Vad utmärker ett bra skolbibliotek?

Bessemerskolans bibliotek, Årets Skolbibliotek 2018

Elisabeth Ljungdahl arbetar på skolbiblioteket på Snösätraskolan i Rågsved och är Lärarförbundets representant i NSG och har suttit i juryn för Årets skolbibliotek i tio år.

I ansökan till Årets skolbibliotek har vi i juryn formulerat det så här:

  • att skolledningen har del i utvecklingsarbetet
  • att skolbiblioteket har en integrerad roll i skolans måluppfyllelse avseende läsning, värdegrundsarbete och medie- och informationskunnighet
  • tillgänglighet avseende elever i behov av särskilt stöd
  • att skolbiblioteket strävar efter att jämställa alla elevers behov av medier,
    oavsett modersmål
  • att man har en bemanning som motsvarar skolans behov

Det här kan ju se olika ut på olika håll. Självklart är det lättare att få medel till ett skolbibliotek på en gymnasieskola med 1500 elever än till en skola i Norrlands inland.

Men skolbiblioteksverksamheten ser inte likadan ut på en gymnasieskola som på en en-parallellig skola i en landsortskommun.

Det vi i juryn skulle vilja se i årets ansökningar till Årets skolbibliotek är olika typer av skolbibliotek; i stora och små skolor, integrerade med folkbibliotek, kommunala skolbibliotekarieteam. Goda exempel på skolbiblioteksverksamhet skapade utifrån de förutsättningar man har. Ja, vi vill ha ansökningar från hela vårt avlånga land.

2018 års biblioteksstatistik från KB visade att andelen bemannade skolbibliotek har minskat sen förra året, detta trots att tillgången till skolbibliotek är obligatorisk enligt skollagen och trots regeringens ”bemanningspengar”.

Detta är självklart nedslående siffror men efter att ha varit med i juryn för Årets skolbibliotek sen 2009 vet jag att det finns många utomordentliga skolbibliotek runt om i Sverige och jag hoppas att många av dessa kommer att ansöka till årets utmärkelse innan ansökningstiden går ut den 21 augusti. Läs mer här hur man går till väga.

I sitt förslag till nationell biblioteksstrategi betonar KB behovet av en ordentlig satsning på skolbibliotek med bl.a. inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor.

Jag hoppas att detta blir verklighet och att KB:s biblioteksstatistik framöver kommer visa att andelen bemannade skolbibliotek ökar istället för minskar och att vi i Nationella skolbiblioteksgruppen får utse ett av dessa till Årets skolbibliotek 2019.

Snösätraskolan, Rågsved

Till sist ett nerslag i skolbiblioteksvardagen.

I landets skolbibliotek pågår febril verksamhet dessa dagar.
Bokhögarna växer, många elever återlämnar sina böcker och många lånar också sommarlån för härliga lässtunder under sommarlovet.

”Har vi en gång vant oss vid att hämta vår fröjd och tröst i böckerna,
så kan vi inte undvara dem
.” Astrid Lindgren

Just nu läser jag Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg.

Vad läser du i sommar?

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundet

Årets skolbibliotek 2019 på Bokmässan – missa inte att ansöka!

Anders Ygeman
Energi- och digitaliseringsminister
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Vi i juryn ser fram emot att läsa era ansökningar om att bli Årets skolbibliotek 2019!

NSG kan nu avslöja att prisutdelare i år är energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman. Priset kommer att delas ut på Bokmässan i Göteborg torsdag 26 september kl 17:00 på seminariet ”Prisat vare skolbiblioteket!”. Bokmässan lyfter i år MIK som tema under rubriken Medievetenhet. En av förutsättningarna för en lyckad digitalisering av samhället är att invånarna i Sverige är medie- och informationskunniga. Där har skolan en stark roll och skolbibliotekarien tillför en mycket viktig kompetens i skolan. Därför är vi mycket glada att kunna välkomna digitaliseringsministern som prisutdelare.

Mer info här om hur ni ansöker om att bli Årets skolbibliotek 2019. Senaste ansökningsdag är 21 augusti.

Nytt för i år är att NSG inte går ut med tre nominerade först utan juryn utser direkt en vinnare och två hedersomnämnanden i början av september. Det gör vi för att prisutdelningen ligger tidigare än tidigare år.

Välkomna med era ansökningar!

Juryn för Årets skolbibliotek 2019

Besök på Årets skolbibliotek 2018

Lena Linnerborg är Sveriges skolledarförbunds representant i juryn för Årets skolbibliotek. Här får vi ta del av hennes reflektioner efter vårt besök på Bessemerskolans bibliotek i Sandviken, Årets skolbibliotek 2018.

En av årets höjdpunkter är när jag får följa med Nationella skolbiblioteksgruppen och besöka den skola som fått utmärkelsen Årets Skolbibliotek. Som anställd på Sveriges Skolledarförbund så besöker jag skolor lite då och då, men det är inte så ofta jag får tillfälle att diskutera litteratur, läsning och MIK med engagerade skolbibliotekarier och lärare. Den här gången gick turen till Sandviken.

Jag sitter sen många år i juryn för utmärkelsen och blev mycket glad när jag läste ansökan från Bessemerskolan. Både för att det var en mycket bra ansökan och en mycket bra verksamhet, men också för att skolan som sökte var lite annorlunda. Sandviken är en ort med en stark brukstradition (tänk Sandvik), belägen norr om huvudstaden och på pendlingsavstånd från en större ort med starkare bildningstradition (Gävle). Bessemerskolan är en gymnasieskola med i huvudsak yrkesförberedande program och med många elever på introduktionsprogram. Definitivt en skola med utmaningar när det gäller elevernas intresse för litteratur och läsande.

Bessemerskolan stack ut bland de andra sökande mycket tack vare sitt systematiska förhållningssätt. Jag hade höga förväntningar inför besöket men blev ändå imponerad. Både av den ambitiösa verksamheten och de fina lokalerna, men allra mest av de båda skolbibliotekariernas fantastiska engagemang och humör. De verkade ha genuint roligt på jobbet!

Elin Blomqvist, lärare, Kirsi Rutanen och Emma Lindgren, skolbibliotekarier.

För att motverka den traditionella bilden av vad man gör och inte gör i en bruksort jobbar Kirsi och Emma mycket tillsammans med yrkeslärarna som läsande förebilder. Även vaktmästaren på skolan bidrar i filmer med sina bästa boktips.

De allra flesta lärarna har någon form av samarbete med skolbiblioteket. Kirsi och Emma har lärt sig att inte ställa upp på att leverera enstaka beställningar från lärare, i alla fall inte mer än en gång, utan kräver mer fördjupat och återkommande samarbete.

Elin Blomqvist, som undervisar några av de ca 300 nyanlända eleverna på introduktionsprogram, jobbar mycket med högläsning. Hon väljer ut böcker med ämnen och tilltal som hon bedömer berör eleverna och väjer inte för svåra eller känsliga ämnen. Det gör dock ibland eleverna, som kan ha andra traditioner för vad som passar sig att vara öppen om. Livliga diskussioner blir det garanterat.

Kirsi och Emma räknar med att biblioteket har mellan fem- och sextusen besök varje månad. Ibland vill eleverna göra annat än läsa och då kan de exempelvis titta in i det magnifika skåpet som rymmer sällskapsspel och annat kul.

Jag försöker alltid passa på att få ett litet samtal med rektor vid de här besöken. Även om det är bibliotekarier och lärare som står för expertisen och genomförandet så betyder rektors engagemang och ledarskap mycket för kvaliteten och utvecklingskraften i verksamheten. Bessemerskolan har, i likhet med många andra skolor, haft stor omsättning på rektorer under en tid. Vi hoppas alla att nuvarande rektor, Eva Aronsson, får de förutsättningar hon behöver för att kunna fortsätta att driva den fina verksamhet som vi fick se under vårt besök.

Lena Linnerborg, utredare på Sveriges Skolledarförbund och jurymedlem.

Om skolbibliotek på Skolriksdagen

Elisabeth Fridsäll Emilsson, NSG, och Cecilia Persson, rektor för Arenaskolan i Linköping, talar på Skolriksdagen 2019.

Jenny Nilsson är Svensk biblioteksförenings representant i NSG. Här skriver hon en kort rapport från årets Skolriksdag.

På Skolriksdagen samlas vartannat år skolpolitiker och skolledare för att få kunskap och inspiration till sitt beslutsfattande om skolan. Skolriksdagen arrangeras av SKL. I år såg vi i NSG till att även skolbiblioteksfrågan fanns med i programmet.

Det var ett litet men naggande gott miniseminarie som vi fick tillfälle att hålla under lunchen. Det var bra att det inte var ett seminarium som besökarna måste anmäla sig till, eftersom vi då nådde fler än de som redan är intresserade av skolbiblioteksfrågan. Seminariet hölls i den stora salen och även om inte alla valde att äta sin lunch där hade vi en stor publik. Elisabeth Fridsäll Emilsson började med att  med en modell i lego visa staplarna för resultaten i den studie Linköping gjort kring effekterna på resultaten i källkritik i nationella proven, hur de såg ut för skolor med fackutbildad bibliotekarie (alltså med fokusbibliotek) och utan. Sedan följde Cecilia Persson upp med att berätta ur en skolledares synpunkt om hur skolbibliotekarien kan vara ett stöd i skolans utvecklingsarbete. Hon fokuserade på tre områden: läsning, medie- och informationskunnighet och digitalt kunniga elever, se presentationsbilder nedan. Hon avslutade med att skolbibliotekarien måste vara en del i systematiska kvalitetsarbetet.

Vi i Svensk biblioteksförening hade också en monter under dagarna och vi hade besök av politiker från nästan alla riksdagspartier. Det var kommunpolitiker från norr till söder som hade många frågor och som vi kunde tipsa om bra kunskapskällor (Skolverket, Skolinspektionens kvalitetsgranskning, KB:s statistik för att hitta liknande kommuner m fl). Däremot var det tyvärr inte så många skolledare som ville ställa frågor.

Det kändes som om vi verkligen gjorde nytta med att finnas på plats och ser fram emot att komma tillbaka på nästa Skolriksdag 2021.

Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening

Det är inte dags att ge upp, än

Bengt-Erik Engholm är Sveriges författarförbunds representant i Nationella Skolbiblioteksgruppen och skriver här en personlig krönika.

Man vaknar, och sen är den dagen förstörd. Allt är åt helvete. Det är i det lilla och i det stora. Djävulen finns i detaljerna har jag hört. Men det dräller av fanskap överallt, inte bara i detaljerna utan även i det stora hela.

Så kan det kännas en tidig morgon i april när det precis börjat snöa igen efter en solig dag.

Vänstra knät krånglar. Musarmen ger sig till känna. Nacken är stel. Tror det var Ingmar Bergman som räknade sina krämpor varje morgon. Var det mer än sju stannade han kvar i sängen.

Kommer inte upp i det talet och inte heller upp ur sängen. Slår på radion. En politiker beskriver sin verklighet och använder ord som satsningar, utveckling och nystart. I min verklighet hör jag att det handlar om sparande och neddragningar. Språket urholkas och istället för att rädda välfärd och demokrati vässas argument och retorik. Och homo sapiens håller med målmedveten och glättig girighet på att begå kollektivt självmord. Klimatförändringarna kommer ändå att ta dö på oss inom några generationer, så inte är det lönt att kämpa vidare eller ens bry sig.

Det stora och det lilla.

För att inte tala om allt där emellan.

För ett par veckor sedan kändes det något bättre. Då var det den fantastiska Litteraturveckan i Göteborg, då jag och ett femtiotal andra författare och illustratörer hade glädjen att träffa bortåt 13.000 elever i årskurserna 2, 5 och 8. Det är en mer än tjugoårig tradition som möjliggörs av ett samarbete mellan Region Väst och Göteborgs stad.

Eleverna har läst våra böcker, sett våra bilder och skrivit ner frågor de vill ha svar på. “Hur kom du på att du skulle börja göra böcker? Hur ser en vanlig arbetsdag för en författare ut? Varför ville du skriva om snor? Hur många böcker skriver du på en dag?” De är intresserade och till och med lite star strucked i början. Men det går snart över och samtalen vindlar och svindlar. Det blir kramar och autografer.

Skolorna ser olika ut, eleverna också, men på alla de fyra skolor jag besökte var skolbibliotekarierna försvinnande lika, om ni förstår vad jag menar.

Det var helt fantastiskt att träffa eleverna, lärarna och elevassistenterna. Men skolbibliotekarierna saknade jag.

Riktigt glad får man aldrig vara.

Det senaste året har så mycket hänt, så mycket sagts om vikten av att vi alla läser, att vi har tillgång till böcker och bibliotek. Skolinspektionen, Skolverket, Läsdelegationen och Nationella biblioteksstrategin har i sina rapporter och betänkanden talat med samma tunga och sjungit de bemannade och tillgängliga skolbibliotekens lov.

Så det är inte riktigt läge att ge upp, för mitt förbund, Sveriges författarförbund, har också huggit tag i biblioteksfrågan genom att skriva en debattartikel i DN, och NSG fyllde på med sina tankar i Dagens Samhälle. Vi omringar våra folkvalda, vi ger dem ingen chans att slingra sig undan längre, vi slår hål på deras retoriska trollerinummer och kräver handling.

Jag har inget gammalt att dra över mig, jag har ingen läpp att hänga, det är bara att ta sig upp ur sängen, och sig själv och sina kamrater i kragen och kämpa vidare. Vi är många och vi är starka.

Och på fredag går jag till Mynttorget och klimatstrejkar med Greta.

Bengt-Erik Engholm

Ansökan öppnad till Årets skolbibliotek 2019

Nu kan ni ansöka om att bli Årets skolbibliotek 2019, mer info här. Senaste ansökningsdag är 21 augusti.

Nytt för i år är att NSG inte går ut med tre nominerade först utan juryn utser direkt en vinnare och två hedersomnämnanden i början av september.

Det gör vi för att prisutdelningen ligger tidigare, nämligen 26 september under Bokmässan i Göteborg.

Välkomna med era ansökningar!

Stärkta skolbibliotek centralt i den nationella biblioteksstrategin

Jenny Nilsson är utredare på Svensk biblioteksförening och sammankallande i Nationella skolbiblioteksgruppen. Här delar hon sina reflektioner kring skolbiblioteken i den nationella biblioteksstrategin.

”Skolan behöver en utbyggd, välfinansierad och med pedagogiken integrerad skolbiblioteksverksamhet”

Nej, det är inte ett citat från Nationella skolbiblioteksgruppen, även om det ligger mycket nära vår vision om ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans arbete. Det är ett citat ur förslaget till en nationell biblioteksstrategi, som igår på Kungliga biblioteket överlämnades till kulturminister Amanda Lind av riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg och nationelle utredaren Erik Fichtelius.

Det är mycket glädjande att skolbibliotekens betydelse för skolan (och även för ett i sin helhet fungerande svensk biblioteksväsende) är så tydlig i förslaget. Några andra mycket viktiga citat ur strategin:

”Utbildade bibliotekarier, rätt utrustning och medier, ändamålsenliga lokaler samt stöd från ledningen bidrar klart till bättre målresultat för eleverna.”

”En skolbiblioteksverksamhet är inte främst en samling böcker, utan del i en pedagogisk verksamhet med bibliotekarien som nyckelperson.”

”Det behövs mätbara mål, kvalitetskriterier, modeller och nyckeltal för att kunna förbättra och fördjupa skolbiblioteksverksamheten med avseende på pedagogik och organisation för elevernas måluppfyllelse.”

Man skriver vidare om en förstärkning av skolbibliotekariens profession, att uppbyggandet av ett nationellt digitalt bibliotek är ett sätt att öka likvärdig tillgång till medier och att de olika kompetenserna och uppdragen för folkbiblioteken respektive skolbiblioteken ska upprätthållas.

Det viktigaste i förslaget, som jag ser det, är att man benämner behovet av åtgärder som akut och att kraven ”i skollagen och läroplanen, liksom Skolinspektionens tillsynsverksamhet, bör skärpas.”

Bland de sex strategiska reformer som ingår som en bilaga till strategin nämns som första punkt ”Stärkta skolbibliotek” och där föreslås att 50 miljoner kronor anslås för inrättandet av ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor som ska ge ökad kompetensutveckling för alla berörda och en stärkt medieförsörjning. Här får vi i NSG återkomma med våra tankar när vi har lite mer information om hur detta är tänkt att organiseras.

Det här är alltså ett förslag till nationell biblioteksstrategi och nu tar den politiska nivån över. Amanda Lind nämnde vid överlämningen att hon tillsammans med utbildningsministern Anna Ekström kommer att arbeta vidare med frågan om en förändring av skollagen gällande skolbiblioteken.

Nu får Nationella skolbiblioteksgruppen arbeta vidare och med strategin i ryggen fortsätta vårt påverkansarbete så att de goda intentionerna i strategin också blir verklighet i skollag och i slutändan ute på Sveriges alla skolor.

Jenny Nilsson, sammankallande i NSG

I samband med överlämningen släpptes också två underlagsrapporter på webben, Värdet av skolbibliotek : En verksamhet för hållbar utbildning och bildning av Pamela Schultz Nybacka och Biblioteket i skyn Nationella digitala bibliotekstjänster av Jesper Klein och Ewa Thorslund