2026

Idag är det skolbibliotekets dag! En verksamhet som verkligen är värd att firas. Läs mer om dagen här!

Inte bara NSG firar dagen. Svensk biblioteksförening publicerar idag en ny upplaga av foldern Därför behövs skolbibliotek! uppdaterad med bland annat ny lagtext. Det är föreningens nätverk för skolbibliotek som tagit fram foldern i samarbete med föreningens kansli. Den är tänkt att spridas bland politiker och skolledare. Varför inte dela ut den i er nya utbildningsnämnd?

Även tjänstemän på Skolverket uppmärksammar dagen och tipsar om sin webbsida Skolbibliotek och läsning .

Hoppas att du också kan uppmärksamma #skolbiblioteketsdag26

Festlig prisutdelning på Bokmässan

På bilden syns från vänster Jenny Nilsson, NSG, Elin Lucassi, En bok för alla , Gustav Fridolin, prisutdelare, Linda O’Sullivan, Maria Bengtsson och Jonas Anderberg, samtliga från Fjälkinge skola

Under festliga former tilldelades Fjälkinge skola i Kristianstad 2026 års pris för Årets skolbibliotek. Priset delades ut på Bokmässan i Göteborg. På plats var skolans bibliotekarie Linda O’Sullivan, rektor F-6 Jonas Anderberg och Maria Bengtsson, lärare i svenska och engelska 7-9.

Rektor talade om vikten av att biblioteket är mitt i skolan, inte bara fysiskt, utan att verksamheten genomsyrar hela undervisningen. ”Satsa på skolbibliotek, det är värt varenda krona!” uppmanade han inför en fullsatt publik.

Bibliotekarie Linda sa att relationen till eleverna är förutsättningen för att lyckas. Hon försöker att vara inne i klassrummen varje dag. Men det viktigaste är  samarbetet som finns på skolan. ”Vi är olika yrkesgrupper som arbetar tillsammans, bibliotekarie, lärare, elevhälsan. Vi planerar ihop och utvärderar tillsammans. Vi har en vision, en uttänkt progression från åk F – 9.”

Gustav Fridolin som var prisutdelare talade om vikten av att vi har pionjärer och förebilder, men att egentligen skulle ett pris inte behövas. ”Som det är på Fjälkingskolan ska det vara överallt! Det är en rättvisefråga. Det ska finnas bibliotekarier med tillräckliga timmar, man ska förvänta sig ett fungerande skolbibliotek.”

Efter prisutdelningen bjöd En bok för alla på en fin vinnarlunch. ”Vi vill fira förlagets 50-årsjubileum tillsammans med de verkliga läsfrämjarna, de som gör jobbet på golvet”, sa Elin Lucassi, vd.

På bilden syns, förutom tidigare nämnda, även Malin Nyman, En bok för alla, Markus Hultcrantz, NSG, och undertecknad Kajsa Gordan, NSG

På bilden syns, förutom tidigare nämnda, även Malin Nyman, En bok för alla, Markus Hultcrantz, NSG, och undertecknad Kajsa Gordan, NSG

Kajsa Gordan

representant för  Sveriges Författarförbund i NSG

Vinnare av Årets skolbibliotek 2026

Årets skolbibliotek 2026 tilldelas Fjälkinge skolas bibliotek, Kristianstad. 

Motivering 

Årets skolbibliotek 2026 utmärks av att det är en självklar och levande del av hela skolans pedagogiska arbete. Här samarbetar skolbibliotekarien nära med skolans alla professioner – alltid med elevernas behov i centrum. Skolbibliotekarien arbetar kreativt för att eleverna ska hitta sin läsning oavsett språk eller läsförmåga, och i biblioteket möter de ett varierat och attraktivt medieutbud. Eleverna får också verktyg att navigera tryggt och kritiskt i dagens medielandskap, med särskilt fokus på nätetik. 

 Ett skolbibliotek som gör skillnad! 

Presentationsfilm: 

Prisutdelning

Prisutdelningen kommer att ske på Bokmässan, fredag 25 september kl 10:30 på Biblioteksscenen. Prisutdelare är Gustav Fridolin. Vid prisceremonin uppmärksammas också att En bok för alla fyller 50 år. 

Hedersomnämnande

Juryn delar också ut två hedersomnämnanden som går till: 

Dragonskolan, Umeå 

Kannebäcksskolan, Göteborg 

Mer om priset 

Valet 2026: Alla vill ha bemannade skolbibliotek – nu krävs handling

Johanna Alm Dahlin, DIK:s representant i NSG, reflekterar kring skolbiblioteksfrågan inför valet.

Om några veckor går Sverige till val. Skolbiblioteken är inte valfrågan på allas läppar, men det är en fråga som präglas av bred politisk enighet. Politiker från höger till vänster pratar sig gärna varma om vikten av läsfrämjande, förbättrade skolresultat och att stärka medie- och informationskunnigheten.

Och de har också agerat. 2019 tillsatte den dåvarande regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) en utredning i syfte att stärka skolbiblioteken. 2023 tog den nuvarande regeringen och dåvarande skolminister Lotta Edholm (Liberalerna) förslagen vidare och i november 2024 klubbade en i stort sett enig riksdag igenom de lagändringar som sedan trädde i kraft den 1 juli 2025.

Lagen tydliggör att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som i första hand ska bemannas av utbildade bibliotekarier. Det är viktigt. Av lagen framgår det nämligen tydligt att syftet med skolbiblioteken bland annat är att främja elevernas läsning och medie- och informationskunnighet – kompetenser som kräver den utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap som skolbibliotekarier har.

Under det år som gått sedan lagen skärptes har vi sett hur fler skolbibliotek har bemannats. Men vi har också sett hur skolor försöker runda lagkraven eller göra minsta möjliga för att uppfylla kraven, till exempel genom att låta skolbiblioteken bemannas av någon som inte har tillräcklig kompetens för uppdraget eller genom att utlysa ohållbara tjänster på låg procentgrad eller med ansvar för allt för många elever.

Resultatet är att tillgången till bra skolbiblioteksverksamhet fortsätter vara ojämlik. För en del elever är skolbiblioteket bemannat av en utbildad skolbibliotekarie som har ett välfungerande samarbete med lärarna och är en självklar del av undervisningen. För andra består ”skolbiblioteket” av ett rum som sällan är öppet, inte är bemannat eller där utbudet av medier är begränsat. Vilket stöd en elev får med läsning, källtillit och språkutveckling beror med andra ord fortfarande i hög grad på vilken skola han eller hon går i.

Det är bra att Skolinspektionens tillsyn har kommit i gång. Även om inspektionerna har haft ett olyckligt fokus på att digitala medier ska finnas fysiskt i biblioteksrummet, finns det också många bra tillsynsbeslut kopplat till bristande bemanning och tillgång till skolbibliotek.

Det är också välkommet att Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag att analysera hur lagskärpningarna påverkar efterfrågan på bibliotekarier och hur utbildningsutbudet svarar mot behoven.

Men vi kan inte luta oss tillbaka. Om vi ska se till att varenda unge har ett bemannat och välfungerande skolbibliotek behöver mer göras. Efter valet kommer Nationella skolbiblioteksgruppen därför att be om ett möte med den nya skolministern för att berätta om de utmaningar som återstår och de åtgärder som krävs.

Viktiga insatser är att ge biblioteksutbildningarna mer resurser så att de kan utöka utbildningsplatserna, att se till att Skolinspektionens tillsyn faktiskt leder till förändring på de skolor där det finns brister och att säkerställa att de pengar kommunerna och skolorna får för att bemanna skolbiblioteken är tillräckliga och hamnar där de ska.

Ett bemannat skolbibliotek är en investering i framtiden – för enskilda barn och för samhället som helhet. Det kommer vi fortsätta tala om för regeringen. Oavsett vilka partier som sitter i den efter valet.

Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor

Gustav Fridolin delar ut priset till Årets skolbibliotek 2026

Välkomna till prisutdelning på Biblioteksscenen, Bokmässan, fredag 25/9 kl 10:30. Prisutdelare är ingen mindre än Gustav Fridolin, tidigare utbildningsminister och utredare av skolbibliotek, nu folkhögskollärare. Vid prisceremonin uppmärksammas också att En bok för alla fyller 50 år.

Glöm inte att skicka in er nominering senast 18:e augusti. All information hittar ni här.

Fotograf: Kajsa Göransson

Skrivelse till Skolinspektionen

Representanter för NSG har skickat in en skrivelse till Skolinspektionen.

Skrivelse till Skolinspektionen                                                         Stockholm2026–06-10             

Hej,

Vi, representanter för Nationella skolbiblioteksgruppen, skriver till er med anledning av de pågående inspektionerna kopplat till skollagens krav om skolbibliotek. Vi är mycket glada att inspektionerna har kommit igång och att Skolinspektionen följer upp hur lagens krav på bemanning och kompetens efterlevs. Det är inte minst viktigt för alla de elever som fortfarande står utan bemannade skolbibliotek eller där tillgången till skolbiblioteksverksamheten är begränsad.

Som ni känner till pågår det just nu mycket diskussioner i bibliotekssverige[1] om Skolinspektionens beslut kopplat till fysiska medier, där flera skolor har fått anmärkningar på att det inte finns digitala medier och kulturyttringar på plats i skolbiblioteket.

Vi anser att inspektionsbesluten i dessa fall ger uttryck för ett föråldrat sätt att se på både digitala medier och på skolbiblioteksverksamheten. Cd-skivor, DVD-filmer och stationära datorer är något som få elever använder idag och vi anser inte att den sortens medier kan anses vara tillgängliga och ändamålsenliga. De flesta skolbibliotek har istället tillgång till digitala strömningstjänster, licenser, databaser, talböcker eller musik och film via hemsidor och intranät. Dessa tjänster kommer eleverna åt via sina egna datorer vilket är viktigt för att både de och lärarna ska kunna nå tjänsterna från andra delar av skolan eller hemifrån. Dessa kan förstås också nås på plats i skolbiblioteket via elevernas egna datorer.

Vi vill också betona att skolbibliotekets verksamhet inte är begränsad till det fysiska skolbiblioteket. Det finns inget i lagtexten som kräver att den gemensamma och ordnade skolbiblioteksverksamheten enbart ska ske inom bibliotekets fyra väggar. Tvärtom är det tydligt uttryckt i lagen och förarbetena till densamma att skolbiblioteksverksamheten ska användas som en resurs i undervisningen, vilket bland annat sker genom att skolbibliotekarien är ute i klassrummen där både fysiska och digitala medier används i undervisningen. På detta sätt nås alla elever – inte bara de som själva söker sig till skolbiblioteket.

Vi hoppas att inspektionerna framåt kan fokusera mer på vilken faktisk tillgång eleverna har till digitala resurser och huruvida utbudet av medier är allsidigt och målgruppsanpassat, snarare än om det finns fysiskt i bibliotekslokalen.

Vi tackar för er tid och om ni har frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss.

Vänliga hälsningar,

Nationella Skolbiblioteksgruppen

Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening

Anita Höglund, Skolbibliotek Syd

Johanna Alm Dahlin, fackförbundet DIK

Ulrika Eriksson, Nationella nätverket för skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekscentraler

Kajsa Gordan, Sveriges Författarförbund


[1] Se t.ex. Magasin K, Upprört kring besluten om skolbibliotek, 25 maj 2026 och Biblioteksbladet, Skolbibliotekarier rasar mot Skolinspektionens tillsyn, 3 juni 2026

En bok för alla + Årets skolbibliotek = sant!

Den här gången har NSG en gästbloggare: Elin Lucassi, förläggare och VD för En bok för alla

När folk fyller jämnt är det vanligt att bjuda på fest. Man kanske låter tillställningen vara lite mer storslagen än vanligt. Bjuder in en massa vänner och fixar överdådig mat, låter folk hålla tal till ens ära, inkasserar fina presenter och njuter av att få stå i centrum för en stund.

Men, hur firar man när ett bokförlag fyller jämnt? Ett bokförlag som dessutom inte har fokus på vinstutdelning utan på läsfrämjande insatser och samarbeten? Man vänder sig till de som jobbar för skolbibliotekarierna – några av våra allra viktigaste läsfrämjare – såklart!

I år fyller bokförlaget En bok för alla 50 år. Under fem decennier har vi arbetat med att tillgängliggöra litteraturen för fler, ofta i nära samarbete med skolor och bibliotekarierna som jobbar där. Vi har öppnat dörrar till läsningen för generation efter generation genom vår prisvärda utgivning av såväl klassiker som nutida original.

En bok för allas syfte är att göra bra litteratur tillgänglig för så många som möjligt. Förlaget drivs som ett icke vinstdrivande aktiebolag, vilket innebär att varje krona i vinst går tillbaka till verksamheten – till nya böcker, läsfrämjande projekt och samarbeten över hela landet. Allt detta sammantaget gör att det inte kändes helt rätt att fira jubileumsåret genom att lägga en massa pengar på champagne och ställa till med lyxig baluns för branschfolk. Vi ville fira på ett sätt som rimmar med vår själ och det uppdrag vi haft sedan start. Alltså vände vi oss till Nationella Skolbiblioteksgruppen för att fråga om vi kunde få till ett samarbete.

Detta ledde till att En bok för alla i år kommer få ynnesten att vara en del av firandet när man traditionsenligt prisar årets skolbibliotek i samband med bokmässan i Göteborg. Vi kommer att vara värdar för vinnarlunchen samt stå för att ge årets pris en extra liten guldkant. Att få chansen att vara med och hylla de som jobbar med läsfrämjande i praktiken känns nämligen exakt som den sortens firande som passar förlagets kärnvärden.

Grattis till oss och hipp och hipp hurra för alla er som jobbar med att få ut böckerna till läsarna. Utan er är vi intet!

Vi ses i Göteborg!

//En bok för alla, genom Elin Lucassi – förlagschef, VD och före detta skolbibliotekarie

Skolledarens roll för läsning i skolan

Linda Masalkovski, rektor, och Felix Sjögren, skolbibliotekarie, på Nydalaskolan, Malmö

Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, och  Sveriges Skolledares representant i NSG reflekterar över rektors roll för läsning

Att läsförmågan är en kritisk kompetens i ett allt mer informationstätt samhälle är vi väl alla överens om. Jag tycker det är hoppfullt att vi har börjat ifrågasätta utvecklingen mot det ökande antal individuella anpassningar som idag kan göras i läsundervisningen i skolan. Anpassningarna görs självklart utifrån att man vill hjälpa den unika individen/eleven i den akuta situationen, men ibland kanske man missar att höja blicken och bedöma även möjliga negativa konsekvenser på sikt.  Här har rektor en viktig roll.

När vi på Sveriges Skolledare började planera för vår stora utbildningssatsning för våra skolledarmedlemmar, Nordiska Skolledarkongressen, så drev jag frågan om att vi måste ha med frågan om läsning i seminarieprogrammet. Jag fick en del mothugg. Reflexen var att läsning inom ramen för utbildning i första hand är en fråga för lärarna, inte skolledarna. Men så enkelt är det inte. Om vi vill få en förändring till stånd gällande nivån på våra barns och ungdomars läsförmåga så kan vi inte lämna lärarna ensamma att arbeta med det.

Så när Nordiska Skolledarkongressen genomfördes i mitten av mars 2026 erbjöd programmet ett seminarium om läsning med utgångspunkt i vad som står i det nya förslaget till läroplan för grundskolan, och som även rektorer behöver ha koll på. Det var Maria Heimer, skolbibliotekarie och författare och Linda Fälth, professor i pedagogik, som höll seminariet som blev mycket lyckat och välbesökt.

För att ytterligare lyfta frågan om läsning hade jag även argumenterat för att deltagarna skulle kunna få låta sig inspireras av en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Linda Masalkovski, rektor, och Felix Sjögren, skolbibliotekarie, från Nydalaskolan i Malmö (på bild ovan) som utsågs till Årets skolbibliotek 2024, höll därför i ett annat viktigt seminarium på kongressen. Det är ju tyvärr fortfarande så att inte alla skolor överallt i vårt land har lyckats få till en verksamhet som är i nivå med lagstiftningens krav. Det finns många olika skäl till det. Men vi på Sveriges Skolledare försöker i alla fall göra det vi kan genom att sprida engagemang och inspiration i sammanhang där vi samlar många skolledare. Ingen kan göra allt, men alla kan i alla fall göra något.

Nu öppnar ansökan till Årets skolbibliotek 2026

Så är det dags igen att ansöka om att bli Årets skolbibliotek. I år när Skolinspektionen börjar sina inspektioner av skolbibliotek och Skolverket gör sin lägesbeskrivning är det kanske extra aktuellt att visa riktigt bra skolbiblioteksverksamhet. Har ni vunnit någon gång tidigare? Om det är mer än 10 år sedan kan ni ansöka igen! Det vore väl fint att visa upp en verksamhet som har hållit en hög nivå under många år?

Om priset

Priset Årets skolbibliotek delas ut av Nationella Skolbiblioteksgruppen. Vem som helst kan föreslå ett grundskole-, gymnasie- eller folkhögskolebibliotek. Givetvis kan även integrerade folk- och skolbibliotek föreslås eller skolbiblioteksverksamhet organiserad på annat sätt. Av de inkomna förslagen väljer juryn sedan ut en vinnare och två skolbibliotek som får hedersomnämnanden.

Kriterier

Ett skolbibliotek kan endast väljas till Årets skolbibliotek en gång under en 10-årsperiod.

Juryn lägger särskild vikt vid:

  • skolledningens del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning, värdegrundsarbete och medie- och informationskunnighet
  • skolbibliotekets tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier, oavsett modersmål
  • att skolbiblioteket är bemannat med personal med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning
  • en bemanning som motsvarar skolans behov

Ansökan

Ansökan görs på asblankett26.docx och mejlas som en bifogad fil till e-postadressen info@svbib.se, ange Ansökan Årets skolbibliotek i ämnesraden, senast den 18 augusti 2026. 

Läs mer om priset

En civilisation behöver kunskap

Elisabeth Östnäs är Sveriges Författarförbunds representant i NSG. Här reflekterar hon över en civilisations behov av konstnärlig och akademisk frihet.

“And this is the way the world ends, not with a bang but with a whimper”, sa T.S. Eliot en gång. Han talade inte om Trump och hans administration, men det passar bra in på världen just nu. Ett samhälle behöver konst, kritiska röster och kunskap, kanske mer än något annat. Kunskapen måste vara fri och tillgänglig, inte stöpt i en viss form.

Det är där det börjar inskränkas, lite här och lite där. Det är nya regler för universitet och högskolor i den nya landet, där börte.

Numera ska ingen undervisa om kön och sexualitet som något annat än de biologiska två som existerar i huvudet på människor som inte vet hur enormt stor och varierad världen är.[i]

Sedan blir det tramsigt – eller fasaväckande.

Jag brukar ibland gå en kort kurs på universitetet, jag bor ju i Lund, mest för att hålla hjärnan i trim men också för att det ger mig nya inblickar när jag skriver historiska romaner.

I höstas gick jag en kurs i idéhistoria. Den var alldeles underbar. Den första föreläsningen handlade om Platon och vi läste Symposium om Diotima och Ladder of love, om hur flera framstående tänkare (med Platons ord) formulerade sina tankar om kärlek och moral. Det var svårt att sätta sig in i texten, den gjorde motstånd, men oj så roligt jag och alla unga rosenkindade studenter hade det!

Det som finns i texten vi läste var en berömd förklaring till människans eviga sökande efter kärlek och en partner. Det är nämligen när Aristofanes får ordet som han förklarar att människorna en gång var en rund sfärisk helhet men att Zeus straffade dem med blixtar som klöv dem i två. Sedan dess har alla halvor letat efter sin andra hälft och det är också därför det finns olika sexuella dragningar, man söker alltid efter den del som försvann, oavsett om det var en kvinnlig eller manlig halva.

Det är en komisk bild – klot som rullar omkring med stor förnöjelse och sedan straffas av åskguden. Kanske var den delen av Platons text tänkt så också, läsaren behövde skratta innan nästa djupsinnighet tog vid.

Men så kommer vi in på Trump igen. Enligt en kritisk svensk röst, Olle Häggström, matematiker vid Chalmers, så har Platon nämligen utgått från undervisningen på grund av sitt problematiska innehåll. Att människorna en gång var klot som rullade omkring är tydligen en omstörtande tanke som inte bör höras vid universiteten längre – vem vet vad den idén kan ställa till med om den slår rot? Aristofanes ord är för magstarka, för fel, för farliga. De ska bort![ii]

Och här kommer min slutkläm.

En civilisation behöver kunskap, inte en person som avgör vad som är rätt och fel att ta del av. Där är biblioteken kanske det viktigaste vi har. Biblioteken är vaccin mot dumhet, de är en utpost där den intresserade kan hitta allt möjligt, inte bara det som anses rätt och korrekt. Om vi börjar tumma på och nedmontera biblioteken (vilket Sverige också är i full gång med) så kommer vi att bli som Eliot beskriver i dikten: ”We are the hollow men, we are the stuffed men, leaning together, headpiece filled with straw”.


[i] https://www.naicu.edu/policy-advocacy/advocacy-resources/fact-sheet-executive-orders-affecting-higher-education/

[ii] https://haggstrom.blogspot.com/2026/01/eliminering-av-misshagligt-laromaterial.html?fbclid=IwY2xjawPMSZpleHRuA2FlbQIxMABicmlkETFhR1FIa1p3YjNaaHd0UGI5c3J0YwZhcHBfaWQQMjIyMDM5MTc4ODIwMDg5MgABHqEYDuOiczF69lXnK5v9JKWrWfFhy7KAHATSCoCgisKRdD8jqBHuYV4iA-po_aem_F5KNkhL9KvvwD-JQugIHJA