Skolbibliotekets dag – det första året

Victoria Lovsten arbetar som samordnare på skolbibliotekscentralen i Lund och representerar Skolbiblioteksföreningarna i NSG. Här berättar hon om ”tjuvstarten” av Skolbibliotekets dag 2020.

27 oktober var det premiär för Skolbibliotekets dag. Ett initiativ från Nationella skolbiblioteksgruppen. I år var det lite av en smygpremiär med plan att slå på lite större trummor nästa år. Skolbibliotekarier och skolbiblioteksintresserade runt om i landet uppmanades att delta genom inlägg i sociala medier och andra kanaler. Genom hashtaggen #skolbiblioteketsdag20 fick man inblick i skolbiblioteksaktiviteter av skiftande slag. Exempel på utåtriktat arbete med bokprat, bokrecensioner, övningar inom nätetik och MIK blandades med inlägg kring skolbibliotekariers inre tid och skolbibliotekets grunduppdrag.  Flera lyfte samarbete med olika personalgrupper inom skolan såsom kuratorer lärare och fritidspersonal. Några inlägg efterlyste satsningar på skolbibliotek med skolbibliotekariebemanning. Skolbibliotekets dag inföll på läslovet och många skolbibliotekarie passade på att ägna lovet till att gallra och köpa in nytt, göra skolbiblioteket mysigare, fortbilda sig, planera och göra allt sådant man inte hinner med i en fullspäckad skolbiblioteksvardag. På någon skola fick fritidsbarn i åk 1 och 2 lyssna på spökhistorier i skolbiblioteket. En annan skolbibliotekarie berättade om ett spännande projekt om världslitteratur. 

Sök gärna upp #skolbiblioteketsdag20 i de sociala medier du använder så hittar du flera inspirerande idéer. Läs till exempel om hur Kungshögskolans skolbibliotek i Oxie samarbetar med folkbiblioteket för ökad läslust och sänkta trösklar eller om hur skolbibliotekarien på Backaskolan i Lund håller bibliotekslektioner för skolans samtliga elever utifrån en progression genom årskurs F-3 med nätvett, informationssökning, käll- och sökkritik, högläsning och textsamtal.

Syftet med dagen är att uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers lärande och att skapa förståelse för skolbibliotekarierollen så att fler lockas söka sig till skolbibliotek efter utbildningen. För tänk, vilket fantastiskt roligt jobb det kan vara!

Victoria Lovsten

Snart är det Skolbibliotekets dag!

Den 27 oktober är det Skolbibliotekets dag. Här berättar NSG:s projektgrupp hur man har tänkt kring dagen.

För ungefär ett år sedan hade Nationella skolbiblioteksgruppen ett möte med de utbildningar som i Sverige erbjuder bibliotekarieutbildningar. Efter mötet bestämde vi i NSG att vi tillsammans med utbildningarna på något sätt ville lyfta skolbiblioteket och framförallt rollen som skolbibliotekarie. Vad skulle vi kunna göra? Hur skulle vi kunna tänka för att skapa bäst effekt? 

Rätt snart landade NSG i att uppmärksamma en dag med fokus på skolbibliotekets funktion och rollen som skolbibliotekarie. Vi diskuterade olika dagar som redan finns kopplade till läsning och språk. Den internationella skolbiblioteksdagen infaller alltid den 27 oktober. Skulle det kunna vara dagen vi letar efter? Enda dilemmat är ju att det alltid infaller under Läslovet. Hur kan dagen uppmärksammas om det är stängt i skolbiblioteket? 

Vi gick tillbaka till syftet med dagen 

“med Skolbibliotekets dag vill vi uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna.”

Fördelarna med att använda en redan befintlig känd dag som dessutom är internationell betyder att vi kanske kan knyta andra kontakter till dagen. Vi kan använda skolbibliotekarier i vårt arbete mot högskolor och universitet och skapa möjligheter till ett fördjupat utbyte mellan studerande och yrkesverksamma. 

Vi har gått ut med en förfrågan till utbildningarna kring vad de är intresserade av att fördjupa ett samarbete kring. Utifrån svaren kommer vi bygga upp en struktur som kan ge möjlighet för ökad kompetensutveckling kring skolbibliotekariens roll och funktion. Inte minst är detta intressant i ljuset av utredningen Stärkta skolbibliotek och läromedel som kan bidra till ett tydligare fokus på skolbibliotekarien och dess kompetens. 

Vi har tagit fram en affisch och en logga som kan användas redan i år för att uppmärksamma dagen. Vi skulle också vilja lyfta skolbibliotekets funktion genom er som arbetar i skolbibliotek. Under den 27 oktober publicerar du ett foto från din verksamhet i valfritt socialt medium med en kort text kring hur ditt skolbibliotek bidrar till skolutveckling. Använd hashtaggen #skolbiblioteketsdag20  

Vi hoppas på att så många som möjligt vill vara med och bidra! Vi vet att era verksamheter gör skillnad alla dagar under året och hoppas att ni ser möjligheten med att lyfta något exempel under dagen den 27 oktober.

Här hittar du affisch, logga och mer information.

Nationella skolbiblioteksgruppen 

genom projektgruppen 

Elisabet Ljungdahl  

Maria Ronnås 

Maria Schedvin

Årets skolbibliotek 2020- seminarium och prisutdelning

årets skolbibliotek 2
Personalen på Årets skolbibliotek 2020 tillsammans med rektor Mikael O Karlsson, från vänster: Mehlica Ganic, Karin Wessman, Georgina Fernandez, Mikael O Karlsson och Annika Pålsson. Foto: Irma Johansson

Elisabeth Ljungdahl, Lärarförbundets representant i NSG och i juryn för Årets skolbibliotek, rapporterar från den digitala prisutdelningen.

Mycket har varit annorlunda i år, men priset till Årets skolbibliotek har delats ut precis som det gjort sen 1994.
I år filmades prisutdelningen i en studio på Fotografiska museet, Stockholm, och var en del av Svensk biblioteksförenings och Nationella Skolbiblioteksgruppens seminarium Skolbibliotekarien- elevens guide i bokskogen på den digitala bokmässan, under ledning av Jenny Nilsson.

Vinnaren blev Hvitfeldtska gymnasiet från Göteborg som på prisutdelningen representerades av skolbibliotekarien Karin Wessman.

Karin Wessman utanför Fotografiska muséet där Bokmässan spelades in

Under prisutdelningen beskrev hon några aktiviteter från skolbibliotekets arbete med fokus på läsning.

Med anledning av corona stängdes ju alla gymnasieskolor i mitten av mars och undervisning och möten med elever fick ske digitalt.

Månadens bok-träffarna med eleverna från IMA (individuellt alternativ) blev filmade bokprat. Skolbibliotekarien Karin presenterade ett antal nyinköpta lättlästa böcker inom ett särskilt tema och trots att hon saknade kontakten med eleverna så blev det ett fungerande alternativ och kommentarerna från eleverna var positiva:
”Hon rekommenderar böcker utifrån olika teman och då blir det lättare att hitta nåt man gillar” ”Tack vare boktipsen läser jag böcker jag annars inte skulle läst, jag läste bara fantasy innan”

Skolbiblioteket har också arbetat med läsande förebilder och på världsbokdagen
den 23 april bad man skolans rektorer om boktips. Rektorerna filmade sig själva när de boktipsade och det resulterade en film på bibliotekets blogg.

Det blev ett av de mest populära blogginläggen under våren!

Åsa Wengelin utanför inspelningsstudion

Men det var inte bara prisutdelning på seminariet utan också en väldigt intressant föreläsning av Åsa Wengelin, professor på Göteborgs universitet.

Under föreläsningen pratade Åsa Wengelin om vad är lättläst, vad gör en text lättläst?

Hon konstaterade att vi är olika, vi har olika intressen, olika kompetenser och olika motivation. Det som är lätt för dig behöver inte vara lätt för mig.

Det som påverkar om vi tycker en text är lättläst är vad vi förväntar oss ska komma. Om det kommer saker vi förväntar oss blir det lättare att läsa. Det vi förväntar oss är det som styr vår läsning, konstaterade Åsa.

Bengt Fredriksson redaktör på 8 sidor har sagt att om en text är lättläst beror inte på hur den är skriven utan lika mycket, eller kanske mest, på vem som ska läsa den.

En aning viktig aspekt på hur lättläst en text är för en läsare är vilken förförståelse man har.

Gå till dig själv och fundera på vad du tycker är lätt att läsa och varför och jämför med någon annan med andra intressen!

Åsa Wengelins budskap är att det inte är så, att en elev för alla texter är på en viss nivå, utan som skolbibliotekarie är det nödvändigt att ta reda på vad är elevens intressen, vad är elevens förkunskaper, vad är elevens läsvana?
Och förhoppningsvis blir det då rätt bok till rätt elev vid rätt tillfälle!

Här kan du se hela seminariet.

Elisabeth Ljungdahl

Årets skolbibliotek 2020 finns i Göteborg

Foto: Henrik Sendelbach, Creative Commons

Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek i Göteborg är 2020 års vinnare av Nationella Skolbiblioteksgruppens utmärkelse Årets skolbibliotek.

Juryns motivering:
” Årets skolbibliotek 2020 utmärks av en medveten kvalitetskultur med elevernas kunskapsutveckling i centrum. Samarbetet mellan biblioteket och lärarna är tätt och väl förankrat i aktuella kursmoment. De utbildade bibliotekariernas kompetens används strategiskt och kopplingen till skolledningen är stark.

Det väletablerade och hållbara samarbetet var en nyckel till att skolbibliotekets verksamhet på ett framgångsrikt sätt kunnat flytta över till, och utvecklas ytterligare genom, digitala kanaler under det Coronapräglade 2020.”

Film om Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek

Juryn delar också ut två hedersomnämnanden som går till:

Vallastadens skolas bibliotek, Linköping Film om Vallastadens skolbibliotek

Åbyskolans bibliotek, Ljungby Film om Åbyskolans bibliotek

Utdelningen av Årets skolbibliotek kommer att ske under den digitala bildningshubben på Bokmässan. Prisutdelningen sker i samband med seminariet ”Skolbibliotekarien – elevens guide i bokskogen” som samarrangeras av Svensk biblioteksförening och NSG.

Tid: 24 september med start klockan 11.30.
Plats: Följ seminariet via bokmassan.se

Glad sommar! (och du glöm inte Årets skolbibliotek…)

 

IMG_3871Nu är det snart midsommar och förhoppningsvis har vi alla snart en efterlängtad semester. Ute på skolbiblioteken avrundas nu det här läsårets arbete och planeras för det nya. Det har varit en märklig vår för alla skolformer, oavsett om verksamheten varit fysiskt öppen eller inte, och skolbiblioteken har fått anpassa sin verksamhet. Nu längtar vi nog alla efter att nästa läsår blir mer normalt. Något spännande som händer i höst är ju att utredningen om skolbibliotek ska vara klar 30 november. Den ser vi i NSG fram emot att läsa.

Utdelningen av Årets skolbibliotek kommer att ske i samarbete med Svensk biblioteksförening på den digitala varianten av Bokmässa som kallas bildningshubb och sänds fritt digitalt torsdag-fredag 24-25 september. Vi återkommer när vi vet mer exakt när vår programpunkt blir av. Programmet kommer den 25 augusti. Men för att vi ska kunna visa upp ett riktigt bra exempel där måste vi få in många bra ansökningar! Läs mer om hur du ansöker

Vi i Nationella Skolbiblioteksgruppen vill önska alla våra följare en glad och säker sommar!

Jenny Nilsson

sammankallande NSG

NSG presenterar stolt Skolbibliotekets dag

skolbib-dag-2020-FORM3
Skolbibliotekets dag 27 oktober 2020

Idén föddes vid ett möte hösten 2019 mellan NSG och alla lärosäten som har biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar. Under 2020 kommer NSG främst lansera idén, för att sedan under 2021 få igång aktiviteter. Vi återkommer med mer information närmare hösten.

Syfte

Med Skolbibliotekets dag vill vi uppmärksamma skolbibliotekens roll för elevers språkutveckling och digitala kompetens. Målgruppen är i första hand bibliotekarieutbildningarna, i andra hand lärarutbildningar och rektorsutbildningarna

Mål

Att uppmärksamma den 27 oktober som är Internationella skolbiblioteksdagen. Målet är att skapa förståelse för skolbibliotekarierollen och få fler att vilja arbeta på skolbibliotek. Målet är också att få ett stärkt samarbete med universitet och högskolor och NSG.

Läs mer på vår särskilda sida för Skolbibliotekets dag

Så funkar det – skolbibliotek i Coronatider

Maria Schedvin arbetar med skolbiblioteksutveckling på grundskoleförvaltningen i Malmö stad och representerar Sveriges skolbibliotekscentraler i NSG och Victoria Lovsten arbetar på Skolbibliotekscentralen i Lund och representerar Skolbiblioteksföreningarna i NSG.

I den rådande tid av vakuum som uppstår när Corona lägger sig som en våt filt över alla verksamheter är det inte konstigt att det även sker på skolbiblioteken. Men vad är det som händer i skolbiblioteken då? Skolbibliotek med kompetent personal levlar upp, sammanställer digitalt material, skapar plattformar för att kunna möta elever och personal på digitala arenor både när det gäller det läsfrämjande arbetet som den digitala kompetensen. De använder metoder och strategier för att kunna möta behoven på annan plats, på andra sätt. Genom digitala referenssamtal, att bygga samlingar med tillgängliga E-medier och automatiskt förlänga lån är bara några exempel. Precis som i vanlig skolbiblioteksverksamhet är den personliga relationen mellan skolbibliotekarie och elever betydelsefull. En del skolbibliotekarier jobbar uppsökande i elevernas egna kanaler såsom snapchat och instagram eller använder andra sätt för att få till en interaktion. Det förutsätter att det för det första finns en skolbibliotekarie och att denna har en förankrad roll i den dagliga verksamheten. De skolbibliotek som inte har kompetent personal har ingen möjlighet att göra detta.

Tillgång eller icke tillgång till E-medier

Förutom att elever saknar det sociala sammanhanget befarar skolbibliotekarier att den skönlitterära läsningen kommer att minska för de elever som redan kämpar. Långt ifrån alla elever har tillgång till E-böcker eller E-ljudböcker via skolan i större omfattning. I många fall hänvisas till folkbibliotekens utbud men även det har sina begränsningar. Det positiva i detta är att det ställer frågorna om fungerande strukturella krav och hantering av exempelvis E-mediahantering, tillgång till digitala enheter och kopplingen till enkla systemlösningar i nytt ljus.

Digitala möten och deras syften

Utbildningsförvaltningar och skolförvaltningar har på kort tid fått ställa om och genomföra eller förbereda för att genomföra undervisning på distans. Digitala mötesformer testas verkligen på bred front just nu och det har såväl fördelar som nackdelar. En fördel är mötet kan spelas in och bli tillgängliga för fler. Nackdelen blir avsaknaden av interaktion mellan människor, att möta andra i samma position. Däremot är det tydligt att vi behöver fundera på när och vad som sker i fortbildningssammanhang. Hur kan vi till exempel inkludera fler i tillgängliggörandet av föreläsningar och genomgångar när det handlar om ren informationsöverföring? Och hur kan vi fokusera på att skapa bra och kollegiala träffar med fokus på samarbete på djupet när vi verkligen ska träffas på riktigt?

Digitala verktyg i massor

Det är också spännande att fundera på alla de resurser som öppnat upp sina verktyg för alla elever och personal. Bibliotekarien fungerar i vanliga fall som en urvalsgranskare när det gäller inköp av litteratur till skolbiblioteket. Om inte rektorn tydligt stakat ut vägen i vilka verktyg som ska användas kan det skapa förvirring i vilka verktyg läraren väljer att använda. I bästa fall passar lärare på att testa olika tjänster under denna period (inte nödvändigtvis på sina elever) för att kunna motivera varför vissa tjänster borde finnas på skolan i en förlängning. I värsta fall blir effekten av tillgången av alla verktyg den motsatta – att läraren drunknar i tillgången. För precis som på ett skolbibliotek behöver det finnas en kompetent person som berättar om böckerna och skapar kopplingarna till undervisningen. Fler verktyg ställer krav på mer kompetens i handhavandet.

Vikten av källkritik och källtillit

Avslutningsvis kan inte nog betonas skolbibliotekens roll för vikten av att vara källkritisk. Källtillit är också ett begrepp som används flitigt just nu. Egentligen handlar det ju inte om att vara enbart kritisk till källorna, det handlar om att förstå källornas syfte och avsändare. I tider av kris måste det finnas stöd och vägledning i hur en kan arbeta med detta tillsammans med eleverna. Ett aktuellt exempel är UR:s nya serie Källkoll corona som riktar sig till högstadiet och släpper ett nytt avsnitt varannan dag i april. Ett annat aktuellt exempel för de yngre barnen är Bamse som ger 4 tips om hur en kan se till att undvika smitta. Källkritik och källtillit har gjort skolbibliotekariernas roll på skolornas en av de allra viktigaste!

För Nationella skolbiblioteksgruppen

Victoria Lovsten, Sveriges skolbiblioteksföreningar

Maria Schedvin, Sveriges skolbibliotekscentraler

 

Har ni Årets skolbibliotek 2020?

Är det ni som har det skolbibliotek som är först ut på det nya decenniet att få utmärkelsen Årets skolbibliotek? Priset planeras att delas ut på Bokmässan i Göteborg. Allt om hur du ansöker och om priset hittar du här. Ansökan ska vara inne senast 21 augusti.

Från i år inför juryn regeln att ett skolbibliotek kan få priset även om det har fått utmärkelsen tidigare. Kravet är att det ska vara mer än tio år sedan förra gången.

Välkomna med er ansökan!

Ny film om värdet av skolbibliotek

Hur kan skolbiblioteket integreras i undervisningen och på vilket sätt kan verksamheten där bidra till elevernas måluppfyllelse?

Om detta berättar rektor Angela Svensson på Sjöängsskolan, Stockholm stad, i filmen Värdet av skolbibliotek.

Hon visar på hur en skolbiblioteksplan kan påverka utvecklingen på skolan och på vilket sätt skolbibliotekarien Helene Andersson Thörnfeldt bidrar till elevernas lärande.

Med ett aktivt och integrerat skolbibliotek stärks elevernas språkförmåga, kritiska tänkande och digitala kompetens. Avgörande är att biblioteket är bemannat och att den som arbetar där har relevant kompetens för att driva och utveckla verksamheten där.

Filmen är producerad av Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.